Min relation till sociala medier

Jag anser mig vara ganska insatt i sociala medier och kunna dem. Mina tankar om dem varierar väldigt mycket. För samtidigt som jag verkligen älskar allt vad sociala medier heter får de mig ibland att må väldigt dåligt. Jag kan verkligen bli jätteledsen om jag ser en bild på Instagram vissa kvällar. Det skapar en känsla av att alla har det så bra, och att de har det så bra utan mig. Att jag inte känns behövd. Och visst är det hemskt att en bild kan få en att känna så. Att saker på sociala medier ibland får mig att känna mig så dålig och gör mig så ledsen hatar jag.

Men ändå gillar jag sociala medier, att hålla på med dem och fixa inlägg och bilder och så vidare och sedan publicera olika saker på olika plattformar. Jag känner verkligen att det här är någonting jag skulle älska att jobba med. En av mina drömmar är faktiskt att kunna jobba med sociala medier. Sköta ett företags sociala medier och jobba med det eller helt enkelt bli så framgångsrik själv att jag skulle kunna livnära mig på det. Det andra alternativet vet jag att knappt är realistiskt men det första, och det som jag inte alls ser som ett sämre alternativ, beroende på dagen ibland till och med bättre, är inte alls omöjligt i mina ögon.

Och jag verkligen njuter av det då det inte blir för stressigt att sköta scoutkårens sociala medier. Så jag tror faktiskt att det kunde vara någonting för mig att få sätta ner min själ i att ge en bra image utåt via some. Och jag har kanske insett att jag tycker väldigt mycket om att hålla på med sociala medier men att jag kanske faktiskt hellre skulle ha det som jobb än underhållning. Eller det låter fel, för jag skulle ju nog använda dem även utanför jobbsituationer men jag tror att det är i de situationerna jag tycker att det är allra roligast.

Så jag hoppas verkligen att denna hatkärlek någon gång kunde ge mig ett jobb. Det är en dröm jag har.

<3 : Madde

Duktig typ

Jag har egentligen haft en ganska händelselös dag, men jag har varit riktigt produktiv. Vive osv över hos mig och hon hade väckning, så jag kom igång i god tid. Så har jag skickat iväg hela tre sommarjobbsansökningar, köpt tågbiljett och fixat andra betalningsgrejer och dessutom varit på en promenad med Chili som nästan tog en och en halv timme. Och efter att det här blogginlägget är publicerat har jag gjort allt jag skulle, utom att läsa på tent. Men den är ju först på fredag så... Ja jag borde ha gjort det men man kan inte heller orka med allt. I kväll ska jag bara ta det lugnt, faktiskt äta tacos här för mig själv och eventuellt kolla på UMK, tävlingen för ny musik där vi i kväll ska välja vår representant för Eurovisionen. Det är de tiderna igen, men allvarligt talat ser jag nog mera fram emot Melodifestivalen som börjar om en vecka. Det är ändå så mycket mera satsat och ja Sverige är bättre på Eurovision än vi. Men kanske jag ska kolla ändå, får se om jag hittar på någonting bättre eller inte. Mitt enda problem nu är att jag faktiskt måste vandra iväg till butiken.

Jag suddig och oskarp och undrar varför min kamera inte tar bild

<3 : Madde

Det gick inte helt som tänkt

Jag hade världens plan och flow om hur jag skulle göra med bloggen den här veckan. Men så skedde ett litet snedsteg, det vill säga att batterierna till kamerans fjärrkontroll var slut, så jag kunde inte ta bilder till ett inlägg jag hade tänkt publicera. Och nu har jag inte heller köpt nya ännu och därför har det dröjt. Jag har nämligen inte riktigt haft tid att göra upp en ny plan och skriva andra satsade inlägg. Två dagar i rad har jag tillbringat hela kvällen på stall och där emellan har skolan tagit upp tiden. Och samtidigt ska jag planera in när jag kan vara på Yle (ojdå, där avslöjade jag visst en liten sak, men jag vill inte säga mera innan jag själv vet mera) och skriva sommarjobbsansökningar. Att skriva dem är bland det värsta jag vet, men det är ju bara att göra det.

I dag började klockan åtta med världens onödigaste obligatoriska föreläsning om varifrån man hittar information på nätet, till exempel satistikcentralen. Som vi har gjort i en massa andra kurser redan. Nu har jag sedan lite extra tid och sedan blir det stormöte inför Smocka på Arcada. Mot kvällen har vi planeringsmöte för sommarens scoutläger och efter det tar jag Vive med mig hem till mig för natten. Och efter i dag är det bara fem dagar skola, som innehåller en radiodokumentär, en video och en tent innan jag tar ledigt och stiger på tåget till Vasa. Och den ledigheten är behövd, efter det börjar min inskolning på Yle.

Man är ju dum om man inte har snask på scoutläger, om man äter sådant det vill säga. Själv har jag inte ännu bestämt hur jag gör, om jag ska vara där en och en halv vecka kan det nog hända att det krävs lite lösgodis.

<3 : Madde

En lista

Hur har din dag varit?

Helt bra, fick lite ljud klippt, påbörjat ett videomanus och var relativt duktig på föreläsningen i forskningsmetodik. Men jag är inne i en period då jag är väldigt trött oavsett hur mycket jag sover känns det som.

Vad skulle du ha hetat om du inte fått det namn du har nu?

Om det räknas skulle jag använda mitt andra namn Madeleine som mitt tilltalsnamn. Kommer inte på någonting annat just nu...

Vilket är ditt största beroende?

Förr hade det lätt varit socker men det har jag ju inte så jag vet inte. Kanske att använda telefon och internet.

Vad gör du när ingen annan ser?

Vet inte, diskar inte direkt efter maten typ. Eller går omkring hemma med springbyxor, sport bh och öppen huvtröja, inget annat.

Finns det något helt vanligt en gör som du tycker är ovanligt roligt?

Jag tycker det är extremt skönt att åka bil, inte roligt men skönt. Och att bara sitta och tala med någon uppskattar jag mycket. 

Om du skulle bli psykiskt sjuk, vilken sorts sjukdom skulle du drabbas av?

Depression skulle jag tro.

Vad beställer du på krogen?

Cider eller en drink, om jag tar en shot är det en ässä mix eller en salmiakki kossu.

Vilken är din största skräck?

Att bli ensam utan någon som bryr sig och vill umgås med mig.

Hur gör man för att ragga på dig?

Får mig att skratta, visar sin uppskattning och tar sig tiden att tala med mig under en hel kväll.

Vad har du funderat över på sistone?

Skolprojektet som inte känns så bra, sommarjobb och så att jag snart får åka på långvisit till Vasa.

När skäms du?

Senast jag tyckte det var ganska pinsamt var då en Unicef försäljare stannade mig på gatan och jag lät honom tala med mig och han berättade om hur hemskt alla barn har det och så började mitt öga rinna för det gör det alltid då det är kallt. Och killen trodde jag började gråta för det var så hemskt det han berättade.

Vem är den mest kända människa du talat med?

Kanske Fredrik Skavlan... Eller Redrama, vet inte.

Vilket uttryck använder du lite för ofta?

Satan, söta öde. Jonathan tycker i alla fall att det inte går att kombinera dessa två och att jag därför inte kan använda det. 

Har du någon gång fått en konstig komplimang som varit bra ändå?

Vet inte om det är direkt konstigt men Leila från min klass har flera gånger sagt att jag har så fin och fräsch hy, det är i alla fall någonting jag inte tycker är så vanligt att man säger. Men jag blir självklart glad.

Vilket är ditt vanligaste vardagsproblem?

För tillfället att jag är trött, annars kanske stress eller liknande. Och att jag är ganska stökig och riktigt klumpig.

Vad gör du när du är ledsen?

Gråter, vill bli kramad och gör oftast ingenting förutom kollar på YouTube eller serier.

Om du bara fick ha på dig en sak för resten av ditt liv, vad skulle det då vara?

Om det är ett enda kläderplagg måste man väl välja typ Onepice. Men om det får vara flera plagg så springbyxor och en mjuk tröja.

Vad ser du fram emot just nu?

Tio dagar i Vasa, att radiodokumentäruppgiften är över och faktiskt även Smocka som programledare.

<3 : Madde

Inledande sits till havs

På lördagen tog vi på oss randigt, vita matroshattar och jag lade på rött läppstift och klädde helt enkelt ut oss till ett snyggt matrospar. Det var årets första sits som gällde och Jonathan var med som avec. Temat var till havs, det bästa någonsin och jag hade väldigt kul. Vi åt en spenatpaj, fisksoppa och blåbärsmuffisn till efterrätt. Men min sockerstrejk är igång igen efter julen så den hoppade jag över. Så följde även en efterfest dit det kom en hel del människor, många jag kände halvt eller hade sett senast jag var tolv eller liknande. Lite förbryllande men även kul. Om två veckor är det sedan jag får se hur en sits i Vasa går till.

<3 : Madde

Krissamtal och intervju

I dag är det ju måndag igen, och det betyder tillbaka till skolan. Vi samlades med vår grupp för att tala igenom vårt projekt och vad vi ska göra med det och så vidare. Vi ändrade vinkel och struntade lite i att helt fokusera på det ögonblicket då mannen blev sparkad. Vet du inte vad jag talar om? Läs då inlägget jag skrev igår. Och bestämde oss för att i stället fokusera på folks reaktioner då de hörde om misshandeln. Inte lika intressant men det får duga.

Så på eftermiddagen hade vi möte över Skype med vår lärare och det blev ett långt möte med en hel del argumentation. Vi rensade luften en hel del och redde upp eventuella missförstånd och sade vår åsikt. Det blev i alla fall bättre kändes det som. Och sedan åkte jag tillsammans med Johanna iväg till Yle för att intervjua en grävande journalist om ämnet. Det blev en bra intervju och han var riktigt trevlig men väldigt sträng med vissa saker. Jag saknar i alla fall inte respekt för honom. Men vi fick en hel del bra material som vi nog borde kunna använda till någonting. Känns i alla fall skönt att ha gjort någonting och verkligen skönt att jag inte behövde åka ensam. Det här projektet ger mig till och med lite ångest och den kursen som från början verkade otroligt intressant och rolig känns just nu bara jobbig och inte lockande alls.

Jag är en person som jag vet inte kommer att vilja jobba med krisjournalistik, för jag klarar inte det psykiskt. Och redan att behöva tänka på det här ämnet i två veckor minst känns jobbigt, uttröttande och otrevligt. Men det ska bli bra och vi ska nog ta det i land.

<3 : Madde

Skogens drottning och prinsen/prinsessan

På Jonathans föräldrars gård har det sedan sommaren funnits en älgfamilj som blivit tamare och tamare. Jag såg dem första gången nu i januari och då gick jag ut och fotade dem, och jag kunde bra vara några meter från dem och visst kollade de på mig men gick iväg högst några steg. Nu var det bara älgkon och hennes kalv men det räckte bra. Dock stod de i skogen så ofta var det något träd eller kvist framför. Men några lyckade och halvlyckade bilder fastnade ändå i kameran.

Och självklart, alltid kalven bakom och i gömman.

<3 : Madde

När ett skolprojekt går för långt

Just nu håller vi på och ska göra ett radiomagasin i skolan, det har jag berättat om men nu kommer ett lite längre inlägg om vad jag på riktigt tycker. För nu har det gått för långt och det här är inte längre okej för ett skolprojekt. Vi blev alltså tilldelade ämnen och specifika händelser, min grupp fick nynazism och misshandeln vid järnvägsstationen som händelse. Ett intressant ämne tycker jag men så fick vi veta vad uppgiften egentligen går ut på. Vi trodde först att vi skulle göra en podcast, tala om det och intervjua experter på området och så vidare. Nej, vi ska fokusera på ett exakt ögonblick och göra 25 minuter om bara det. För att få lite inblick i hur det är tänkt att vi ska göra kan ni lyssna på en del av första avsnittet av "Knapphandlarens hämnd" på arenan, eller om ni fastnar hela serien.

Det är alltså meningen att fokusera helt på det ena ögonblicket och ta sig tillbaka genom att folk som var där berättar om sin upplevelse, hur det kändes, ljud, dofter allt. Och det ska berättas i presens, som om det skulle hända nu. Och det är ju en bra och rolig uppgift som kan bli någonting väldigt tufft. För till exempel Knapphandlarens hämnd är väldigt bra gjord och spännande. Men nu är ju problemet att vi ska göra samma sak, som ett skolprojekt på en och en halv vecka. Och samtidigt vid sidan om göra ett sammanhörande videoklipp.

Och det kunde funka bra om ämnet var ett annat, det är det som är problemet i vårt fall. Vi borde ju intervjua folk som var där, vilket inkluderar nynazister, ögonvittnen, mannens kompis som tömde hans fickor på droger och senare hämtade droger till honom på sjukhuset innan han dog. Och gärna även med någon familjemedlem om hur det kändes att höra om misshandeln som skett. Och att till ett skolprojekt ringa närstående till någon som dött för ett halvt år sedan tycker jag inte är okej. Absolut inte. Där kommer etiken emot för min del, det skulle vara en annan sak om det gjordes för t.ex. Yle och sändes ut så att det skulle vara viktigt informationsmässigt eller liknande men nu gynnas de som intervjuas inte på något sätt utan det är bara för vår utbildning. Och kanske inte så förvånande då att ingen vill ställa upp.

Och då vi även skulle vilja intervjua någon domare och någon läkare kommer där också upp problem. Fallet har förts vidare till hovrätten och är därför inte avslutat, alltså får ingen uttala sig om det ännu. Så det är ju en bra uppgift som inte ens går att genomföra. Nej, jag anser inte att det är okej att vi ska ta ett så här tungt ämne som ett skolprojket, och i "riktiga världen" behöver man inte oftast göra saker som känns för tuffa och tunga för en själv. Till exempel att intervjua en nynazist kan vara en sådan grej.

Jag har skickat mejl till läraren vi har, och han som sade att om vi har ärende under kursen är det bara att skicka så svarar han även under veckoslut, men inget svar har synts till på ett och ett halvt dygn. Jag är ganska arg och frustrerad över det här just nu men i morgon ska vi tala med honom på möte och jag antar att vi då måste argumentera lite och sedan se vad vi kan göra. För just nu har vi bara fått en som ställer upp på intervju, han är kriminaljournalist och vet mycket fakta men på grund av att finska motståndsrörelsen övervakar honom mycket kan han för sin egen säkerhet inte uttala sig om några egna åsikter. Och det är kanske ett annat tecken på att det inte är en helt okej uppgift för den här kursen. Alla saker tycker jag bara inte man ska göra i skolan.

Från magasinsändningen, som var en betydligt roligare och bättre uppgift. Och det kunde den här också vara om ämnet var ett annat. För att göra ett bra radiomagasin krävs inte ett så här tungt ämne.

<3 : Madde

På något konstigt sätt lär man sig ändå alltid replikerna

Förra söndagen hade vi långövning i teatern. Vi drog igenom två hela gånger. Första gången måste jag nog läsa ganska mycket i manuset men redan andra gången gick det mycket lättare, men det kändes nog svårt att helt lämna bort manuset. Och så bestämde vi dessutom att i slutet på månaden kunna replikerna utantill. Nästa dag träffade jag Vive, vi åt middag och sedan hade vi bestämt att öva på mina repliker för att jag måste öva dem i något skede. Jag övade med Vive också förra året och det har fungerat bra. Och jag var faktiskt riktigt förvånad över hur bra det gick, i princip kunde jag hela första akten och i andra akten var det bara enstaka repliker som jag hade svårt att minnas. Jag vet att jag inte brukar ha så svårt att lära mig repliker men det känns alltid så konstigt att det känns helt oöverkomligt men sedan kan man det ändå. Och sedan går allt lätt, och det händer nästan automatiskt bara man har övat och läst det tillräckligt många gånger. Och nu är jag nästan säker på att jag kommer att kunna det utantill om två övningar.

Men att kunna ett så här tjockt manus skulle sedan vara en helt annan sak. Fyra akter som alla är sjukt långa.

<3 : Madde

"Hej och välkomna till Samhällskollen"

På måndag körde vi ju 45 minuter livesändning, av programmet som vi döpte till samhällskollen där vi detta avsnitt talade om nynazism och hur man tar upp det med barn. Det var otroligt intressant och riktigt roligt. På morgonen då vi körde genrep var det som det ska vara, jag tyckte helt enkelt inte att det gick bra. Och av någon underlig anledning blev många till sig av att jag tyckte det, och jag kunde inte helt förklara vad det var men jag bara visste att rätt känsla inte fanns där. Jag hade inget problem med det och hur många genrep i diverse situationer har man inte kört som inget har känts bra i.

Sedan då vi körde på riktigt gick det så mycket bättre! Vi var avslappnade, den riktiga glädjen i att göra det här fanns där och diskussionen med studiogästerna var över förväntan tyckte jag. De talade på och vår tidsplanering fungerade. Det blev 35 sekunder över och det fick vi höra om, en grej som var ny för mig. Då vi förra året gjorde Studio Smocka gjorde det inget om det var några minuter för kort, men nu med nya lärare är det tydligen väldigt noggrant. Och det är ju bra, för så är det på riktigt, men om jag hade vetat det hade vi ju kunnat åtgärda.

Men då vet vi det till nästa gång, för om ungefär en månad ska jag sitta i samma studio och göra livesändning som går ut på riktigt. Ja det är faktiskt sant, jag fick vara programledare i radio även under Smocka. Vår lärare verkade inte alltför nöjd och sade att han egentligen aldrig skulle ha tillåtit det men eftersom jag nu hade önskat det och den veckan tydligen varit svår att få ihop. Så jag lyckades bra med att säga att alla veckor passar mig och att jag helst är studiovärd. Och den tredje veckan passar faktiskt mig utmärkt att ha Smocka. Läraren påpekade även att jag borde lära mig det tekniska, och visst ska jag göra det, men jag kunde faktiskt inte vara gladare över att jag faktiskt får ännu mera taltid i studion. Det är just nu bland det roligaste jag vet.

I år kommer mitt programledarpar att vara Sofia, undrar hur vår plansch kommer att se ut.

<3 : Madde

LUX Helsinki

Samma dag som vi kom hem från Vietnam öppnade ljusshowen LUX Helsinki i Helsingfors. Den ordnades i år för nionde gången. Och även om vi på torsdagen svor över evenemanget som förlängde vår taxifärd hem från flygfältet avsevärd och skapade en hel del problem på grund av gator som var stängda och så vidare bestämde vi oss för att nästa dag på kvällen gå och ta en titt. Med mamma, Igo och Jonathan promenerade vi runt i Helsingfors i den allra värsta kylan. Det var svinkallt men det var ändå värt det, det var min första gång på LUX och det var otroligt vackert och häftigt. Mestadels är det alltså byggnader upplysta på olika sätt och ljuden rör sig och blir bilder och så vidare, men även några fristående konstverk.

Ljusshowen på stora Enzo var nog den finaste, tog några minuter och wow!

EN annan favorit var dessa, uppsatta på en innergård. Vet inte hur jag ska beskriva dem, prickar i neon fästa på någon slags tyg och byggda till sådana här fina.

Domkyrkan som även till vardags är slående vacker. Och den har jag på min skolväg.

Det var byggt av kopparrör och de gamla kran-skruvarna fungerade som dimmers till lamporna.

<3 : Madde

Hej

Som jag skrev tidigare har jag haft fullt upp med skolprojektet kring magasinsändningen. Och då jag sedan kom hem på fredagen var jag så trött att jag inte orkade och hela veckoslutet gick lite i samma tecken. Jag har haft en lång teaterövning, skrivit klart en essä och min lediga tid kollar jag på Skam. Ja, jag får väl erkänna att jag också har fastnat. Och nu har jag faktiskt projekt att hinna se säsong två klart innan fredag, för då kommer Jonathan till mig och tredje säsongen kommer ut med svensk text, så vi ska se den säsongen under veckoslutet. Fantastiska planer alltså, plus så inledande sits på lördag. Men jag kommer att skriva om magasinsändningen och en del andra grejer.

<3 : Madde

Körschema, inslag och nu även manuset klart

Denna vecka har varit intensiv. Annat kan jag inte riktigt säga, på måndagen körde vi igång vår radio och tv kurs och fick genast sitta på sex timmar föreläsning om allt som ska hända och hur den här månaden. Vi blev indelade i grupper och så ska vi göra en 45 minuters livesänd radiomagasinsändning, en 25 minuters radiodokumentär (ungefär som en podcast) och så en video till det. Det är mycket att göra och det kan bli ganska tungt men shit vad roligt det är! Det här är verkligen roligaste kursen hittills i studierna känns det som, tycker jag.

Den här veckan har vi då jobbat med vår magasinsändning, jag fick vara programledare som jag ville och det mesta jobbet för min del har varit i dag. Då satt vi oss ner med Sarah som också är programledare efter att alla inslagen var klara och körschemat bestämt och så skrev vi klart våra speakar och timade och ändrade och höll på. Och fan vad det kändes bra då vi efter flera timmar var klara och kunde konstatera att vi kunde gå hem innan klockan fem. Och då var man nog så mosig i hjärnan att det inte skulle ha kommit mycket annat fiffigt ur den då. Och då vi läste igenom sista gången försvann min röst också lite så då insåg vi att nu är det dags för veckoslut. Under veckoslutet kollar vi våra egna speakar och får ändra och så och så ska vi skriva ner reservfrågor till våra studiogäster. Och på måndag kör vi, jag är så taggad. Det här kan mycket bra vara det som jag sedan verkligen vill göra, i alla fall en tid, i framtiden. Att tala i radio är bland det roligaste jag vet!

<3 : Madde

Den finlandssvenska bokutmaningen

De senaste åren har jag gjort eller försökt klara av diverse läsutmaningar. Det vill säga läsa vissa sorters böcker som finns på en lista. I år har jag tänkt försöka mig på "den finlandssvenska läsutmaningen". I listan finns endast tolv böcker och det gäller att läsa en bok som stämmer in på kategorin per månad. Ny kategori varje månad. Och resten får man läsa precis vad man vill. Ska bli spännande. Här är listan.

Januari: En gul bok.
Februari: Något som gör dig upphetsad.
Mars: En levande nobelpristagare.
April: En inhemsk klassiker med bokstaven A i titeln eller i författarens namn.*
Maj: Poesi tryckt efter år 2002.
Juni: En fantasybok som inte verkar innehålla några drakar.
Juli: En rysk klassiker på minst 500 sidor.
Augusti: En bok som du inte vill att andra ska se dig läsa.
September: En bok från ett antikvariat.
Oktober: En deckare skriven av en kvinna om du är man, eller skriven av en man om du är kvinna.
November: En bok där författaren har hatt på porträttfotot.
December: En bok som en vän rekommenderar

Jag tror att den absolut svåraste kommer att vara juli, men även september och november kan bli knepig. Maj kommer vara lite jobbigt för mig då det inte är min lässmak och att hitta en bok till augusti kan bli knepigt då jag inte är så pryd av mig. Men vi ska se hur det går. Just nu håller jag på med "Populärmusik från Vittula", eftersom boken har en gul pärm så den får bli min gula bok. Häng gärna på och berätta om ni tänker utmana er med någon sorts läsutmaning det här året?

Den här boken skulle ju också fungera som en gul bok, tips för någon som vill bocka av den punkten med en riktigt bra bok.

<3 : Madde

Vietnam part 3: The beach

Så där ja, äntligen ville allting samarbete och jag har fått bilderna uppladdade. Nu kör vi den sista delen av Vietnam, då vi befann oss på ett strandhotell ungefär mitt emellan staden Phan Thiet och fiskebyn Mui Ne.

Många restauranger inriktade på sea food, som var gudomlig sällan har man ätit så gott, hade fiskar och skaldjur i bassänger utanför på gatan. Så då man beställde gick man dit och pekade på vad man ville ha och hur mycket. Var det någonting man åt endast en av som till exempel krabba eller groda kunde man till och med måsta peka ut exakt vilket djur som skulle bli min mat.

Pete som testar en hatt i souvenirbutiker, som det också fanns gott om.

Han köpte även en bastuskopa gjord av en kokosnöt. Den kostade hela 30 cent.

En utflykt vi gjorde till vita sanddyner tidigt på morgonen (avfärd 04:30) för att åka fyrhjulingar och se soluppgången. Det blev inte helt som vi tänkt oss, ena bilen vi åkte dit med gick sönder så vi nästan missade soluppgången, fyrhjulingarna var inte fyrhjulsdrivna utan bakhjulsdrivna och orkade inte ens upp för dynerna och där var säkert 100 andra människor och fyrhjulingar och jeepar som körde omkring hur som helst. Ingen lugn stund att beundra soluppgången direkt och allavar ganska sura men nog var det ju fint trots allt.

Vidare till de röda sanddynerna, där Battan hittade två lokala kompisar att snacka med. De var egentligen där för att hyra ut grejer at glina ner för dynen med.

Hotellet

Och stranden där intill

I poolen fanns orangea livringar att leka med, vi hade en hel del kul med dem. Vem kunde sitta på en, på två eller till och med tre stycken? Vem kunde stå på en och så dök vi självklar genom dem.

Poolbaren

Och sista kvällens solnedgång

En fin resa!

 <3 : Madde