Vad jag måste ha med mig på läger

Varje år så brukar jag skriva någon sorts lista inför scoutlägret. Och i år börjar mina idéer faktiskt vara slut. Jag har ju skrivit lite liknande innan men nu är det här mera personligt. Inte allmänt vad som är bra att ha med sig utan verkligen vad jag inte vill vara utan på läger.

• Dyna, den lyxen måste jag få ha att sova med en dyna med dun i sig då jag sover i skogen. Och jag kan meddela att i princip alla utfärdsdynor är riktigt dåliga och att i alla fall min sovsäckspåse har hårda spänningsgrejer på sig så det är inte bekvämt att fylla den med kläder för att sova på.
• Minigrippåsar och stora plastpåsar. Om det regnar hela veckan är det riktigt lyxigt att kunna hålla saker torra.
• Mössa och G1000 byxor. Jag vet inte varför (antagligen p.g.a. sömnbristen) så fryser jag ofta på scoutläger och varför då inte kombinera det fruktansvärda lägerhåret med att hålla sig varm genom att dra på en mysig mössa. Och man blir ofta lite sötare också då det smutsiga håret inte syns, om man vill få någons uppmärksamhet på det sättet. Och mina G1000 byxor är bara de mest bekväma och praktiska som finns.
• Min scoutspegel. Ja jag har en scoutspegel, en liten spegel med ett snöre i som jag kna hänga upp i ett träd. Inte för att jag är utseendefixerad på läger eller så, men med mitt lång hår går det inte riktigt att lägga upp det utan en spegel. Och allvarligt talat brukar den vara ganska populär bland de flesta andra på lägret. Till exempel kan någon ha glömt att den har kontaktlinser den inte får ut utan spegel eller liknande.
• Min Musto rock. Samma sak som G1000 byxorna här, vattentålig, vindtålig, varm om det behövs, jäkligt skön att ha på sig och dessutom har den stora fickor där man kan förvara saker för det brukar behövas på läger.
• Min nagelputsare har jag nämnt tidigare, men jag klarar inte av att ha smuts under naglarna så jag måste ha med den för att få bort det. (I nödfall fungerar en pincett här för mig).
• Powerbanks till telefonen. Vi lever år 2017 och mobilernas batteri håller inte som det gjorde på 90-talet och för att inte hela tiden måsta ha den och laddas i köket är det ju skönt att emellanåt kunna ladda den via ett portabelt batteri. 
• Min pressu har jag utan att från början egentligen haft ett ordentligt användingsområde för varje läger haft nytta av. Vi har behövt övernatta på en annan ö och då har hängmatta och pressu varit lättare att ta med än tält. Den har blivit flytetyg och den har varit en tambur till mitt tält som saknar det då regnet öst ner. Den kommer jag definitivt att packa ner. Och om det visar sig att ens tält kanske inte var så vattentätt som man trodde (tack gode gud att mitt ännu hittills har visat sig vara riktigt tätt) har man alltid en backup.

Dessa saker kommer jag absolut ha med mig och jag försökte verkligen vara lite specifik och så klart inte nämna sovsäck, tandborste och det där gamla vanliga. Allt annat fixar ju sig, senare i veckan kan ni till exempel få läsa om hur jag klarade ett läger utan ett enda par långa byxor jag kunde använda.

<3 : Madde

Stormvinge

Tänk dig den klassiska berättelsen om "Svarta Hingsten", den vilda hästen vars förtroende vinns av en tjej och till slut vinner de en stor tävling tillsammans. Om du mixar ihop den berättelsen med lite magi och fantasy får du boken "Stormvinge" av Oskar Källner. Berättelsen utspelar sig på en annan planet i framtiden, människorna har tagit sig dit och bosatt sig där. Där finns inga fåglar och det är däggdjuren som har vingar. I princip har alla djur sex extremiteter på den planeten. Men de är framavlade ur djur från jorden så det finns hästar och kor och så vidare, men de har vingar. (Utom korna då det visade sig vara en dum idé att avla fram det eftersom de bara flög iväg).

Huvudpersonen Minna älskar att rida/flyga och är lite ledsen över att hon inte har någon egen häst utan bara får flyga sin adoptivfamiljs gamla sto. På en flygtur flyger hon iväg lite för långt för vad det gamla stoet egentligen orkar och en sak leder till en annan som slutar med att hon finner en svart vildhingst. Tack vare honom lyckas hon sedan ta sig hem levande och så börjar vägen till att bygga upp hans förtroende.

Jag tycker boken är riktigt bra skriven och historien håller verkligen och det är uttänkt hur den världen och planeten ska fungera. Faktiskt lite förvånad över att författaren är svensk. Det är en bok för lite yngre personer men den fungerade riktigt bra att läsa nu också tycker jag. Emellanåt undrar jag om det är helt okej att jag läser böcker för en yngre målgrupp ibland. Men egentligen, vad har det för skillnad, då jag har det hektiskt orkar jag inte koncentrera mig på så komplicerade böcker och om boken är bra enligt mig så har det väl inte så stor skillnad. Och hästar går ju nog hem för det mesta hos mig. Det var helt enkelt en riktigt bra "mellanbok" som bara var att bläddra fram de elektroniska sidorna i.

<3 : Madde

Jobba med fyrbenta varelser

Den senaste veckan har jag plötsligt efter en liten paus (lite på grund av bröllopet och att jag vaktade Vili och så så jag hade inte riktigt tid själv) haft en hel del Tassuvahti jobb. Och det kommer jag ha fram till att jag åker på scoutläger.

Dessa tre jack russel terriersen rastade jag en gång. Hon till höger är Gemma, i mitten sitter Hugo och så till höger är det Hugos mamma Viivi. Jag var lite nervös över att rasta tre hundar samtidigt, eftersom jag har märkt att det ibland redan med två kan vara besvärligt då de vill åt olika håll. Men dessa var hur skötsamma och snälla som helst och gick helst alla tre i bredd framför mig så allt gick riktigt bra. Så stannade jag och lekte med dem en stund och de ver verkligen alldeles underbara. Deras ägare var över dagen i Tallinn så de behövde gå ut en sväng på eftermiddagen.

Under åtta dagar ska jag gå ut med Pärla och Leia som bor på Drumsö. De är två små hundar, alldeles underbara och så snälla och lydiga. Och att gå i friluftsparken alldeles intill havet med dem är inte helt del. Dessutom har det varit så fint väder nu att jag verkligen inte har kunnat göra annat än att njuta av mitt deltidsjobb.

Så har jag även gjort mitt första hembesök hos ketterna Nuppu och Pusu. Hembesöken hos katter innebär att man ger mat, kollar sandlådan och om ägaren vill någonting annat. Resten av den halva timmen man är där kan man leka eller umgås med katterna, om de vill umgås med dig så klart. Den gråvita, Nuppu, var lite misstänksam mot mig och ville helst inte vara med mig men Pusu kunde jag däremot kela och leka lite med.

Jag kan inte riktigt säga det tillräckligt många gånger, jag har ju hittat världens bästa jobb!

<3 : Madde

Andra gången SUP

En av punkterna i Sommartävlingen var att SUP:a, det vill säga stand up paddla, och så råkade jag via en hemsida få en timmes SUP i Helsingfors för två personer i princip gratis. Och vad passade då bättre än att jag bjöd Dani på en SUP tur och samtidigt samlade in ett poäng som ingen av de andra deltagarna ännu i alla fall har. Jag gjorde det första gången någonsin förra året och det var inte mycket jag mindes så jag var nog ändå osäker då jag tog mig upp på brädan. Började på knä, som man ska men ganska snart tog jag mod till mig och ställde mig upp då jag mindes att det inte alls varit så farligt senast. Och visst gick det. Till en början ganska tveksamt och inte speciellt smidigt men då vi hade svängt tillbaka så började man få lite känsla på det hela och egentligen skulle man kanske ha borda vara ute en timme till då man fått lite fasta på hur det skulle gå till. Men ganska tungt var det ändå, speciellt då vi på vägen hem hade motvind och det dessutom började blåsa lite hårdare. Så det blev ett av den veckans träningspass. Så kul, borde verkligen göra det oftare och lite längre tid. Fast lika ivrig som Dani är jag inte, hon skulle vilja ha ett eget bräde till och med.

<3 : Madde

Blev ingen Finlandssvensk läsutmaning

Mins ni den finlandssvenska läsutmaningen? Jag minns den, och jag minns att jag i januari sade att jag skulle hänga med och läs böckerna man skulle, en viss sorts bok varje månad. Jag kommer ihåg att januaris bok var "en gul bok" och att jag skulle läsa "Populärmusik från Vittula". Februari hann ju nästan ta slut innan jag kom till sista sidan av den. Och där blev det sedan, jag tycker idén var rolig men det blev inte så att jag hoppade på utmaningen i år. Men jag håller fortfarande fast vis att försöka läsa 30 böcker i år. Och det går förvånansvärt bra faktiskt, har läst 18 böcker för tillfället och jag tror och hoppas att jag det här året faktiskt ska lyckas uppnå mitt mål. Tredje gången gillt så att säga. Nej men jag tänkte bara meddela att jag ganska snabbt skippade den där läsutmaningen och varför. Ja som sagt så läste jag väldigt lite i början på året och väldigt mycket mera nu så att måsta komma igenom en specifik sorts bok varje månad kanske inte passar mig helt. Och i stället satsar jag som sagt fullt på mängden böcker.

<3 : Madde

Den turistigaste ön i staden

PÅ måndag kväll tog jag min kvällspromenad till Sveaborgsbåten och fortsatte sedan att gå runt där. Det hela handlade självklart främst om att plocka två poäng till sommartävlingen. Men tänkte att jag även kunde kombinera den med att ta med kameran och knäppa lite bilder då det ändå är en riktigt vacker plats. Jag fick alltså poäng för att ha varit på ön samt för att ha besökt en fyr. För Sveaborgs kyrka fungerar samtidigt som fyr, vilket är ganska tufft enligt mig. Och jättemånga bilder knäppte jag sist och slutligen inte, men några i kvällssolen på byggnader och havet.

Insåg att det finns väldigt många broar där, trodde jag stod på "den bron med vita räcken" tills jag insåg senare under min promenad att det fanns en annan likadann men störr och att det var den bron jag tänkt på.

Fyren/kyrkan

Jag tyckte bara att trädet kastade en galet snygg skugga mot tegelväggen till festsalen på ön.

Det här var den "riktiga bron med vita räcken".

Inte mycket kvar av tävlingen nu, ledningen är knapp och ännu ska poängen samlas.

<3 : Madde

När är det dags att byta dator?

Det är en fråga jag ställt mig rätt många gånger det senaste om inte året så i alla fall halvåret. Min dator, min kära MacBook Air är nu över fem år. Jag fick den (eller tre fjärdedelar av den) i födelsedagspresent då jag ännu gick i högstadiet. Genom gymnasiet och början av studierna har den tjänat mig bra och även gjort att jag har kunnat skriva och fixa med sociala medier en hel del. På några punkter börjar jag dock märka att den inte är en ungdom längre.

För det första så finns det knappt något minne kvar av de 120GB som fanns i början. Och nej det är inte så att jag har fyllt upp den, jag har de allra flesta bilderna på min externa hårdskiva, bara de senaste på datorn. Och jag måste jämt hålla på att radera och flytta över för det ryms knappt 1 000 bilder på den längre. Och det händer ju med gamla datorer, kopior och backups som man inte vet finns kvar på datorn, någonstans där du inte hittar dem och uppdateringar man gjort under årens lopp tar upp utrymme de med. Men det är lite jobbigt, då bilder och sådant ändå hör till mina intressen och delvis jobb också.

Som tur lär den här kompisen inte ge upp på minne i första taget.

Så håller batteriet sig inte längre. Det har ändå hållit relativt bra trots att jag inte har varit en ängel mot det, mest för att jag inte visst hur man skulle sköta det då jag fick datorn. Men det är först nu som den inte håller längre än en timme utan att vara kopplad till väggen.

Men utöver minnet, det försämrade batteriet och att den så klart börjar bli lite trög ibland och så (vilket också delvis antagligen beror på avsaknanden av minne) fungerar den fortfarande bra. Jag kan vara på internet, skriva texter, redigera bilder och så vidare. Så jag bara undrar när man verkligen ska säga upp det, när är det dags att begrava datorn och säga att nu är det dags för en ny? Ska man vänta på att den kollapsar helt eller hur ska man veta? Ska man vänta på att man helt enkelt inte orkar med trögheten som kommer med åldern längre?

Jag tycker det är en svår fråga, med telefonen är det på något sätt lite enklare. Då batteriet måste laddas tre gånger om dagen är det helt enkelt dags att göra någonting. Eller om ingenting fungerar längre och den bara lägger av och så. Men det är en helt annan sak med datorn tycker jag. Och dessutom är det ju en relativt stor investering att skaffa sig en ny dator...

Vad är era erfarenheter av det här? När lönar det sig att byta?

<3 : Madde

En snurrig dag

Söndagen erbjöd kvalitetstid med två av de finaste vännerna jag har. Det var helt enkelt dags för lagträff med Dani och Mäkelä. Vi skulle mötas på Borgbacken klockan 11 och då jag hade räknat lite fel och spårvagnen lämnade mig på fel sida av nöjesfältet så jag tog ganska raska steg för att hinna. Prick klockan 11 vandrade jag in genom portarna, men det visade sig att de båda var sena så där stod jag och väntade trots att jag var orolig över att själv bli sen. Vi hade fantastiskt väder, vi åkte omkring i snurrande och snabba maskiner och självklart var vi och kollade på fiskarna i Sea Life, är man havsforskningsmästare så är man...

Och jag fick ju inte bara en fantastisk dag med dessa två utan även poäng till sommartävlingen för både nöjesfält och sockervadd. Och det var inte lite sockerfluff hon i kiosken rullade upp åt mig.

Vi åkte som sagt i diverse maskiner och jag som nu är galen i allt som har med fart och snurr att göra älskade ju det. Och även om jag då jag låg i sängen på kvällen började må lite dåligt över att hela världen började snurra då jag stängde ögonen var det lätt värt det. Något sådant har inte tidigare hänt mig och jag mådde inet det minsta illa då vi åkte eller var där utan först på kvällen när jag skulle sova gick det inte för att det bara kändes som att jag snurrade runt runt. Och det kanske inte är det hälsosammaste, men gör man det någon gång på ett par år så kan det ju inte vara en så fruktansvärd sak.

En helt fantastisk dag, de här två är verkligen så speciella och de är så nära för mig. Vi ses inte så ofta, vi talar inte ens längre så ofta, och vi är alla rätt så olika men ändå kan vi tala om allt. Och då menar jag allt, vi är helt ärliga, berättar om våra bekymmer och glädjegrejer för varandra. Och så har vi självklart ett gemensamt intresse för biologi. Vänner som jag vet att alltid finns där och som jag alltid kan vända mig till.

<3 : Madde

Nya kampanjer hela tiden

Tänkte uppdatera er lite om vad jag har gjort på jobbet. Efter att Cancerstiftelsens kampanj tog slut fick vi börja ringa Kyrkans utlandshjälp på svenska. Det var en härlig kampanj att ringa, vänliga människor som dessutom gärna donerade. Men tyvärr var de två kampanjerna vi gjorde för dem väldigt korta och räckte bara ett par dagar. Så var det slut på de svenskspråkiga kampanjerna och nu var det helt enkelt bara att börja ringa Unicef på finska. Jag trodde att det skulle vara helt okej, Unicef är ju ändå en uppskattad och respekterad organisation. Men nej, mest har folk varit otrevliga i den kampanjen och dessutom fanns det ingen timlön i den eftersom det var meningen att vara en ganska varm lista (det vill säga personerna har donerat tidigare och donerar därför lätt mera). Men det var inte så och gick faktiskt inte alls så bra. Så det var faktiskt en lättnad då även den listan tog slut igår. Jag blev ju taggad över var jag får ringa nu, och tänkte att knappast kan det vara sämre än det jag ringt nu. Det jag ringer nu är alltså att skaffa medlemmar till Skattebetalarnas centralförbund. Bättre betalt, ingen timlön dock, vilket jag tycker är lite konstigt. Och det går så där. Jag vet inte om det går bättre eller sämre än Unicef då jag ringt det i princip bara en dag, men inte är det heller speciellt roligt. 

Och jag vill påpeka att det att jag inte har en timlön betyder inte att jag blir utan lön om jag inte lyckas sälja. Min lön fungerar nämligen så att det räknas ut hur mycket jag skulle ha tjänat med minimilön så många timmar som jag har jobbat. Och sedan räknas det ut hur mycket jag har tjänat på det som jag har sålt i kampanjen. Och den summan som är högre, vilket oftast ändå brukar vara det man tjänat på kampanjerna då minimilönen är så låg, så den får jag. Så jag får åtminstone det jag skulle ha tjänat på de timmar jag har jobbat med minimilön. Men den lönen är ju riktigt dålig och då kampanjerna går bra så tjänar jag ganska lätt runt 20€ i timmen. Men vi får se hur det blir den här månaden. Det har varit så dåliga kampanjer att det faktiskt kan vara att jag får den där minimisumman. Som tur gick det bra förra månaden. 

<3 : Madde

Den långa flykten

Började läsa den här boken över ett år sedan, var helt okej enligt mig men av någon anledning blev det en bok som blev och ligga. Men nu har jag läst alla sidor i den också. Det handlar alltså om "Den långa flykten" av Richard Adams. Det är en gammal bok som nästan kan räknas som klassiker, det är i alla fall en relativt känd bok. Jag fick den av pappa då jag började bli lite för gammal för alla häst och djurböcker och jag klagade på att det inte riktigt fanns några böcker för äldre som handlade om djur, som jag alltid haft ett stort intresse för.

Men först nu har jag som sagt läst den, boken handlar om en flock vildkaniner som flyr från sin gamla koloni på grund av onda aningar. Det blir en tuff resa och de stöter på många hinder. Och då de till slut hittar ett lämpligt ställe att slå sig ner på och byggt sitt bo inser de att de har ett ännu större problem. Det finns inga honor i deras flock. Så deras kämpande slutar inte i första taget.

Det är en ganska gullig bok enligt mig, man får en bra insikt över hur vildkaniner lever och även om allt antagligen inte är helt 100% så som de tänker och så vidare men i alla fall, författaren har forskat en hel del för att få det att verka så verklighetstroget som möjligt. Men som sagt är det ju ingen bok jag slukade direkt utan det är en bok jag läste lite åt gången med långa pauser. Men den fungerade riktigt bra och det gjorde egentligen ingenting, tappade inte bort mig mycket i alla fall. Ändå en bra bok jag nog rekommenderar att läsa. Och det är inte heller jobbig text, jag hittar egentligen inte någon direkt orsak till varför det tog så länge att avsluta den boken.

En gullig, intressant och lite spännande bok samtidigt. Så ja, jag skulle nog säga att min pappa gav mig en helt bra bok i syftet, en bok om djur för en ung vuxen. Men inte hade den ju samma effekt på mig som djurböckerna för barn hade då jag läste dem, och sådana böcker har jag inte ännu heller hittat. Så om någon har tips på sådana böcker tar jag gärna emot förslag!

I den versionen av boken jag läste finns dessutom en karta över området de rör sig på. Rörigt att hänga med under handlingen men rolig att kolla på då jag läst klart tycker jag.

<3 : Madde

Från ena hunden till andra

Igår morse då jag precis hade kommit in till stan från Porkala, Ana och Pete kom hem på tisdag kväll så nu var min vecka med Vili slut, messade Natte mig och frågade om jag hade något särskilt för mig eller om jag kunde tänka mig var med Chili över natten. Och jag är inte den som tackar nej till det. Och det är ju inte så stort besvär då hon bor ett och ett halvt kvarter från mig ungefär. Så efter jobbet gick jag hem, packade ur bilen, packade ner ett ombyte och datorn och så vandrade jag iväg till älsklingen här i stan. Jag har fått riktigt mycket gjort här, fixat klart två Finland 100 röster artiklar (den ena väntar ännu på godkännande av honom jag intervjuade) och skickat lite mejl och så vidare. Och myst med Chiuw så klart, han har blivit så mysig på äldre dagar. Och så gick vi en passligt lång kvällspromenad, tyvärr så att jag bara fick 9 000 steg i dag men man måste också tänka på hunden. Och jag märkte att han började bli trött och då gick vi hem i stället för en lite längre promenad. 

Hans hörn i soffan, därifrån han kan se nästan hela lägenheten och hålla koll även om han inte hör någonting.

Det bästa är att fylla sina dagar med hundar!
<3 : Madde

Kattungarnas första måltider

Nu är kattungarna en månad och några dagar. Nu ska de börja äta riktig mat så småningom, för tillfället kör vi med en sörja bestående av äggula, grädde, barnmat och lite kattmat. De förstår nog inte riktigt grejen ännu men båda dagarna har i alla fall några ätit lite av det, och någon även provsmakat Doris mat som står bredvid. 

De har även vuxit något otroligt och nu har de flyttat ut i vardagsrummet, kan gå och leker med varandra. Nu har de verkligen blivit små busfrön, och jag knäppte några bilder på dem här om dagen. De är ju så söta att man dör. De har även fått namn nu, två killar och fyra tjejer.

Det här är största killen, han heter Buster och han är min favorit. Det är även jag som har fått döpa honom. Vi har klickat sedan dag ett och han är den som tänker mer på att äta än på att öva sig på att gå och leka. Men han är så söt och gosig och skriker minst av dem alla. 

Den helsvarta har fått namnet Elsa och hon är den minsta och nyfiknaste av alla. Hon kan gå bäst och vill undersöka precis allt. Hon glömmer lite bort att äta då det finns så mycket nytt, så därför är hon också minst. Till exempel bestämde hon sig för att hon nog kan hoppa (!!) ner från soffan. Hon förstår inte riktigt vad hon klarar och inte, men allt ska testas.

Det här är Ester och hon är den största av tjejerna, kan nästan mäta sig i storlek med killarna. Hon ändrar färg nästan varje dag och verkar bli mer och mer sköldpaddsfärgad, precis som Doris. Hon var den som man i början knappt kunde lyfta upp utan att hon skrek i högan sky. Men nu är hon också rätt trevlig.

Hon fick smak på den riktiga kattmaten och åt en hel del av den.

Det här är tjejen som fram till igår inte ännu hade något namn, men nu har hon fått namnet Berit. Mitt förslag om att hon skulle heta Nova godkändes inte av enväldiga beslutsfattare Cappe. Hon är ganska lugn och gillar mest att titta på saker. Hon verkar bli väldigt snäll av sig och tycker nog om att umgås då man tar upp henne. Hon har kanske varit kullens anonymaste hittills, utan desto större personlighetdrag visade.

Elsa och Berit

Tjejen som har en gul rand i ansiktet har fått det kungliga namnet Märta-Luoise (vill påpeka att jag bara har hittat på namnen Buster!!). Hon är Stinas och Wilmas favorit och är verkligen lite fin av sig. En hundtränare sade en gång i en podd jag lyssnade på att man ska passa sig för vad man ger hundarna för namn för deras personligheter blir efter det. Och jag tror lite att det är precis vad som har hänt med den här flickan. 

Buster

Ester

Och så har vi ännu Boris, den andra killen. Han busar runt och äter mycket han också. Han är den som sörjan har smakat bäst för. De har redan börjat ha ordentliga brottningsmatcher med Buster. Han är inte lika tuff som Buster och skriker lite mer, men har är också söt så klart. Boris och Berit liknar varandra otroligt mycket och oftast måste jag kolla könet för att se skillnad på dem. Men nu börjar Boris få lite vitt ytterst på tårna så på det sättet kan jag skilja på dem.

Märta-Louise som leker med soffan.

Boris och Ester

Hela gänget busfrön.

De bad mig skriva att om någon är seriös och intresserad av någon av att ta en unge får man gärna ta kontakt. Det viktigaste är att alla kommer till bra hem och får leva som katter ska. Någon ska de nog hålla själva och just nu lutar det kanske mest mot Elsa. Men om du är intresserad och vet att du kan ge ett gott hem åt en av dessa så kontakta mig till exempel på bergh.mette@gmail.com.
<3 : Madde