onsdag 30 september 2015

Att skämmas för sin art

Jag brukar inte skämmas för min familj, inte för mina vänner eller andra människor i min närhet. Jag skäms inte för någonting en enskild människa gör, men jag skäms för oss tillsammans. Oss som art, hur vi har tagit oss rätten att styra allting och därmed rätten att förstöra jorden. Jag tittar på en hel del djurvideos på internet bland annat om djur som mår dåligt för skräp vi slänger och så vidare. Jag påverkas mycket men sällan har jag ändå obehag för att titta på det. Jag vill se verkligheten och tål den ganska bra, även om jag tycker det är hemskt. Jag tycker till exempel inte det är obehagligt att vara med och titta på en operation av djur, mest fascineras jag då av hela stämningen där det enda som nu gäller är att rädda djurets liv.


Men igår såg jag en video, jag såg den första gången på en statskunskaps föreläsning (jag använder alltså datorn till att följa med powerpointar), då utan ljud och den påverkade mig riktigt starkt redan då. Hemma på kvällen kollade jag den med ljud med mamma, eller försökte kolla. Efter halva filmen var jag bara tvungen att stänga av, med gråten i halsen och glansiga ögon.


Att se djur strypas av en liten liten plastpåse eller en sköldpadda som andats in ett sugrör. Den scenen var det värsta jag sett då hjälparna drar ut sugröret ur sköldpaddans näsborre, blodet sprutar och den skriker av smärta. Eller att en fågel har fastnat i något skräp som hänger från en klippa, skräpet blir en hängknop och fågeln hängs där helt intill sitt bo. Boet där en annan fågel ligger och ruvar ägg och där det snart kommer att kläckas ungar.


Visst jag är inte den bästa jag själv heller, visst har det flugit iväg skräp och plast från mig ut i naturen också. Men ändå, sådant här får mig faktiskt att ännu hårdare gå emot allt som har med skräp i naturen. Jag insåg att varje liten grej påverkar, ett litet sugrör verkar kanske ofarligt men nej. De flesta tror jag förstår att inte slänga stora skräp men allt skadar. Hur många minimala saker slänger vi inte, slänger du en mutter äter ett djur upp den. Och det förstår alla att ingen ska äta muttrar och metall. Ingen ska andas in sugrör, varje liten sak påverkar helt enkelt. Så snälla sluta. Det är inte svårt att lägga skräpet i en soptunna, kan vi bara alla försöka att hålla koll på vårt skräp. Fimpa inte er tobak på gatan, lämna inte tomburkar i parken och släng plaster från din lunch i skräpkorgen.


Videon för de som vill se. Jag har sett den och kan inte se den igen, så jag varnar känsliga läsare, och även mindre känsliga. Men vill ni så kolla. Och så tar vi alla hand om vårt skräp eller hur?

 <3 : Madde

tisdag 29 september 2015

Goodiebag

Denna tygpåse hängde på min stol förra onsdagen på bloggträffen på The Cock. Det här innehöll den!

Senaste numret av Astra och två vykort ritade av Tove Jansson

Två värmeljus ljuslyktor och en påse kanelmandlar från Granit

Ett body butter från Dermosil, havtorn doft tror jag

Tack för den <3 : Madde

måndag 28 september 2015

Sol, hund och skog

Jag brukar vara en av de få som faktiskt gillar måndagar så där lite i smyg. Jag tycker det är skönt med en ny start var sjunde dag och så vidare. Men väldigt sällan vågar jag säga det högt, lite för rädd att för många skulle vilja slå mig i ansiktet med ett bobollsträ. Idag var då inte en normal måndag. Inget gick helt enkelt, jag kände genast från morgonen att det inte var en vanlig bra måndag som jag gillar. Allt var för tungt redan från början. Släpade iväg mig till skolan (lite halvt lycklig över att jag "måste" ta bilen till tåget för att jag hade bortom efter skolan), hade en föreläsning och rusade sedan via biblioteket till tåget och körde ner till Porkala. 

Där fanns sällskapet jag behövde denna dag. Världens bästa Vilson. Vi myste och hade det skönt och gick sedan på en lång promenad, för att geocacha. Jag hade planerat att söka efter två men den första var längre bort än jag väntat så det fick räcka. Den var vid havet, vid en brygga. Gissa om labradoren fick fnatt? Svar ja. Först försökte jag söka med honom i koppel, gick inte alls. Så släppte jag lös honom och han fick busa omkring i vattnet medan jag sökte och till slut hittade asken. Så härligt med en sådan hund, han sprang runt i galen fart men var aldrig ens påväg att försvinna. Sedan blev även han lite för ivrig då jag hittade asken, hade svårt att få upp den och skriva mitt namn utan att han hade sitt blöta huvud i min famn. 

Här fick jag honom att sitta stilla på bryggan han egentligen var ganska rädd för att vara på, den rörde sig så mycket och gnisslade dessutom, men då jag gick ut på den ville han ju inte bli kvar, inte i alla fall efter att jag lockat honom att ta första steget ut.

Jag blev kvar i Porkala resten av kvällen, längre än jag tänkt. Men då Pete och Ana kom hem och frågade om jag ville äta med dem svarade jag ju inte nej. Då jag körde hem vi 20-tiden tänkte jag nog att "fan vad härligt det skulle vara att bo så där alltid". Jag har verkligen gjort lands saker idag, vandrat på åkrar med lös hund, kopplat hunden just innan tre rådjur ställer sig mitt framför oss och tittar på oss,plockat världens bästa bär, björnbär. Det bara är så att det är sådan miljö jag trivs bäst i.

Skulle jag ha haft min riktiga kamera med zoomobjektivet och inte en hund i koppel som inte kunde sitta still och inte alls förstod varför han inte fick springa efter dessa skulle jag ha fått galet fina bilder. Nu bara en massa suddiga jätte inzoomande bilder med telefonen. Men faktumet är att man inte har kamera med sig då man geocachar, för man vet aldrig var man måste ta sig fram.

<3 : Madde

28 september - 4 oktober

Du är, trots din vanligtvis envisa hållning, redo att släppa det gamla, kära Oxe, och städar, vädrar och skrapar ur ditt inre. Färdig med gamla beteenden, jobbiga mönster, trött på hopplösa relationer eller tankemönster – allt du inte längre behöver ryker nu. Utan ilska eller orimliga förhoppningar gör du en nödvändig inventering inombords. Ingen Oxe kommer vara en ny person när veckan är slut, men en lättare, stabilare person med större rörelseutrymme och mindre rädsla. En effektiv Oxe som tar sig igenom veckans alla hinder utan att pulsen går upp nämnvärt.

Av någon anledning känns det inte som att denna vecka skulle vara en sådan då jag rensar ut och börjar om. Det känns verkligen bara som en helt normal vecka, då allt flyter på. Men att vara en lättare och stabilare person låter ju otroligt bra, bara att hoppas på att det stämmer. Och om jag kan bli mindre rädd. Då är jag lycklig. Sista meningen tolkar jag som att jag inte ska stressa, och allvarligt känns det inte som att stressen behövs just nu. O andra sidan låter det här osm en rätt tråkig vecka, vilket jag inte tror att den blir.


<3 : Madde

söndag 27 september 2015

Första teatermötet

Jag var dönervös och spänd då jag backade ut från Jonathans gård idag eftermiddag. Jag skulle ju till ett bekant ställe och alla människor var ju sådana jag i alla fall talat med någon gång. Men ändå. Nu var det alltså dags för mig att påbörja min resa upp på scenen igen. Nu efteråt? Galet nöjd att jag vågade fråga på våren och att jag vågade åka dit idag. Jag bara är sådan, jag älskar att vara på scen. Vi fick manuset och roller idag, jag kan inte säga mycket men jag kan säga att jag är nöjd. Riktigt nöjd. Ser såå mycket fram emot det här projektet, och hoppeligen (antagligen) flera efter det här. Det där med sången är ju ännu också mitt stora problem, jag tror inte att jag någonsin kan bli bekväm med det. Men så handlar ju en stor del av min utbildning, i journalistik jag påbörjat nu, om att ta sig ut och vara utanför sin bekvämlighets zon, så det är väl bara bra övning antar jag. Vissa saker är bara att göra, det går inte på något annat sätt, som min älskade vän Kyllis skulle säga. Och jag tycker han säger det väldigt bra. Förutom sången känns allt bra och verkligen som min grej, och jag gillar redan min roll. Det är verkligen någonting annat än förra julfestens julskådespel, inget illa till någon det gick inte att göra på annat sätt, men jag avskydde min rollfigur där.


<3 : Madde

Om att skriva en bok

Det är sådana här stunder, då ens favorit bloggare och YouTuber lanserar en bok, som jag själv känner av suget. Jag har väldigt länge tänkt att minst en bok under mitt liv ska jag åstadkomma, jag ska skriva en bok som något förlag vill publicera. Jag har haft en massa idéer genom tiderna, jag har börjat skriva hur många böcker som helst men inget har i slutändan hållit. Min absoluta dröm skulle vara att skriva en fantacy bok men det är nog bara en dröm. Jag ser tyvärr inte att jag är kapabel att skriva en så bra fantacy bok som jag vill, om ens något. Så har jag försökt skriva om saker som hänt i min släkt långt bak i tiden, men det projektet fick aldrig tillräckligt med information för en hel bok, och risken att det blir som "Stormskärs Maja" är lite för stor där. Jag vill inte skriva en bok om vardagsliv som i andras ögon inte är ett dugg intressant. Jag skulle kunna skriva åsikter, för sådana har jag många. Men ändå inte, jag har åsikter om för osammanhängande saker, det skulle inte bli en helhet. Jag har försökt skriva en hästbok för småtjejer som jag själv då jag var 10, jag slukade sådana böcker. Men att där försöka hitta något originellt är svårt. Jag har helt enkelt inte en tillräckligt stark idé, men drömmen finns kvar. Och målet, jag vill publicera en bok.


<3 : Madde

fredag 25 september 2015

Hon är ju ganska söt i alla fall

Ridlektion med Patsy. Är ni förvånade? Nej, inte jag heller. Det börjar lite kännas onödigt att skriva om ridlektioner då de börjar likna varandra allt mer då jag rider henne mer och mer. Igår kom vi i alla fall fram till att det är helt onödigt för mig att försöka hålla på och byta spöhand hela tiden (som man då vanligtvis alltid byter då man byter varv). Hon blir bara galet stressad av det och börjar skygga och hoppa omkring och koncentrationen försvinner och hon blir ännu mer spänd. Så jag kan riktigt bra rida med spö i ytterkant och då jag byter gör jag det helst i skritt. Jag suckar lite och skakar på huvudet ät henne men samtidigt skulle jag väldigt gärna få henne att lita på mig. Funderar själv också på att jag säkert borde rida henne med ett lite kortare spö.

Annars var hon fin och igen tänkte jag väldigt många gånger att hon är nog en häst i sådan storlek som jag verkligen gillar. Jag får henne verkligen att gå och då hon inte stressar eller är rädd är hon underbar. Är fortfarande inte säker vad jag tycker om henne och jag har ju absolut inte samma kärlek till henne som till Gallis, men för tillfället tror jag att det känns bäst att rida lilla P.

Snyggare, sötare och trevligare personlighet. Beslutsångest level 1000

<3 : Madde

torsdag 24 september 2015

BLOGGTRÄFF

Igår gjorde jag något jag aldrig gjort förr. Jag var på bloggträff! Jag blev så positivt överraskad. Vi samlades 15 finlandssvenska bloggtjejer på restaurangen The Cock (evenemanget var inte bara för tjejer men saken är ju den att vi dominerar i bloggvärlden, och speciellt i den finlandssvenska). Vi åt en galet god middag till rabatterat pris, jag vet inte när jag senast varit så mätt som jag var igår. 

Min portion, ibland måste man få äta världens godaste biff

Jag uppskattade verkligen att bara i några timmar få sitta och snacka med andra finlandssvenska bloggare och diskutera fotografering till bloggen, träning och annat som man har gemensamt. För även om man är väldigt olika åldrar, bloggar på olika portaler om helt olika saker hittade vi väldigt snabbt en massa att tala om. Vi skulle ha fått ta en liten bit kaka från efterrättsbordet, men den här tjejen var så galet mätt att det helt enkelt inte gick. Måste ändå gå och kolla på kakorna på efterrättsbordet och jag grät lite inombords över att jag inte kunde få i mig något mer.

Himmeln? 

Tror jag får upp inlägg om goodibagen vi fick!
<3 : Madde

tisdag 22 september 2015

Hösten

Nu är hösten här på riktigt, jag har börjat förstå att sommarmånaderna är slut och att jag kan vänta mig gula löv, regn och kyliga vindar. Så varför då inte sammanfatta lite vad som kommer att hända i mitt liv den här hösten.

Mest kommer det ju att handla om studierna, det nya och spännande. Att jag äntligen får studera något jag brinner för, det är bara galet tufft. Och allt vad studielivet innebär. Det blir ett veckoslut med gulisar i Borgå skogar, årsfester och så vidare. Taggad? JA!

En annan ny sak, eller snarare en sak jag länge velat ta upp på allvar i höst är att jag börjar spela teater. På våren tog jag mod till mig och frågade om det var möjligt och visst var det det. Så på söndagen är första träffen och sedan kommer jag att öva öva och öva för att på våren äntligen få ställa mig på scenen några gånger igen.

En hel del scoutmöten att dra den här hösten, väldigt många ledare som helt enkelt inte har möjlighet att vara där. Då gäller det för oss som har möjlighet att kämpa på och hålla lågan uppe. Även en traditionell höst förläggning skymtar i början av december.

Den största saken som sker i höst stavas F-L-Y-T-T. Nu släpper jag en bomb. Men ja, jag ska flytta till stan med mamma och Igo. De har köpt en lägenhet som för tillfället renoveras, och mot slutet av hösten är det tänkt att vi flyttar. Spännande.


Inte jätte mycket specifika grejer inplanerade men en hel del program nog. Ännu är inte alla veckoslut fulla, men kommer nog att bli det kan jag tro...
Vad gör ni i höst?
<3 : Madde

Kryssning

En dryg en vecka sedan fyllde min kille 20 år. Jag gav en 22 timmars kryssning till Tallis som present, och på söndag kväll åkte vi iväg. Åt gott på båten, sov ombord, vandrade lite i Tallin (där det allra mesta tyvärr var stängt) och åt morgonmål där. Mitt på dagen igår startade sedan båten hem mot Helsingfors och vi shoppade lite i Tax-freen och åt till sist lunch på buffén. Jag gillar att kunna äta hur mycket rökta räkor som helst. Och jag åt många, för inget vid huvudrättsbordet fastnade jag för. Jag har inga bilder, men ett lyckat dygn och jag kom på att det ju var en galet smart present att ge, så här fick jag ju själv ta del av den.


<3 : Madde

måndag 21 september 2015

21 - 27 september

Du bär på en massa känslor denna vecka, kära Oxe, och det kan vara bra att ha det i bakhuvudet medan veckans all aktivitet tar plats. Det finns massor av romantisk potential denna vecka, men samtidigt som du drömmer om er framtid kan det vara viktigt att hålla fast vid vilka drömmar som är genomförbara och vad som är just bara drömmar. Låt inte förhoppningarna springa i förväg. Ett samtal med en förälder eller familjemedlem hjälper dig att se klart på saker. Var försiktig med att prata för mycket om känslor med en sötnos som inte är redo.

Inte något chockerande precis. Det är så likt mig att låta fantasier och drömmar skena iväg, jag bär alltid på en massa känslor. Senaste förhoppningen jag på riktigt tänkte att jag vågar hoppas är att Jonathan inte skulle åka till Vasa för att studera om ett år, vilket jag ju vet att händer och att det helt enkelt bara är så. Så jag ska prata, men bara med rätt personer, det finns risk för att tala om fel saker med fel personer...


<3 : Madde

söndag 20 september 2015

Dacapo

På fredagen blev det ridlektion igen. Samma ponny, samma övningar som på torsdagen. Men så var det ju det här med att rida en skraj häst och att det var storm på fredagen. Patsy var så galet spänd, hon är spänd vanligtvis men nu var det som aldrig förr. Hon skuttade hit och dit och var rädd för precis allt och lyssnade på blåsten och så vidare. Men det var ganska mysigt att komma till stallet en fredagskväll då där var så gott som tomt. Fixa i ordning ett surt sto och sedan vandra iväg på lektion. Som sagt lyckades det inte så bra som jag hade velat men samtidigt tog jag det ganska lugnt hela lektionen. Då det var som att rida samma lektion igen. Så mest bara gjorde jag uppgifterna och tyckte det var kul att sitta på hästryggen och försöka få Patsy lite lugnare och få henne att kunna lita på mig. Det är så mycket psykologiskt hos den hästen att jag tror att jag därför fastnat för henne. Jag skulle vilja förstå henne och jag tror att hon borde lära sig att lita på folk mera, inte det att hon är skygg utan mer att hon är så galet osäker på både sig själv och allt annat. Det är vad jag tror nu efter att ha ridit henne så mycket.


<3 : Madde

lördag 19 september 2015

Bloggtips?

Hej, nu behöver jag hjälp av er läsare och sådana som läser andra bloggar. Jg har på senaste tiden insett att min läslista är för kort, och hälften av bloggarna på listan uppdaterar väldigt sällan och så finns det en del som jag oftast inte orkar läsa (Blondinbella till exempel läser jag långt ifrån allt på). Så har du tips på en bra blogg som är rolig, avslappnad lätt att läsa som uppdaterar en till två gånger per dag. Hästbloggar går, helst inte skönhet och smink och så. Helst lite vardagsfjant gillar jag. Så lista era favoritbloggar här, eller varför inte er egen så går jag in och kollar!

Tb till MTM <3

<3 : Madde

fredag 18 september 2015

Svarar på kommentarer

Jag fick oväntat mycket kommentarer på mitt inlägg om boken "Femtio nyanser av honom" så jag tänkte att jag lika bra kan svara på några i ett inlägg.

Jag har ett bokomslag runt alla de böcker jag läser, oavsett titel. Löser alla problem :)
Elvira
Nu måste jag säga att jag känner mig lite dum då jag inte riktigt har koll på vad ett bokomslag är. Eller jag tror att det är ett sådant pappersomslag som vissa böcker har som är löstagbart. Men ofta har de ju samma pärm bild som själva boken och alla böcker har ju inte ett sådant. Så menar du att har ett eget som du alltid lägger på den boken du läser? Och hur fungerar det med olika storleks böcker då?

1. Boken och filmen är Super!! Fattar inget när folk klagar. 2. Det är bara en bok, man ska kunna läsa vad som helt vart som helst :)
Daniela
Vad roligt att höra även en sådan åsikt om böckerna och filmen, gillar inte att folk försöker påverka mig till att inte läsa för att den "är dålig", vill helt enkelt skapa min egen uppfattning. Visst det är kanske bara en bok, men det är en bok med sexuellt innehåll och har inte världens bästa rykte så folk som inte vet så mycket tror antagligen lätt att jag sitter och läser porr.

Jag skulle säga att du helt enkelt ska strunta i att läsa den. Inte alls värd lästiden! :P
Tidstjuven
Som jag sade i den förra kommentaren vill jag helst skapa min egen uppfattning om huruvida den är bra eller inte. Men tack för din kommentar och synd att du inte gillade den. Jag accepterar din åsikt men hoppas på att jag själv ska tycka bättre om den så att det inte känns som slöseri av tid.

Jag har sett x antal kvinnor läsa 50 shades "in public" ;)
Johan
Vad skönt att höra, då kanske jag också vågar. Har faktiskt med den i skolväskan och planerar nog att läsa på tågresan hem.


Vad tycker ni om det här konceptet att svara å kommentarer i inlägg? Jag har även fått en hel del kommentarer på mitt inlägg "Tuppen vet allt om mig" så jag skulle kunna göra på samma sätt med dem. Vad tycker ni?


Här får ni nu en försenad bild från gulisintagningen, n bild på min outfit tagen med kamera


<3 : Madde

P

Igår red jag Patsy igen på lektionen, jag vet seriöst inte vad jag vill mera. Hon är så kul att rida men samtidig gillar jag ju Gallis så mycket... Igår var hon dock väldigt spänd hela lektionen, hade rätt svårt att få henne att slappna av över huvud taget. Så tränade vi utan stigbyglar alla övningar. En gång just efter ett varvbyte blev hon galet rädd för små ponnyns på timmen bredvid (hon skyggar ofta för dem) och att jag samtidigt bytte spöt till innerhanden blev för mycket. Så stack hon iväg, jag lyckades slänga spöt som jag inte hade ordentligt i någon hand, ena tyglen var borttappad men så fick jag nog stop på henne utan stigbyglar och med bara en tygel. Annars gick det helt bra förutom att hon var väldigt spänd. Galoppen i vänster varv var galet fin, vi red på volt och skulle öka galoppen ett halv varv och ta tillbaka ett halvt. Det gick jätte bra i vänster varv, men då vi bytte kom hon på att se spöken i ett hörn hon gått förbi 100 gånger i det andra varvet, men nu kom hon mot det från andra hållet var det omöjligt att slappna av och koncentrera sig. Nu stiger bara spänningen för vilken dagens häst blir.

Söt surpuppa

<3 : Madde

torsdag 17 september 2015

Högt upp på väggen

Igår var jag inte slö, eller kanske lite efter skolan men det kompenseras snabbt upp med kvällsaktiviteten. En aktivitet som gör att jag knappt kan skriva det här inlägget då mina underarmar, mina biceps, triceps och ja egentligen alla muskler gör ont. Speciellt armarna då. 

Länge har jag tänkt att det skulle vara roligt att testa klättring, ett försök i Solvalla med skolan då jag var 12 eller lite boldering utomhus med instruktör på ett scoutläger räknas nog inte. Så då Kyllis på söndagen kom med det här förslaget, om jag ville komma med och klättra någon dag var beslutet inte svårt. Så efter klockan 18 i går kväll blev jag upphämtad och vi åkte in till stan för att klättra upp på väggen.

Jag var galet nervös, men min fina vän vet nog hur jag fungerar och hur han får mig lugn. Jag hade tidigare förklarat om en skoluppgift som jag är nervös inför men att det bara är att göra, man lär sig inte annars. Så sade han att det här är som den intervjun, det är bara att göra, det finns egentligen inget fel. Så testade jag först med självsäkrande, och första gången kändes det skrämmande, jag upplevde höjdskräck. Men med vilja tog jag mig ändå upp, det var en ganska lätt rutt så. Sedan bytte vi till svårare rutter och Kyllis säkrade mig. Och jag vet inte om det är skrämmande om man inte litar på den som säkrar, men jag litar verkligen på honom så det gick bra. När något kändes svårt ropade han goda tips från marken och varje gång jag fick kämpa lite extra och sedan tog mig vidare fick jag uppmuntrande kommentarer. Och då det ibland kändes omöjligt och hopplöst och jag morrade "det går ju inte" ropade han att jag skulle försöka mera och då jag lyckades fick jag höra "Du får sluta ljuga åt mig där uppe".

Kyllis uppe på väggen, han hittade några skolkompisar som kunde säkra honom medan jag vilade

Så ja, det var verkligen roligt, verkligen tungt och det var riktigt bra träning. Sällskapet kunde inte varit bättre tror jag och det var verkligen en lyckad kväll, inte riktigt säker hur jag kan tacka honom tillräckligt att han tog med mig och visade mig. Det känns i kroppen idag, fasar lite för dagens ridlektion med antagligen en stark häst. Kommer mina armar att hålla... Men definitivt något jag tror att jag kommer att göra igen, om han vill ha med mig igen så klart. Värt att testa helt klart!

<3 : Madde

onsdag 16 september 2015

Ingen tågläsningsbok

Nu har jag gett mig in på nästa trilogi jag tänkt läsa redan en stund. Den omtalade "Fifty shades of Gray". Det känns lite som att det är ett måste att läsa. Även om alla säger att jag inte ska läsa den att jag bara blir besviken, och samma sak om filmen. Men jag vill ändå läsa den, sådan är jag, jag vill skapa min egen uppfattning, tror inte på andra helt enkelt. Mitt problem här blir att jag nu för tiden läser skönlitteratur i tåget, på sammanlagt 40 minuter tågresa varje dag hinner man faktiskt läsa en hel del. Men grejen är ju den att det här kanske inte är en bok man läser i tåget. Så gott som alla känner till boken på basen av dess pärm och det känns som att det ger ett fel intryck att läsa den. Så för tillfället har jag en annan bok jag läser i tåget och så är det meningen att jag läser den här då jag är hemma. Men jag läser som sagt väldigt lite skönlitteratur hemma för tillfället så där har jag ju ett problem. Kanske jag bara måste strunta i om folk tycker något och bara läsa den i tåget eller börja läsa mera hemma. Har ni något liknande som ni gör? Eller några tips?


P.S. Lade till en ny kategori som jag döpte till Läslust, där hittar ni alla recensioner och allt om då jag talar om böcker.
<3 : Madde

WOW-effekt

Ridlektion i går, inte Galant jag red, vilket jag var förberedd på. I stället fick jag testa ännu en häst som jag inte ridit tidigare. Nämligen Cassu, en galet hör svart valack. En av de få hästarna jag haft svårt att komma upp på, men det gick utan pall till och med. Och så började lektionen och under hela lektionen kunde jag nog mest bara tänka WOW. Han var helt otrolig. Känslig och fin och kraftig med stora fina rörelser. Helt annorlunda att rida mot de hästar jag är van vid. Han hade kraften i sig och var pigg och framåt men inte det minsta stark eller dragig. Jag reda honom med tyglar som jag själv tycker är för lösa, eller jag är inte alls van att rida så. Men hade jag kortare tyglar började han protestera och ville inte alls, men lät jag honom gå med ganska lös kontakt var han hur fin som helst. Och ändå inga problem att hålla in eller göra något, han tog varje liten hjälp.

Även för skänkeln var han väldigt känslig och då vi övade skänkelvikning var det häftigt att se hur allt bara funkade. Emellanåt var stegen så stora och flygande att jag hade lite svårt att sitta men ändå fick jag beröm för min sits hela tiden. Och visst hade jag ganska lätt att sitta i hans steg. Det var helt enkelt en ganska perfekt lektion, en liten miss på en framridning men det var så litet och bara en gång så inget farligt. Det här bevisar så att man aldrig ska tveka att testa en ny häst, oftast ger det väldigt mycket till den egna ridningen och ibland kan man bli väldigt positivt överraskad. Helt klart en wow-effekt-häst!


<3 : Madde

tisdag 15 september 2015

Tuppen vet allt om mig

Som de flesta vet heter min bil Tuppen (på grund av registernumret VVC), min älskade svarta Volkswagen Golf. Och då jag kör den ensam talar jag. Mycket. Alltså verkligen, jag kan sitta och tala för mig själv en halv timme non stop utan problem. Det kan vara allt från ett skolföredrag jag övar på, några ord jag försöker memorera eller som oftast, mina känslor. Alltså det här låter så galet redan att jag undrar om jag över huvud taget borde skriva det här inlägget, alla kommer bara tycka jag är störd och jaa.


Men i alla fall. Jag talar väldigt mycket känslor högt för mig, för jag har väldigt mycket känslor. Jag är en väldigt känslig och blödig person. Jag kan tala om någon eller något jag stör mig riktigt mycket på, hur orättvist någonting är eller om jag bara blivit helt galet sårad över. Jag blir tyvärr ofta sårad över saker man inte ska bli sårad över. Jag vet inte hur många gånger jag har kört någonstans och tårarna bara strömmat för jag har börjat tänka på någonting jag kör. För allt börjar ju med att jag tänker,sedan förklarar jag ofta saken högt, som om jag förklarade till någon och så börjar jag gråta.

Ibland blir jag även riktigt riktigt arg, har även flera gånger bara vrålat så högt jag kan då jag har velat uttrycka min ilska över något jag börjat tänka på. Jag visar sällan ilska, jag är inte så bra på det. Oftast börjar jag bara gråta för att jag inte kan bli arg. Men i bilen kan jag öva mig på att vråla riktigt högt bara för att känna hur det känns att göra det, det är faktiskt ganska skönt ibland.


Nu låter det verkligen som att jag är både otroligt dum och farlig i trafiken, men jag kan försäkra er om att det här inte påverkar min körning. Tror jag i alla fall, jag tror dessutom det håller mig mera vaken att tänka mycket och tala för mig själv än om jag bara skulle köra tyst för mig själv och radion. Men ja, min bil, Tuppen, vet nog mer om mig än de flesta människor och han har nog sett mig i så gott som alla mina lägen. Allt från galet glad till riktigt förtvivlad nere på botten. Finns det någon annan som gör det här? Snälla säg att jag inte är den enda.


<3 : Madde

Är det inte fredag snart?

Det var så mycket snack om fredagen och strejken som kommer äga rum i typ hela landet då så jag vaknade flera gånger i natt och trodde det var fredag. Jag har själv ingen skola utan det enda jag ska göra är att på kvällen ta mig till Porkala på ridlektion och sedan till Juntti, och det gör jag ju med bil så mig påverkar det inte. Jag ser fram emot en ledig fredag och speciellt då alla andra stressar och jag för en gångs skull inte behöver göra det känns det ganska skönt. Lite som att titta på en film där det är panik och man själv inte alls är involverad. Nejdå jag känner inte så egentligen, jag tycker galet synd om de som påverkar av strejken, och extra synd om de som har studentskrivningar på fredagen. Det är bara lite för typiskt och inte schyst alls, man har så mycket annat att stressa över då. Och av egna erfarenheter är det inte bra att ta bilen till skrivningarna. Körde ju krock då jag körde till matematiken, inte bra även om det resulterade i att jag fick E.

Godmorgon på er, idag har jag en rätt lång skoldag från 10 till 16 och på kvällen blir det ridlektion. Vad gör ni idag?


<3 : Madde

måndag 14 september 2015

Jeppe

Det här inlägget beställde Stina av mig förra måndagen, ett minne till Jonathans familjs hund Jeppe. På måndagen fick han nämligen lämna jorden och på grund av sjukdomar och mycket smärtor. 


Jag kan ju bara berätta min egen synvinkel och det är klart att jag inte kände honom lika bra som de, men nog lärde jag ändå känna honom ganska bra sedan ungefär fyra år sedan då jag träffade honom första gången. Då var han ung och vild och full av livsglädje. En hund med härlig energi minns jag att jag tyckte, jag tyckte han hade en personlighet som påminde mycket om Chilis. Förutom att han var betydligt mycket lydigare.

Så blev jag tillsammans med Jonathan och jag träffade även Jeppe oftare och oftare och han lärde nog också känna igen mig och så. Många gånger har jag sovit i sked med Jeppe och legat och kramat honom en hel natt. Han var en så mysig hund som älskade sådant. Jag tycker det är så trevligt att kunna ha en hund som alltid är med, och han var med precis alltid. Så härligt, det är så jag tänker mig att min egen hund i framtiden ska vara, alltid med.


Ungefär en och en halv månad sedan fick jag tillbringa ungefär en halv vecka då jag tog hand om honom. Han var min lägerhund på scoutlägret, och det gillade jag väldigt mycket. Så härligt att alltid ha en kompanjon då jag vandrande omkring på holmen, jaga honom då han smet till slaskgropen och dela sovsäck med en mysig hund. Men redan då märktes det nog att allt inte var som förr med honom. Han sov så fort det fanns möjlighet, han skakade av köld i ett dygn och han kunde lämna mat kvar i skålen. Men glad det var han nog ändå alltid. Det är det jag tror jag kommer att minnas bäst, han var alltid glad, oavsett vad som hände verkade det som. Glada och folkälskande hundar tycker jag att är det bästa som finns. Antagligen för att våra hundar alltid varit sådana.


Han var verkligen fin, och jag kommer självklart att sakna honom mycket. Det börjar vara en hel del hundar och andra djur som finns i min himmel för dem, där är de alla vänner och gör det de älskar utan smärtor eller trötthet. Jeppe har nog definitivt fått en plats där också. Visst är det galet tomt att komma hem till Juntti, ingen som rusar till dörren med en galet viftande svans och en flåsande tunga som är världens lyckligaste över att just jag kom på besök. Ingen som då vi är på stugan blir min bästis då det är jag som ger honom mat på morgonen. Men det kan nog alla hålla med om att det här var bäst för honom, han behöver inte lida längre.

Katten Tufsan har dessutom börjat ta mera plats hemma, hon märker självklart av det hemma. Då "ingen heffaklump kommer farande" som Jonathan utryckte det, kan hon ju gå lugnt och vara framme och komma emot i dörren utan att behöva vara rädd att bli under. Så hon kan ligga mitt på golvet, ta mera plats och mysa i soffan mer än vanligt. Det känns bra, tomrummet blir lite minera i alla fall.


Vila i frid Jeppe
<3 : Madde

14 - 20 september

Denna vecka inleds ett nytt kapitel för dig, kära Oxe, och det handlar främst om kärlek. En ny syn på vad kärlek är, innebär, vem du vill ge den till, små inre detaljer som hamnat i nytt ljus men som förändrar allt. En romans är stark, full av gemenskap, och det händer mycket kring allt som handlar om flirt och förälskelse denna vecka, men ditt kärleksbegrepp innefattar också dem omkring dig som betyder mest för dig. Du längtar alltmer efter att någon ska komma dig nära, visa att de menar allvar och ge allt för dig. Det är helt okej att ställa sådana krav nu.

Mest romantiska dagar: 14, 15, 16, 17, 18 & 19 september

Återigen handlar det nästan enbart om kärlek. Och visst väntar jag mig att en hel del knutar ska lösas upp denna vecka, kring mycket. Jag brukar vara ganska bra på att ställa närhetskrav, skönt att det är okej denna vecka då. Hela veckan romantisk, oj då det var inte några dagar. Utom söndag, som jag själv känner att borde vara den mest romantiska då Jonathan och jag åker på födelsedagskryssning. Vi får väl se...



<3 : Madde

söndag 13 september 2015

Mys och caching

På lördag eftermiddag åkte jag till Porkala och firade kvällen med Jonathan och hans familj, hade det allmänt mysigt och så. Och i morse då jag vaknade först av alla som vanligt fick jag ligga och mysa med den här lurvbollen. Tufsan är så söt och tar mer och mer plats nu för tiden, orsaken förklarar jag i  ett skilt inlägg som Stina bett mig skriva.


Idag tog jag sedan bilen hem till Kyllis och vi åkte ut i Långviks skogar för att geocacha. Riktigt roligt igen, det är nog så mycket bättre med sällskap. Även om älgflugorna, myggorna och brännässlorna var många hade vi trevligt och sökte omkring i några timmar. Hittade fyra lådor sammanlagt, roligt med lite varierande miljö. Helt annat mot var jag letat tidigare. Lite problem med att det var så långt inne i skogen att telefonen inte ville få internet signal ordentligt och det var lite svårt att få GPS:en på den att fungera. I sådana skogar borde man nog ha en riktig GPS apparat, Kyllis hade en men vi fick inte den och fungera riktigt. Sedan lagade Kyllis mat åt mig och vi åkte på scoutmöte. Ett lyckat veckoslut igen. Nästa blir ett långt, fyra dagars veckoslut. Riktigt riktigt skönt!


<3 : Madde

lördag 12 september 2015

VIP

På torsdag hade jag skola till klockan 17, eller skulle ha rättare sagt. Visade sig sedan att vi slutade redan 16:15 och jag skulle ha hunnit till min normala ridlektion. Men jag hade redan ändrat det och red i stället klockan åtta på kvällen på en hoppintensiv timme. Hästen jag red var Vip, som jag aldrig tidigare ridit. Jag har många gånger velat prova honom för han verkar så trevlig och alla verkar gilla honom. Alla andra på lektionen verkade dessutom avundsjuka att jag fick rida honom, tydligen hoppar han allt och stannar aldrig.

Han var helt kul att rida, men jag tyckte det kändes väldigt mycket att han ändå är esthäst. Man kommer inte ifrån att han är robust och har massa. Dessutom var han ganska stark och jag hade svårt att få stopp på honom rätt ofta, inte för att han stack iväg så som Gallis gör utan för att han bara var så galet stark och körde på som en ångvält. Men visst, han hoppade fint och allt och det var lätt att följa med. Dock var han ju ingen Gallis, som förresten gick på lektioner igår, men så klart inte hoppar ännu. Och jag tror det var helt bra för mig också att inte ha honom i de övningarna vi gjorde, vi övade nämligen väldigt mycket små svängar och vägar. Inget optimalt då han taggar till och blir het. Så jag är nog nöjd med lektionen.


<3 : Madde

tisdag 8 september 2015

En snabb hälsning från Lillens nya lägenhet där jag gör mig klar för gulis intagningen. Temat är G, kan ni se vad jag föreställer? Nu ska jag ta bussen till Böle och radio X3Ms studio för en intervju, och genast efter det intagningen. Så ja, jag måste gå utklädd till studion. Något att lägga på CVn kanske. Blir nog ingen mer bloggning idag på grund av dessa saker. 


<3 : Madde

måndag 7 september 2015

Torka aldrig tårar utan handskar

I redan några år har jag tänkt att Jonas Gardells trilogi "Torka aldrig tårar utan handskar" skulle vara intressant läsning och något som skulle passa mig. I slutet på sommaren tog jag sedan tag i det och lånade den första boken. Och nu har jag läst alla tre.

Jag hade väldigt höga förväntningar. Jag väntade mig tre böcker som jag skulle sluka, jag skulle älska dem och bli ledsen över att det skulle gå så snabbt att läsa, samtidigt som jag skulle gilla att läsa dem väldigt mycket. Jag gillade böckerna, visst gjorde jag det. Men det var inte helt vad jag väntade mig. De var för de fösta inte skrivna som jag trodde, jag trodde de skulle vara mer som romaner, händelser som händer. Att man skulle följa en huvudperson (som skulle vara Jonas själv) genom HIV och aids tider i det homosexuella Stockholm. Men nästan inget kapitel är en uppföljning på det föregående, allt hänger ihop och knyter till samma ämne. Men läsaren får följa en hel del personer, och det kommer aldrig fram och författaren alls har lagt in sig själv i berättelsen. Och det är blandat med historia från personernas barndom till hur de har de under bokens nutid och en hel del fakta om ämnet också. Men då chocken över det lagt sig och jag förstod med hurdana ögon jag skulle läsa gillade jag böckerna.

Första och andra boken läste jag nog snabbt, det var inte så att jag inte kunde sluta läsa för att det var så bra. Men nog så att det var trevlig läsning och det blev inte tröttsamt. Tredje boken däremot tog tid, men absolut inte för att den inte var bra skriven eller inte intressant eller något sådant. Nej utan för att den var så tung att läsa, ämnet var så tungt och påverkade mig väldigt hårt. Jag påverkas inte så ofta så mycket av böcker på det sättet, jag gillar att läsa om tragedier som är verkliga historier. Visst tycker jag det är fruktansvärt men väldigt väldigt sällan börjar jag må direkt dåligt. Men den tredje boken, 3.Döden, behandlar just döden och hur så många dör, hur allt behandlas och hur de inte får dö som vem de är. Det påverkade högst antagligen vad som på senaste tiden har hänt i mitt liv att jag tog det så hårt. Bland annat har jag väldigt svårt för sjukhus och en stor del av boken utspelar sig i sådan miljö, och det är klart att döden aldrig är rolig att läsa om. Men ofta då jag läste denna bok måste jag bara lägga undan den en stund just för att ämnet blev för tungt att bara fortsätta läsa som om det inte skulle ha påverkat. Det kräver helt enkelt tid att kunna ta in det.

Absolut en trilogi jag rekommenderar. Vill du läsa bra språk, levande men ganska enkelt och läsvänligt språk. Vill du veta om hur det var att vara homosexuell bara 25-30 år sedan, i Sverige som man tänker och är så jätte öppet. Det är chockerande. Då ska du läsa de här böckerna, förvänta dig att det är ett tungt ämne i alla tre men att den tredje boken är galet mycket tyngre än de två första. Men definitivt läsvärt, och visst måste man läsa den tredje också om man läst de två första. 


<3 : Madde

7 - 13 september

Ett samtal med någon i din familj om saker du funderat länge på hjälper dig komma vidare, kära Oxe, och du får ytterligare utrymme att undersöka hur en plan kring boende och ditt personliga mående fungerar. Mitten av veckan kan skapa lite förvirring mellan dig och en sötnos, när du drömmer stort och vill mer än hen, men oroa dig inte. Din inre oro är bara din, och du får framåt helgen en chans att se med nya, öppna ögon på ditt kärleksliv. Helgen blir en romantisk nystart av högsta kvalitet, och världen hamnar i ett helt nytt ljus. Njut.

Mest romantiska dagar: 7, 8, 11, 12 & 13 september

Det har handlat väldigt mycket om boende den här hösten, och det kan jag ju nog instämma på. Hösten kommer att handla om boende och flytt. Oro inom kärlek är ofta just bara min så det ser jag inte alls som omöjligt, och undrar vad som händer under helgen. Har inga speciella planer då. Ska försöka njuta. En av de romantiska dagarna är idag, och idag ska jag träffa Jonathan så det passar ju sig. De andra vet jag inget speciellt om.


<3 : Madde

söndag 6 september 2015

Bättre lycka på kvällen

Vid middagen igår talade jag ganska mycket om geocachingen och hur jag hade sökt i regnet och inte hittat och så vidare. Så sade jag också att den ena tänkte jag i alla fall gå och försöka hitta igen. Så sade Basti att nå ska vi gå och kolla tillsammans nu efter middagen. Så just efter klockan 19 gick vi ut för att försöka hitta lådan. Efter bara en liten stunds letande på stället hittade jag den och fick glädjas åt att hitta min fösta låda. Så tittade vi på den och skrev våra namn. Så tänkte vi att nå nog kan vi ju gå och kolla den andra jag inte heller hittat, och så efter någon stund där hittade Basti den. Så gick vi för att hitta ännu en tredje, som var ganska nära den andra (och utlagd av samma person). Det sökte vi riktigt riktigt längre och var just på väg att ge upp då vi letat så länge och det började bli så pass mörkt att det blev svår att se ordentligt. Men så av en slump hittade jag även den sista och nöjda kunde vi sedan gå hem, och upptäckte att vi varit ute och sökt i nästan två timmar. Nu är jag verkligen taggad på det här, nu då jag insett hur man ska leta och att GPS:en inte är så exakt och man ska leta ett område lite runt omkring där den visar, det var felet jag gjorde första gången. 

Tog även bild på de andra lådorna, men de bilderna avslöjar lite för mycket vad man ska söka efter så om någon läsare söker efter dem tänker jag inte förstöra upplevelsen med att avslöja vad man ska leta efter. Det här är mitt allra första fynd någonsin, så stolt!

<3 : Madde

Gulis stits

På fredag var jag på min först sits någonsin, gulis sitsen där det var så gott som bara vi första årets studerande, och så våra tutorer och några till som skulle lära oss hur man gör och hur man beter sig. Det var riktigt riktigt roligt, mycket sång och bra sällskap. Jag gick ganska tidig då vi alltid med Sara försöker tajma oss så att vi (som är de enda som längre åker tåg åt Kyrkslätt hållet) tar samma tåg, och hon hade jobb på lördag morgon. Men det var nog tillräckligt kul och jag talade med många, både sådana jag kände från tidigare och nytt folk. Och en galet rolig överraskning var att två lärkanvänner, Alarik och Jean-Paul kom till efterfesten och hälsade på. Jag var så chockad och så glad, speciellt då Jean bor och ska börja studera i England så det var verkligen ovanligt att se honom, och tänk vilken tur jag hade att träffa honom under de tre dagarna han var i Finland.

På grund av lite tajt tidtabell efter skolan åkte Pauliina och jag hem till Sofia och fixade oss snabbt innan sitsen och så åkte vi alla tre tillsammans. De går med mig på journalistik linjen.

<3 : Madde

lördag 5 september 2015

Blöt geocathing

Idag hade jag planerat in veckans tredje träning i form av en promenad, och för att lägga en liten tvist på det hittade jag på att geocatha. Nämligen med hjälp av GPS söka upp små burkar som finns gömda lite här och var, i burkarna finns ett häfte och en penna och så ska man skriva sitt namn där och på sin app checka av att man hittat burken. Det var riktigt kul och jag upptäckte nya ställen som jag inte annars hade tänkt att man kunde gå på. Visste inte att det verkligen fanns riktig skog och berg här i närheten, den var kanske inte i det största laget men då jag var inne i skogen kändes det inte som att vara i en stad. Den lådan sökte jag i en halv timme tror jag och utan att hitta den, och så började det så klart spöregna. Till slut gav jag upp, antigen har någon tagit bort lådan eller så var jag bara för dålig. Den var av svårighetsgrad 3/5 och enligt appen är det bara en person som hittat den. Ska nog ta mig tillbaka någon dag för att leta. Så tänkte jag ännu försöka på en annan i närheten, men det var ungefär på en gård så jag kände mig inte jätte bekväm med att gå omkring och leta där, så jag lät det vara. Så jag hittade inte en enda, men fick i alla fall trevligt med motion och lite klättring även om det stundvis regnade lite väl mycket enligt mig. Men definitivt något jag tänker göra fler gånger. Hoppas jag får sällskap av någon någon gång, det känns som att jag skulle behöva ett par ögon till, det känns inte som att jag är tillräckligt bra på att leta för att hitta.


<3 : Madde

fredag 4 september 2015

Favorit bitchen

Igår vågade jag till och med säga åt min ridlärare att Patsy har varit så fin nu under början av hösten att jag undrar om jag alls vill ha tillbaka Gallis då han blir frisk. Ridlektion igår så klart. Med det lilla stoet som jag fortfarande inte kan förstå hur hon alltid kan vara så sur. Då jag kom till stallet möttes jag av en inte så trevlig syn, hästen var inte brun som jag är van vid, hon var grå. Intorkad lera på hela hästen. Det hjälpte ju inte annat än att effektivt börja borsta och gnugga bort allt. Det gick ganska snabbt och bra även om dammolnet runt oss antagligen var hur stort som helst. Men sedan var lektionen som sagt super igen. Hon är nog ganska fin den lilla damen, trots sina lite för starka egna åsikter. På något sätt känns det konstigt att rida en så mycket mindre häst, man ryms ju bra överallt och jag behöver inte längre akta allt då Gallis far iväg med sin stora galopp. Och det är inte för att hon inte har energi eller inte skulle gå framåt raskt, hon är bara så mycket mindre.


<3 : Madde

onsdag 2 september 2015

Föreläsningarna har börjat

Idag är min tredje "riktiga" skoldag, med föreläsningar alltså. Så jag tänkte att jag kunde berätta lite om mitt första intryck av de två första dagarna. På måndagen hade vi introduktionskurs till journalistik och mediespråk, två kurser som egentligen går tillsammans rätt mycket. Det kändes riktigt bra, föreläsarna var bra och då kändes det verkligen att jag gjort rätt val. Blev faktiskt riktigt taggad över studierna. Dock även rätt stressad, en massa deadlines direkt och så, men det är inte det värsta enligt mig. Det värsta enligt mig är att alla lärare hela tiden påminner om att det inte finns tillräckligt med böcker i biblioteken, och så är utlåningstiden bara två veckor. Och det är ur väldigt många böcker vi ska läsa till varje kurs. Men jag tänkte i alla fall ta mig till biblioteket idag och låna några böcker, så att jag hinner läsa och skriva anteckningar på dem under två veckor, då borde jag ha det jag behöver ur dem eftersom det är så jag lär mig. Och vissa böcker rekommenderade de att vi köper, så dem ska jag gå och inskaffa idag också tror jag.

Så på tisdagen var det en betydligt mindre rolig dag. Det stod nämligen statsvetenskap på schemat, inte alls något för mig visade det sig (och för väldigt många andra), men den är obligatorisk så det är väl bara en kurs att komma igenom. Det jobbigaste där verkade som att är att vi till varje föreläsning i grupp ska diskutera en fråga och sedan sammanfatta det till 1-2 sidor text som vi lämnar in kvällen före. Och inga lätta frågor direkt, eller den första som vi fick igår fick vi i alla fall sitta och grubbla och reda ut ord för ord med gruppen. Så är det ju inte helt optimalt att vi i min grupp är tre journalist studerande och en som studerar socialt arbete, hade ju varit helt kul med en statsvetare liksom. Som gillar ämnet och har i princip läst det här till sina inträdesprov. Men vi ska väl lyckas i alla fall.


Idag blir det första riktiga lektionen i introduktionskursen och efter skolan hänger jag på stan en stund och så ska jag träffa Lulu för att äta någonting och tala om allt möjligt.
<3 : Madde

tisdag 1 september 2015

Från 10 till 1

10 saker jag gör varje dag
Skickar något på WhatsApp, putsar mig under naglarna, borstar tänderna, äter, dricker vatten, kollar igenom sociala medier (så gott som varje dag i alla fall), stressar, klär på mig/ byter kläder, kramar någon/något, skriver något

9 senaste meningarna från fb-chatten
För att ingen ska behöva ge ut sig helt så tar jag som många andra det sista meddelandet i de 9 senaste chattarna.
Bille: ska kolla
Annika: Ai ni ha börja ren? Have fun! :D
Kumppis: Okj :)
Jag till Schubbe: Kul :)
Jag till Sofia: *tumme upp*
Jag till vårt MTM lag: Joo vet du ja har helt samma
Jag till Juntti: Ja åt faktiskt lite :)
Jag till Beni: *bild på en tröja* Din?
Lillen: ja e jätteledsen...

8 smeknamn jag haft genom tiderna
Petson, Pesis, Pes, Metson, Meide, Metström, Prinsessan, Pettis

7 serier jag sett 
FRIENS, Orange is the ned black, Make it or break it, Paradise Hotel, Ex on the beach, Gossip Girl, Rederiet

6 vänner jag tänker på ofta men talar med mer sällan
Vive, Rasse för tillfället, Repsu, Lukas, Julle, Pape

5 saker jag gjort då jag druckit alkohol
Pratat för mycket, försökt öppna en dörr åt fel håll, öppnade den alltså halvt och smällde fast den för att jag trodde den öppnades utåt, skrattat, gråtit, kramat

4 husdjur jag haft
Ödlan Molly, hundarna Chili, Dumle, Winnie (de har jag bott med i samma hus)

3 gånger jag ångrat något jag gjort
Den här tycker jag är galet svår... och kommer inte på så jätte seriösa saker som andra har
Ätit snabbmat lite för ofta, börjat på en text några timmar innan deadline (har ändå alltid hållit deadlinen), det låter hemskt men att jag inte tog reda på mer fakta innan jag fick Molly, så att jag skulle ha kunnat välja ett roligare husdjur

2 senaste gåvorna jag fått
Ett paket med en filt, skrivbok och penna an min gudmor och jag tror det var en bok jag fick an Annika i student/grattis till att jag kom in på Soc&Kom present, en galet bra bok om att intervjua.

1 sak jag älskar att göra
Det är klart att man bara får välja en sak... Det finns två saker jag måste välja mellan, djur eller scouta, och jag tror faktiskt jag måste välja att vara med djur (träna, rida...) för det skulle jag inte kunna leva utan och det finns mer negativt med scoutingen skulle jag säga.


<3 : Madde