onsdag 19 september 2018

Vad sparar jag på Instagram

På Instagram finns ju funktionen att man kan spara bilder man tycker extra mycket om, och sedan kan man gå och kolla på dem senare igen. Jag använder inte den funktionen så jätteaktivt men men jag sparar ändå en del där, mest för att jag sedan ska ha den någonstans så att jag inte behöver leta så mycket efter en specifik bild. Och jag tänkte att det ju kan vara lite roligt att visa hurdant material jag sparar där. Det är inte alla bilder men jag har försökt få med alla kategorier jag sparar från. 

Det jag sparar överlägset mest tror jag nog är häst memes, det finns så många så klockrena. 1. Det här är ju så sant, även om hästen kan vara ett pisshuvud vill den aldrig dig illa på riktigt och du kommer aldrig att få ditt hjärta krossat. 2. Den här bilden på hästen som sticker under terränghindret är bara så bäst och får mig att skratta så mycket, även om det där är en riktigt farlig situation. 3. Den här bilden hjälpte mig en hel del i vinter, då jag såg den här förstod jag så mycket, hästen är en spegelbild av dina känslor och i vintras mådde jag ju så dåligt och det gick bara dåligt med Baba, hon bara bockade. 4. För att ja, det var ju lite min situation den här våren.

Sparar även roliga hundar och andra djur, bild 1 och 2 är från samma bildserie med hundar som fotograferats under vattenytan då de dyker efter bollar. 3. Hur kan igelkottsungar vara så där små och så där söta, de har jag sparat bara för att de är gulliga. 4. Ja en till häst meme, för den är så sann, ett stos sura blick är inte att leka med.

Sedan sådant som inte riktigt hänger ihop med resten. 1&2. DIY videon med saker jag tänkt att skulle vara roligt att testa att göra någon gång. Dock har jag aldrig ännu pysslat något av de videos som jag sparat. 3. Sparar även en del träningsvideon och inspiration, eftersom jag har svårt att hitta på vad jag ska göra om jag vill göra hemmaträning, därför sparar jag sådana inlägg. 4. Är en svinrolig video av en dam som vill ta en selfie med en kamel och kamelen bestämmer sig för att försöka bita henne i huvudet. Har skrattat så mycket åt den videon och sett den hur många gånger som helst.

Vad brukar ni spara på Instagram? Skulle gärna se andra sådana här inlägg från andra!
<3 : Madde

tisdag 18 september 2018

Att "sitsa" i Sverige

Under mina tre veckor i Uppsala har jag nu hunnit gå på två sitser här, eller middagar som det heter. Det känns dock så konstigt att kalla det middag, för middag äter jag ju varje dag, men att gå på sits, det är ju något extra. Men eftersom konceptet är mer än välbekant hemifrån tänkte jag skriva ett inlägg och jämföra lite, samt även berätta om den senaste sitsen, där vi blev riktiga medlemmar av studentunionen och döpta i Fyrisån.

Jag har alltså deltagit i en internationell middag, där vi utbytesstudenter fick lära oss hur man gör och hur allting fungerar, samt en för de nya studerandena, och därmed även oss utbytesstudenter. Den första skillnaden man märker är definitivt priset på middagarna här, jämfört med sitserna hemma. Hemma betalar vi i regel 15 euro för en sits med alkohol. Här kostar middagarna mellan 300 och 400 kronor, så betydligt dyrare (kommer i ett annat inlägg att ta upp att det inte alls är speciellt billigt att leva som studerande i Sverige). Och det som ingår i priset tycker jag faktiskt inte att gör det prisvärt alls. I Finland får vi en trerätters middag, tillagad av frivilliga studenter och sedan fem portioner alkohol (fördrink, öl/cider, snaps, vin och punch). Här ingår i regel i priset en öl (om man vill dricka cider i stället måste man anmäla det som en specialdiet) och två glas vin. Vill man ha snaps eller punch måste man köpa drinkbiljetter skilt, för 40 kronor styck. Maten är snäppet bättre än hemma men inte så mycket att det skulle väga upp över det dubbla priset. Och vill man ha en till snaps hemma kostar det 2 euro, så även det är dubbelt så dyrt.

Miriam, Stefanie och Melody som jag har häng ganska mycket med här. Och ja, jag är den enda av oss från Skandinavien och den enda som inte är blond.

Det här med prisen beror ju på att allt är lagligt, de säljer laglig alkohol, har riktig personal som lagar maten, serverar och så vidare. Självklart kostar det, men jag tycker faktiskt att vår system hemma är riktigt fungerande, och det gör att alla har möjlighet att komma.

Till vad som händer på middagen då? Min erfarenhet av middagarna här att det är mycket "finare" och mer formellt än hemma. En massa tal och saker som händer. Och visst sjungs det under middagarna, men det är minsann inga snapsvisor. Det är riktiga sånger, som ska sjungas fint och inte alls samma sånger som vi sjunger hemma. De jag hittills känt igen i sångboken här är Sibboborna (som heter Brännvinet bränner) och siffervisan, och dem har vi alltså inte sjungit utan jag har bara sett dem i boken. Och vi kan ju glömma att i slutet på sitsen dansa loss på borden till "Looking for freedom" eller ha tävlingar mellan borden. Dessutom är ju allt så otroligt mycket större här, vi har bord med bokstäver och alfabetet räcker nästan inte till. Jag satt senast vid bord L och då satt jag nästan i mitten.

Nåja, som ni märker gillar jag nog vårt finska koncept lite mer, men det är ändå roligt att gå på middag, umgås med människor, äta god mat och så vidare. På lördagen var jag då på småttingmiddagen för alla nya. Efter middagen fick vi en påse över huvudet och ledda ut på gården och ledda i ett led runt omkring skolområdet i en massa cirklar för att förvirra bort oss. Efter en lång väntan i den kalla natten utan att se någonting och med folk som sprang runt oss och skrek och skrämde oss hela tiden blev vi en och en förda till en vikingahövding, där fick vi huvan borttagen och han frågade "dop eller dom". Jag tror jag svarade dop, men innan jag hann säga orden till slut ropade de som lett mig FYRIS! Ån som rinner genom Uppsala heter alltså Fyrisån. Så blev vi släpade till kanten på en brygga och fick befallningen hoppa. Så var det bara att hoppa i och blöta ner sig i vatten och lera, för det är bara lera i hela ån.


Väl uppe ur ån fick vi kramar av ordförande för unionen och några till, en unionspin och lyckönskningar för att vi nu är riktiga medlemmar. Sedan väntade ordentlig dusch och (svensk) bastu innan efterfesten. Dock var det redan ganska sent efter det allt det här och jag hade i alla fall haft så mycket adrenalin i kroppen att vi inte riktigt var festsugna, så vi tog vår gratis drink i baren och cyklade hem. Ett riktigt roligt äventyr och jag var osäker om jag verkligen ville, för man kunde välja, för nu i efterhand är jag så glad att jag gjorde det och ganska stolt över mig, för jag är ju både mörkrädd och hatar kallt vatten. Så ja ytterligare ett lite tuffare lägerdop utan någonting äckligt att äta. Nu är jag i alla fall döpt till Ultunesare.

Så ja, jag har deltagit i två roliga middagar och haft ett spännande men i efterhand roligt dop och tycker nog bättre om sitserna hemma. Ja och en sak ännu, vi efterskålar här. Alltså efter att ha skålat och druckit skålar vi tillbaka igen i omvänd ordning. Jag vet att vissa gör det här även i Finland, men det är jag inte heller ett fan av. Och jaghar nog fått det bekräftat att uttrycket "i Sverige kan man ha roligt även utan alkohol, i Finland kan man ha alkohol utan att ha roligt" stämmer. Och jag säger absolut inte att den finska alkoholkulturen är bättre, nejdå. Märker bara att Sverige är så otroligt mer involverande, måste följa alla lagar och så vidare då det kommer till alkohol, och därför inte heller kan ge mer än en öl och ett glas vin till sådana som ska hoppa i ån. Och jag har ändå trott att vi haft ungefär lika stränga lagstiftningar som grannlandet här, men inte då. Och ja på ett sätt är det väl antagligen bra.


<3 : Madde

måndag 17 september 2018

När jag senast...

...Köpte ett klädesplagg?
Tror det var då jag var med mamma och flyttade mig till Uppsala. Jag fick ett par svarta jeans av mamma, så tekniskt sett var det ju inget jag själv köpte men i varje fall.

...Köpte en skönhetsprodukt?
Köpte hårspray och torrschampo på Ica lite på en vecka sedan.

...Såg en film?
Tror faktiskt inte jag sett någon film sedan jag var och kollade nya Mamma Mia filmen på bio tillsammans med Ville. Innan jag åkte alltså.

...Gillade en bild på Instagram och varför?
Har faktiskt ingen aning! Jag gillar så sällan bilder på Instagram, men det kan ha varit en av Matildas fina hästbilder, eller så någonting som scoutkåren laddat upp, för att understöda och så.

...Lyssnade på en låt?
Måste ju ha varit på lördagens efterfest, minns att det spelades "Genom eld och vatten" då vi gick hem, och på hemvägen försökte jag lära min tyska kompis orden. Men minns inte när jag själv skulle ha lagt på en låt själv faktiskt.

 Har främst lyssnat på böcker i stället för musik just nu.

...Tog emot ett meddelande?
10.14 av mamma om att mitt studiestöd ändrats.

...Skickade ett meddelande?
10.32 skickade jag ett meddelande i vår Uppsala gruppchatt om vad folk har för planer i dag, men har inte fått svar ännu.

...Läste en bok?
Läste bok igår kväll, men senast jag läste ut en bok var exakt en vecka sedan.


...Dansade?
Blev inget dansande på lördagens efterfest så det var nog förra torsdagen på Stockholms nation.

...Reste?
Räknas flygresan hit till Uppsala? Då var det 28.9.

...Pratade i telefon och med vem?
Igår kväll med mamma.

Hittade listan på Emmis blogg!
<3 : Madde

lördag 15 september 2018

Vad jag saknar hemifrån

Nu har jag varit i Sverige ett par veckor, och självklart har jag märkt saker jag saknar från Finland, så jag tänkte att jag skulle berätta lite om det. Och ja självklart saknar jag mina vänner och familj och så men jag tänkte lite på annat, som jag själv inte hade tänkt på att jag faktiskt saknar, och att är så bra i Finland.


  • Reittiopas. Kan vi snälla bara inse en hur genialisk uppfinning den hemsidan är! Visst Google maps har en lite liknande funktion men i huvudstadsregionen i Finland fungerar ändå Reittiopas bäst, och det finns inget som skulle fungera lika bra här. Här måste du veta om du ska ta buss eller tåg eller annat, och söka dig fram på olika sidor till den bästa rutten. Om du vet att du ska ta buss inom Uppsala är det lite lättare, men då måste du veta vad hållplatsen du ska till heter för att det ska bli en lyckad sökning, och vem vet nu det!
  • Hundar, jestas vilken hundabstinens jag har! Och jag har inte varit här speciellt länge och ändå är suget efter hundmys så otroligt stort. Hoppas verkligen vi får umgås lite med skolans hundar sedan då jag går etologikursen.
  • Taffel chips. Alltså jag gillar ju chips, har inte ätit speciellt mycket här ännu men nog smakat på olika fester och så då någon haft med sig. Och jag trodde liksom att chips som chips och att OWL i Sverige har riktigt bra chips, men alltså nej. Vårt Åländska chipsföretag har någon magi i sina maskiner för oj vilka goda chips de gör!
  • Trodde aldrig att jag skulle säga det, men den finska mentaliteten att få saker gjorda. Jag är så van vid att hemma gör man det som behöver göras och så är det gjort att jag inte tänker på det hemma men här, då alting ska diskuteras och funderas så mycket på och allting ska förklaras och gå in på sidospår och så vidare, då saknar jag verkligen det där att bara göra. Finland är ju lite som Nike där, Just do it.
  • Ett bra fungerande eget kök. Ja det är faktiskt lite jobbigt att dela kök, eftersom alla inte har samma standarder på vad som är rent och hur man fixar i köket och så vidare. Och ja vilken lyx det är att ha induktionsspis.
  • Unicafé. Det är faktiskt sant, även om maten där oftast inte smakar jättebra och energiinnehållet i maten vi kan äta i skolans lunchrestaurang är nästan obefintligt är det nu man verkligen uppskattar att kunna äta en lunch för 2,60€. Något sådant systen från staten finns inte i Sverige utan det är ganska dyrt att äta lunch i skolans lunchrestauranger, i jämförelse med Unicafé och de allra flesta har med matlåda och värmer sin egen mat i mikron. Och det är också lite jobbigt tycker jag, men det är väl bara att gilla läget. Men trodde nog aldrig att det var Unicafé jag skulle sakna.

Och som jag sa saknar jag ju självklart familj och vänner, och då jag ser alla evenemang i studielivet hemma nu i början av hösten, scoutsäsongen har startat och allt sådant, visst skulle jag vilja delta. Men samtidigt har jag så mycket roligt att göra här att det nog väger upp. Men jag ser riktigt mycket fram emot om och när någon kommer hit för att hälsa på mig! Och det är ju så klart den största längtan, efter vänner och familj som känner mig på djupet, här finns ju bara människor som kännt mig i två veckor. Och hundar, shit vad jag saknar hundar.
<3 : Madde

fredag 14 september 2018

Ingefära

Trodde ni att det var slut på djurinläggen då jag flyttade till Uppsala och slutade jobba med djur? Det trodde jag i alla fall, men det visade sig att det gick bara lite mer än en vecka innan jag hade lurvigt besök på rummet. Här i området där jag bor finns nämligen en katt som också bor här och är lite av en kändis bland studerandena. Han heter Ingefära och har till och med en egen fanpage på Facebook. 


Det var en regnig måndag och då jag kom in i min byggnad låg han nedanför trapporna och skyddade sig från regnet. Eftersom jag hade läst om honom på Facebook gick jag fram och hälsade på honom lite snabbt. Men då jag började gå upp för trapporna till min våning följde han bestämt efter mig och skulle sedan bestämt in i min korridor, och då jag gick till mitt rum skulle han in där också, utan att tveka. Jag gav honom lite vatten som han gladeligen drack av och lade sig sedan i min stol och tog en tupplur.


Han var inte världens mysigaste, ingen famnkatt eller så, men tog nog emot lite kliningar. Dock tyckte han inte alls att den ena timmen jag var hemma var tillräckligt. För jag tänkte att jag inte kunde lämna honom i mitt rum då jag gick för att äta middag med några kompisar. Han ville inte alls gå ut och om jag försökte närma mig honom började han jama, fräsa och hugga mot mig. Till slut fick jag dock utschasad honom ur mitt rum. Ur korridoren lyckades jag dock inte få honom så lämnade honom att sova på soffan där. På något sätt kom han i alla fall ut, för när jag kom tillbaka på kvällen var han inte kvar.



Alltid lite kul och mysigt med djurbesök!
<3 : Madde

torsdag 13 september 2018

Den gamle och havet

Jag har äntligen lyckats! Den punkten som har varit en av de jobbigaste på läsutmaningen är nu uppfylld. Jag har läst en bok med bara en eller två karaktärer, och det blev till slut "Den gamle och havet" av Ernest Hemingway, en riktig klassiker som jag dock inte läst. Jag har ju läst få klassiker så kanske inte så konstigt. Men även den här boken har faktiskt tre personer med repliker men jag väljer att räka det som två karaktärer då det bara är en replik av en annan person och denne inte ens har ett namn i boken. De två karaktärerna är då den gamle, en gammal fiskare och sedan en ung pojke, som varit hans lärling men efter en lång fiskeolycka har pojkens föräldrar tvingat honom att byta båt att vara lärling på.

Därför är den gamle ute på havet ensam och lyckas sedan få den största fisken någonsin på kroken. Boken handlar sedan om den gamles kamp, först mot fisken, sedan mot havet och hajarna och framförallt mot det egna psyket. Jag tyckte boken faktiskt var riktigt bra, brukar inte riktigt gilla klassiker men jag tror att det beror på att boken är så kort. Skulle den vara längre skulle det aldrig fungera, men den är just precis rätt längd. Och så är boken på något sätt även så sorglig, jag kan inte berätta varför utan att berätta allt, men ja jag tyckte det sist och slutligen är en väldigt tragisk och sorglig.

Det är nog ingen bok jag skulle ha läst utan att behöva uppfylla punkten i läsutmaningen, men som sagt jag tycker faktiskt att boken var bra och riktigt läsvärd. Dessutom är det ju en väldigt känd bok och en klassiker, så det hör väl lite till att läsa den. Och om man vill läsa en klassiker tycker jag att den här är ett riktigt bra alternativ. Till alla i högstadiet som måste välja en klassiker att läsa i modersmålet. Läs hellre denna än Greven av Motecristo, det var ett stort misstag jag gjorde även om det inte var ett helt frivilligt val.


<3 : Madde

onsdag 12 september 2018

Det här med cykelhjälm

Här i Uppsala cyklar alla. Överallt. Det stod i ett av de första mejlen vi fick från skolan då vi skulle hit på utbyte att vi ska skaffa en cykel det föra vi gör. Jag hämtade upp en cykel jag hittade begagnad på Facebook min första hela dag i staden och har cyklat till skolan alla dagar utom en sedan dess. Och även till centrum och överallt annanstans också. Och jag cyklar med hjälm på huvudet. Om jag ska vara helt ärlig delvis för att mamma sagt att jag ska använda hjälm och jag ju är mammas snälla flicka, även om jag vet att hon inte kan veta om jag verkligen har hjälm på mig eller inte. Men även för att jag faktiskt inser vad som hända för olyckor då man cyklar i trafiken, med en massa andra cyklister, fotgängare och bilar. Och även om en cykelhjälm inte skyddar såå mycket som till exempel hjälmar i andra idrottsgrenar skyddar den betydligt mer än ingen hjälm om en olycka är framme. Och det kan ju hända vad som helst, det ligger plötsligt en sten på vägen som gör att hjulet slirar och man faller, en bil kan plötsligt dyka upp utan att någondera märker det och då kan det gå illa. Och nedrans vad jag skulle ångra att jag inte den gången hade hjälm om jag hamnade i en sådan situation.

Så allt frid och fröjd, jag cyklar överallt och jag använder. Men det är ju det att det inte är det. Jag har i dagens läge tillräckligt gott självförtroende för att veta att det är okej att cykla med hjälm även om jag hör annat av folk jag umgås med. Och missförstå inte, inte elaka kommentarer riktade mot mig, inte på något sätt. Men diskussioner där någon snackar cykling, och en ny i gruppen frågar om någon cyklar med hjälm och får svaret nej, "jag gillar att leva farligt". "I Holland om någon cyklar med hjälm så ses den som en riktig tönt", "jag har faktiskt sett personer som cyklar med hjälm här!!" Sådana kommentarer har inget med mig att göra, jag är inte ens en del av diskussioner utan hör det bara en bit bort. Men jag vet att för bara något år sedan skulle dessa kommentarer fått mig att lägga hjälmen på hyllan och även om jag på ett sätt ändå skulle vilja använda hjälmen.

Har även fått frågan varför jag har mitt namn på hjälmen, men nej den råkar bara vara av märket MET, det är inte meningen att det ska vara TE efter de tre bokstäverna men att det skulle ha fallit bort.

Som tur vet jag nu att mitt värde som människa och vän inte ligger i huruvida jag cyklar med hjälm på huvudet eller inte. Jag vet att jag är en trevlig och rolig person, jag är ingen tönt och jag är verkligen inte tråkig (och jag vet att jag låter som att jag har så enormt självförtroende, det har jag inte, ganska dåligt faktiskt men vissa saker har jag insett). Men ändå funderar jag ju helt tydligt på det här eftersom jag nu skriver detta inlägg. Och jag skulle bara vilja att dessa tankar och åsikter om att det är töntigt och dumt att använda cykelhjälm. För även om det inte är så sannolikt kanske enligt statistiken kan det som sagt lätt hända en olycka och den har då antagligen ingenting att göra med hur bra du är på att cykla. Och du skulle aldrig åka moped utan hjälm, inte rida utan hjälm även om vissa gör det, du skulle inte klättra på en klättervägg utan sele även om du är duktig på att klättra och vet att du klarar dig upp utan säkerhetslina. Förstår inte hur vissa sporter har gått till att det är töntigt att använda skyddsutrustning.

Vet att det inte är det snyggaste och gillar inte riktigt hur min hjälm ser ut, det är jobbigt med att man inte kan ha håret hur som helst och så vidare. Men det känns som väldigt små problem då alternativet kan vara att i värsta fall spräcka skallen. Så ja, jag kommer att fortsätta använda min hjälm då jag cyklar, min hjälm som dessutom är mammas som jag lånar då jag är här. Och så undrar jag ännu varför cykelhjälmar har en så ful design och form, gör det till något snyggare så kommer fler att använda det tror jag. Jag älskar ju till exempel min ridhjälm för att den är bekväm och snygg, men nej jag skulle ju inte cykla i den förstås. Men en snygg designad cykelhjälm tack.
<3 : Madde

tisdag 11 september 2018

En måndag som inte gick riktigt som tänkt

Min måndag den här veckan började inte helt som planerat. Jag vaknade tidigt av ett meddelande på Facebook (ja jag kunde ha telefonen på ljudlös och det är mitt eget fel, men jag brukar inte vakna av ljudet och så) och tänkte att då kan jag ha en lugn morgon och ha det skönt. Det slutade, som alltid då man tänker så fick jag riktigt bråttom. Mötte sedan upp mina vänner för att cykla till skolan, men fick så bråttom att jag glömde att ta med mig min lunch till skolan. Vi hann precis börja cykelturen innan det smällde och mitt framdäck på cykeln var platt. Så jag hade inget annat val än låsa fast cykeln vid en lyktstolpe och hoppa på en buss mot skolan. Bussen är dock långsammare och kom ungefär 15 minuter sent till skolan.

Det betyder dessutom att jag måste skynda mig hem direkt efter skolan för att hinna föra cykeln på reparation innan stället nära mig stänger. Och så måste jag gå till närmaste bankomat för att ta ut pengar eftersom cykelstället endast tar kontanter. Så ja, inget program med lek och tävlingar för mig. Det här är nog en av mina värsta måndagar någonsin, även om jag inte brukar tycka att det är så jobbigt. Jag fick dock cykeln in på reparation och klar redan till nästa morgon, så kunde ta den till skolan i dag. Sedan arbetade jag en hel del med skolarbeten, eftersom kursen jag går nu är sjukt intensiv. Kvällen avslutades dock på ett bra sätt med att jag först fick kattbesök på mitt rum (ja ni läste rätt, och jag berättar mer sen) och en tacomoddag med mitt tjejgäng här, tycker nog jag kan börja kalla oss ett tjejgäng så småningom.


<3 : Madde

måndag 10 september 2018

Historisk rundtur på skolområdet

Jag nämnde igår att ett av förra veckans program var en historisk rundvandring på skolområdet och i det här inlägget tänkte jag berätta lite mera om den. Vi fick börja med en sagostund inomhus, det var hur mysigt som helst och vi fick lyssna på sägnen om hur herrgården och området skapades. Sedan fick vi besök av en man från det forna, han hade vaknat i sin grav av allt skrikande som nya studenter hade åstadkommit och när han nu ändå var vaken tog han oss på en rundtur och visade de gamla byggnaderna och berättade vad de använts till förr i tiden och lite kuriosa. Stället har alltså varit en herrgård och där har funnits en massa hästar, kor och andra djur och stället är ju alltså enormt.


Till exempel det här som jag tror att var det gamla herrgårsdhuset, men nu är ombyggt till studentlägenheter. Visst skulle det vara tufft att bo där men och andra sidan ganska läskigt då det är så gammalt och dessutom bor, som jag tidigare nämnt, de flesta här där jag bor så jag vill nog vara nära mina vänner.

Efter rundturen blev det en rätt så lång väntetid och eftersom vi inte riktigt visste vad som skulle hände var vi redan på väg bort för att åka och kolla in en nationsfest. Men just som vi skulle åka började saker hända, arrangörerna, som var utklädda till de gamla personerna började föra ett skådespel om huruvida vi nya skulle få veta om hemligheten eller inte. Det kan vara farligt men de vill nog se det osv. Så fick vi i ett tyst led gå in i skogen bakom skolan till graven som tillhör Jyns Ultunae, en vikingahövding som enligt segnen ska ha varit den första som bodde på området och därför heter det nu Ultuna. En av de nya studenterna fick som uppgift att gå fram och läsa vad som stod på graven, tyvärr väckte hon i samma veva Jyns ur sin grav och han var ingen snäll person. Studenten som gick fram och även en till blev tagen av Jyns och vi andra fick springa iväg från honom över åkrarna. Med ett mellan stopp och sedan bli jagade igen tog vi oss till tryggheten i unionshuset. Jag antar att det här var någon sorts ritual för nya studenter och jag tyckte det var riktigt häftigt att uppleva det, även om de hade lyckats göra allting riktigt skrämmande och även om alla andra utbytesstudenter inte var helt övertygade om händelserna. Men det kändes ganska mycket som något lägerdop man hade kunnat ha på ett scoutläger, förutom att vi slapp äta någon äcklig sörja då. Men en cool och lyckad kväll, hade inte velat missa det!


<3 : Madde

söndag 9 september 2018

Den första riktiga veckan

Söndag och i dag tar jag det bara lugnt eftersom veckan har varit ganska intensiv här. Här finns ingen introvecka då man bara lär känna varandra, studielivet och staden, här börjar allt samtidigt. Jag träffade ett gäng andra utbytesstudenter redan första kvällen jag kom tillbaka till Uppsala efter att ha varit hemma i Finland två dagar emellan, och några av dem har jag mest hängt med under de här dagarna, jag har alltså redan fått några riktigt bra vänner känns det som och det är alldeles underbart. Men vi har alltså tvingats sätta in oss i kurserna vi går, haft våra första skoluppgifter och samtidigt försökt hinna med en massa introduktionsprogram, gå på så många fester vi har hunnit och sett vad både studentunionen och nationerna har att erbjuda. I det här inlägget tänkte jag försöka sammanfatta lite, men vi vet ju alla at jag inte är speciellt bra på det här med att hålla mig kort.


För en vecka sedan hade vi i alla fall ett litet grillparty, vilket var mysigt och det var fortfarande varmt ute så det var bara chill och skönt. Dock var jag fortfarande lite sjuk så inte helt på topp då, men i alla fall och så kul att köpa och laga mat tillsammans med några personer. På måndagen körde allt sedan igång, vi hade en hel del introduktion till skolan, kurserna vi ska gå nu och efter skoldagen ännu om studentunionen och allt program de två senaste veckorna. Så avslutade vi med lekar och spel utomhus och en dryck i unionshuset. Det här var första gången jag insåg att det här med lekar och spel måste vara någonting väldigt Nordiskt, för ingen av de andra utbytesstudenterna verkade tycka att det var det minsta roligt att lösa upp människoknuten, balansera spagettistrån i munnen eller att leka en version av katt och råtta. Och jag vet att jag har extrem tävlingsinstinkt, men allvarligt de här människorna verkar sakna det helt. Alltså när folk inte ens försöker vinna, jag förstår bara inte. Och jag gillar de här människorna mycket, men emellanåt tycker jag det skulle vara roligt om någon kunde hypea sådant tillsammans med mig. När jag kommer hem tänker jag föreslå en scoutledarolympiad, för de människorna vet jag att är lika galen som jag.

På tisdagen hade vi en historisk rundvandring runt skolområdet, med en tvist. Tänkte skriva ett eget inlägg om det här men det var i alla fall lite intressant och väldigt roligt och slutade sedan med någon slags ritual för nya studerande, så kul! På onsdagen tillbringade vi två timmar med att gå runt de 13 olika nationer som här finns och bekanta oss med dem. Dock verkade alla ganska lika enligt vad de sade. På torsdagen övade vi sedan på nationslivet i praktiken och gick på fest på Stockholms nation. Halt kul, men förfesten vi hade med kortspel och liknande var som oftast roligare än själva festen. Och det var så väldigt mycket människor på festen att man inte kunde röra sig på dansgolvet, hela tiden blev skuffad av och an och så vidare. Inte helt min grej även om det var helt bra musik och så, men ironiskt nog tror jag att det är den nationen jag kommer att gå med i även om jag inte gillar den så mycket. Orsaken? Alla vänner går med i den för att de har stora fester, och det är trots allt roligare att vara där ens vänner är.

Skolområdet, och unionshuset

På fredagen dags att testa nästa nation och i en stor grupp testade vi Upplands nations pubkväll. Ett riktigt mysigt ställe, kul sällskap och så, men deras bar var det långsammaste jag någonsin sett och det blev en hel del väntande. Sedan var tanken att gå och testa klubbandet på Värmlands nation men vi gick dit och insåg att kön skulle ta närmare en timme, så då bestämde jag och några andra att vi går hem. Hörde sedan om personer som väntat över en timme i kön och sedan gått hem, så rätt val.

På lördag hade vi en sorts rundtur i staden i form av en sorts stadsorientering där vi skulle leta upp ställen och sedan ta en viss typ av bild och försöka fånga så många av kriterierna som möjligt för att få bonuspoäng. En så rolig grej enligt mig men även här märkte jag av det där att tävlingsinstinkten fattades och att intresset för att få maximala poäng var ganska litet bland de övriga medlemmarna i min grupp. Men kul i varje fall. På kvällen hade vi sedan middag, ungefär en sits för att lära oss hur man gör. kommer även skriva ett eget inlägg om det, men det var också superkul och jag hoppas nog att vi går på fler sitsar/middagar. Ja och i dag tar jag det lugnt, även om jag har varit produktiv och faktiskt städat mitt rum ordentligt och grundligt.

Området har varit en stor herrgård så det finns en hel del intressanta och gamla byggnader runt om skolan.

<3 : Madde