fredag 31 augusti 2018

3 tips för att skriva kandi

Nu då jag har min egen kandidatavhandling känner jag att jag nu kan dela med mig av lite tips till dig som håller på med skrivandet, försöker få ihop den där avhandlingen eller dig som alldeles snart ska börja skriva. Jag är ju ingen expert och min avhandling är långt ifrån perfekt och likaså mitt arbetande med den, men jag har i alla fall någon slags erfarenhet. Fick faktiskt tillbaka min avhandling här i veckan med vitsord 3, och jag är mer än nöjd!

  1. Tänk på tiden. Det här är en process som kommer att ta tid. Jag var själv där att jag tänkte att det inte kan ta så långt tid. Det är ju trots allt bara 20-30 sidor att skriva, det skriver man lätt på en vecka. Och ja det gör man, men så är det ju inte heller det som tar tid märkte jag. Jag gjorde till exempel en enkätundersökning och jag tänkte att ja, det tar väl några veckor max en månad att få in materialet. Men två månader och så mycket mer jobb än jag väntat mig senare hade jag först så många svar att jag kunde börja jobba med det. Men det som tar allra allra mest tid är väntandet. Du ska skicka in din text en vecka innan din träff med handledaren (förståeligt men det tänkte jag inte på) och så är där en vecka du måste vänta utan att kunna göra någonting. Och med bara fyra handledningstimmar blir den här tiden ju redan en månad. Så ska man skicka till språkgranskning, vänta några veckor på att få tillbaka den för att kunna göra de sista ändringarna och sedan skicka in och igen vänta närmare en månad. Sammanlagt väntar man säkert tre månader. Så ha det i tankarna när du planerar tidtabellen för din avhandling.
  2. Bara skriv så mycket som möjligt utan att tänka. För mig fungerade det allra bäst att kolla på andra avhandlingar, ta en modell därifrån som jag gillade och till en början följa de rubrikerna ganska långt. Sedan skrev jag allt jag kunde komma på under varje rubrik utan att tänka speciellt mycket på strukturen eller språket. Jag mest bara skrev för att få någonting att sedan kunna jobba med och få ett någorlunda sidantal. Sedan utvecklas avhandlingen på handledarträffarna, man får tips på hur man skulle kunna strukturera om, hur man skulle kunna ändra rubrikerna och vad man borde tänka på i formuleringarna. För mig fungerade det absolut bäst att skriva mycket för att sedan kunna ändra på det. Och det är antagligen också lättare att berätta vad som kunde vara annorlunda än vad som ska göra till. Och på det sättet får man också mera gjort än att jättelänge sitta ensam och fundera på varje mening.
  3. Skriv lite och ofta. Jag märkte att jag hade svårt att sitta med avhandlingen mer än kanske tre timmar per dag, även om jag annars kan sitta med texter och jobba mycket längre. Det är ett så annat sätt att jobb och skriva än vad i alla fall jag var van vid, så det blev väldigt tungt. Och utan energi blir det inte alls bra sedan, så ett tips är att jobba lite varje dag eller om du inte har tid varje dag så ofta du kan. Reservera någon timme här och någon timme där att jobba. Själv jobbade jag oftast hela förmiddagen med avhandlingen och sedan efter lunch gjorde jag andra saker jag skulle göra. Ett system som fungerade för mig.

Det här är egentligen mina tre bästa tips, och det som jag tycker att är viktigast att tänka på, och sådant som till exempel handledaren inte så ofta nämner. Och så skulle jag också säga, kom på ditt ämne och bara börja nu även om din kurs inte börjat ännu. För som sagt det är alltid lättare att ändra det man har gjort än att göra allting från början, då har du dessutom betydligt mera tid.
Lycka till, <3 : Madde

torsdag 30 augusti 2018

K A O S

Jag vet allvarligt talat inte hur jag ska börja det här inlägget. Jag vet att det kommer att bli långt för det är så mycket att berätta. Samtidigt vill jag göra det så utförligt för jag vet att många undrar vad som har hänt, vad som hände med min flytt till Uppsala och så vidare. Men för att vara klar tänker jag bara ta allt från början.

Vi hade en mysig och trevlig båtfärd över till Stockholm med mamma, åt en halv hummer på kvällen och mådde bra. En tidig väckning och en bilfärd senare var vi i Uppsala efter klockan sju på morgonen på fredagen. Eftersom ingenting var öppet ännu åkte vi för att kolla in området där jag skulle bo, skolan och så vidare. Så tog vi en fika innan vi äntligen kunde åka till kontoret för att hämta upp min nyckel till rummet. Jag fick nyckeln och så skulle vi gå för att inspektera min korridor. Då vi steg innanför dörren mötte chocken oss, det luktade riktigt riktigt illa, men jag tänkte faktiskt inte jättemycket på det då utan vi gick och kollade in mitt rum. Det var slitet och inte så fräscht kändes det då. Vi tittade på varandra, visste inte riktigt vad vi skulle säga och tog sedan en närmare titt på köket. Och då slog det i alla fall mig hur dåligt det var.

Det låg matrester överallt, på bordet, på diskbänken, soporna var inte tömda på säkert månader och överfulla. Det låg odiskad disk i sinken och man såg hur smutsigt det var på alla ytor. Och inte ett livstecken i hela korridoren, så det var antagligen rester från våren då de tidigare flyttat ut. Kylskåpen var dessutom överfulla med gammal mat och sönderrostade. I det lilla allmänna utrymmet fanns en massa privata saker, kläder och så vidare. Och som sagt inga livstecken, och jag hade precis läst i kontraktet att inga saker får förvaras i korridoren. De allmänna utrymmena var alltså inte mänskliga på något sätt att vistas i.

Så efter en liten funderare styrde vi stegen mot organisationens kontor för andra gången den dagen. Vi var på kontoret lite för många gånger den dagen och jag måste säga att det värsta i hela dagens kaos var bemötandet där. Vi fick verkligen vrida och vända på allt för att de skulle göra någonting åt saker. För det är tydligen inte deras ansvar att städa, de städar endast golvet i korridoren. Och jag förstår att det är de som bor där som har ansvar för ytorna men då det handlar om personer som flyttat ut och lämnat stället i det skicket, då kan det inte heller vara på mitt ansvar då jag kommer dit att fixa i ordning allt. Och det står ju i kontraktet att allt ska vara städat och de har granskning då någon flyttar ut, så jag undrade ju självklart vad som händer om någon inte följer reglerna och till exempel inte städar efter sig. Svaret? Jo att vi tillsammans i korridoren får diskutera och komma fram till en lösning med ett städschema eller liknande. För att ännu poängtera, jag ska alltså diskutera med personer som inte fins på plats utan flyttat ut för flera månader sedan.

Jag går inte närmare in på allt vi fick diskutera och vilka svar vi fick på kontoret, men kan bara säga att jag aldrig kunnat föreställa mig att kundservice i Sverige kunde vara så. I Finland skulle det ju utan vidare fungera så att man har en granskning efter att en person flyttat ut och är det inte i skick anställer man någon som städar eller fixar och skickar räkning efter till personen. Men vi fick i alla fall det fixat så att de lovade att städa grundligt under måndagen också annat än golvet som de vanligtvis städar, och byta kylskåpen som var trasiga. Dock fick jag senare ett mejl om att de behövde beställas och kommer först senare i veckan. Och det är ju intressant eftersom det presenterades åt oss som att de var medvetna om i hur dåligt skick kylskåpen var och att det var planerat att de skulle bytas.

Mitt eget rum var i helt okej skick faktiskt och vi tog och städade det och alla ytor med rengöringsmedel och då vi sedan hade varit en sväng till Ikea och bäddat sängen, hängt upp gardiner och packat upp lite av mina saker såg det nästan hemtrevligt ut. Där kan jag nog bo, bara det löser sig med de allmänna utrymmena. Vi fick alltså sedan ta in på hotell i två nätter och sedan tog jag båten hem tillsammans med mamma på söndagen. Var hemma några dagar och flög tillbaka på tisdagen. Den här fredagen var så ansträngande och det var en sådan chock att jag halva dagen bara ville gråta för att få ut någonting på något sätt. Sedan började jag gråta då jag talat med en ansvarig på mitt universitet som var den första vettiga människan under dagen jag talat med, för hon skulle se till att fixa det. Och nu känns det betydligt tryggare att veta att jag har hennes stöd och kan ringa dit om någonting händer. Det hände en del annat som ökade kaosnivån ytterligare från redan det här, men det tar jag inte upp i det här inlägget. Eventuellt i ett annat.

Så vi fick helt enkelt ta in på hotell två nätter med mamma och sedan tog jag båten hem med henne på söndagen. På tisdag eftermiddag flög jag tillbaka och kom till nästan en annan verklighet. Jag märkte tydligt redan då jag steg in i korridoren att lukten var en helt annan, det luktade helt enkelt inte illa. Kan inte säga att det doftar, men man får ju vara realistisk. Köket var städat och alla ytor putsade ordentligt, till och med spisarna rengjorda faktiskt. I mitt rum hade jag fått en ny kran och dusch i stället för den läckande, en alldeles ny fåtölj och lite andra fixningar. På onsdag morgon då jag åkte till skolan kom det nya kylskåp till korridoren, så det går nu att förvara mat där. Det är nu självklart inget fancy men jag kan bo här och så, ännu ska jag få nya tapeter i mitt rum. Är fortfarande lite så där mot att använda det allmänna köket, men jag tror att jag vänjer mig och om jag diskar före och efter att jag använder allting borde det ju vara okej. Har dock inte sett någon annan här ännu heller så blir spännande att se om det i något skede dyker upp någon. Men det här är ett så långt inlägg att jag tror att jag lämnar det här och berättar mer i ett annat inlägg.

Min älskade ljusslinga satte jag upp och tillsammans med gardinerna vi köpte börjar det nog bli nästan hemtrevligt här. Väntar så på de nya tapeterna så att jag kan ställa saker på hyllorna och så!

<3 : Madde

onsdag 29 augusti 2018

Mobilbilder från sommaren

Jag har inte tagit så mycket bilder med min telefon i sommar, har faktiskt mest fotat med kameran. Men tänkte ändå visa några bilder från sommaren, i en icke korrekt ordning. Märkte att mest är det ju hundbilder, och om man räknar med bilderna på andra djur är det så gott som alla.

EN söt svanfamilj en eftermiddag då jag åkte till Tvärminne för att förbereda inför att Natte skulle sova där. Ganska skrämmande fåglar men vackra och så söta ungar.

Hertta som jag vaktade mitt näst sista veckoslut i Finland. Hon fick något ryck och villa absolut stå på stenen och kolla länge, ganska ståtlig.

Chilis sista dag då vi tog ut honom i parken för att han skulle få vara ute och även kissa. Älsklingen.

Rodhesian ridgeback hundarna Skipy och Bibi, den lilla Bibi bara fem månader gammal och ett riktigt busfrö. Vuxna Skipy var en helt underbar hund, så lugn och snäll.

Vili som hälsade på korna på Sottunga.

Baba som tagit sig ett ordentligt lerbad, hela hästen var helt täckt i lera, suck.

Under de varma dagarna då vi en kväll orkade gå till sandgropen med Vili och han äntligen fick simma lite.

Från seglatsen då jag bara skulle skicka att jag inte kan hjälpa Battan den här helgen föjag är och seglar, och det blev en ovanligt tuff bild. Bilden är dessutom tagen genom minigrippåsen, vilket orsakade det suddiga i bilden som gör att det ser lite ut som att det fanns fukt på linsen.

Ett av fåren vi hittade på seglatsen och fick mysa med!

EN ovanligt fin morgonpromenad i Hangö innan jobbet.

När Baba hade symptom på kolik och skulle ta det lugnare tog vi en skrittur barbacka, och hon var inte alls med på att bara ta det lugnt i dag.

Bella, som var en av hundarna jag skötte ett veckoslut i juli.

Avslutar med en selfie från bilen innan jobbet, en av de få gångerna jag faktiskt hunnit koka te åt mig och dessutom kommit ihåg att ta med termosen och den inte blev på bordet i tamburen.

<3 : Madde

tisdag 28 augusti 2018

Majas morsas kompis sambo

Det här var en bok jag lade till på min läslista efter en av alla bokdiskussioner vi hade på sommarens seglats. Fick höra att "det är den bästa novellsamlingen jag läst", och eftersom en av punkterna i läsutmaningen är att läsa en novellsamlingen blev den ett val. Och då jag nu har en månads prenumeration på Nextory så passade jag på att läsa den där via, då den fanns där. Har åtta punkter kvar i årets läsutmaning nu annars.

Men jag vet nu i efterhand inte om det verkligen är en novellsamling. Jag kommer nog att räkna den som en i min utmaning men de korta berättelserna är nämligen inte fristående utan allt handlar om personer på samma skola i princip. Det är berättelser ur olika personers synvinklar men någon ur den förra novellen dyker upp och så vidare. I sista novellen skulle "man förstå hur allt hänger ihop" och visst fick jag en en del förklaringar men inte alls något jätteöppnande faktiskt så det vet jag inte om jag kan hålla med om.

Men jag tyckte att boken var riktigt bra, den är kort och ganska lättläst, läste den på två dagar under min flytt så det var nivån. Välskriven med roliga små glimtar in i någons liv. Ingenting jag skulle vilja läsa en hel bok om någon av novellerna men som små berättelser fungerar de. Jag är ju inget stort fan av novellsamlingar då jag inte tycker att det finns någonting som får mig att vilja läsa nästa kapitel. I den här upplevde jag inte den känslan, antagligen just för att berättelserna hänger ihop.


<3 : Madde

måndag 27 augusti 2018

Hur långt har jag kommit med mina mål

Alldeles i början av året såg jag en så otroligt inspirerande video att jag satte mig ner och skrev upp en massa mål. Sedans kulle man bestämma om man skulle uppnå dem inom 1, 5 eller 10 år, så skrev också upp det. I början var jag taggad och skulle varje dag göra någonting för att komma närmare att uppnå varje mål. Men sedan svalnade det och jag har inte tittat på listan på ett tag, kommer knappt ihåg vad jag har skrivit och ännu mindre vad jag sade att jag skulle nå inom ett år, så jag tänkte ta en titt på dessa punkter i det här inlägget.

  • Blogga varje dag. Ja det har jag ju inte nära på uppnått. Kollade precis och insåg att jag i år har varit nästan 100 dagar utan att blogga. Dock har det berott på bloggpauser av olika anledningar, men nej det har jag inte uppnått i år.
  • Åka på utbyte. Ja nu är jag ju äntligen här i mitt hem ett år framöver.
  • Hitta en hyreshäst. Fina, jobbiga, söta, sura, hopplösa och sist och slutligen ganska trevliga Baba som jag red i ett drygt halvt år. Min första hyreshäst.
  • Må bättre psykiskt. Det här kan man ju tolka, för visst mår jag bättre än jag gjorde i januari, men vist har jag en enormt lång väg att gå fortfarande. Och om jag ska må bättre i början på nästa år än vad jag gjorde i början på det här året krävs det nog inte mycket om vi säger så. Den här punkten är väldigt knepig att tolka märker jag nu.
  • Träffa en kompis tre gånger i månaden. Den här punkten satte jag för att jag kände att jag kom ut för lite och såg folk. Och tanken var att träffa någon bara för att ses och inte i samband med något evenemang. Har inte räknat och vet inte om jag uppnått det, men det känns ändå bra på den punkten.
  • Bli klar med kanden. Fattar ni att jag är det! Snart borde resultatet dessutom komma.
  • Läsa 33 böcker. Just nu håller jag på med min 26e så känner att jag ligger ganska lugnt till på den fronten, dock har jag nog i mitt huvud redan ändrat om målet, till antingen 36, vilket betyder 3 i månaden eller till och med försöka nå 40. Och ja ett hemligt mål som nog inte är så hemligt mera är faktiskt att när året är slut ha läst fler än Annica. Vi har nästan samma mål för hur många vi ska ha läst i år och jag höll det hemligt att jag hela tiden var där och jämförde på Goodreads, men sedan då jag avslöjade har hon bara spurtat iväg och "leder" för tillfället nu. Så det är antagligen riktigt dumt att jag skriver det här, eftersom det ju nu blir tävling på riktigt.
  • Skaffa kontaktlinser. Nej det har jag inte ännu gjort och tror faktiskt inte att jag kommer att skaffa i Sverige så det får gå ett tag till antar jag.
  • Kunna stå i brygga. Jag tränade på det mycket ett tag och lyckades faktiskt komma upp, inte i en snygg brygga och inte så att jag kunde stå länge men i alla fall. Måste fortsätta öva nu i Sverige så att jag når dit till nyår.

Så en tredjedel av punkterna helt klara, två som jag inte kommer att klara och två som jag är ganska säker på att kommer att uppnå. Helt bra hittills, trodde faktiskt det var värre.
<3 : Madde

fredag 24 augusti 2018

Gratis e- och ljudböcker

Som ni vet är jag ju ett fan av att läsa böcker digitalt på min mobil, e-böcker har verkligen blivit min grej. Och tycker också att det är skönt att lyssna på böcker ibland, speciellt på kvällarna. Dock känner jag inte riktigt för att betala varje månad för att läsa e-böcker, har faktiskt ingen prenumerationstjänst. Inte Netflix, inte Spotify eller dylikt så därför är tanken väldigt främmande för mig att betala varje månad för sådana tjänster.


Men nu har jag hittat ett ställe där det faktiskt finns e-böcker och ljudböcker att läsa och lyssna på helt gratis. Det är långt ifrån så bra som apparna man betalar för men det fungerar, eller man kan nog i alla fall hitta någon bok att läsa eller lyssna på. Det är bibliotekets egna hemsida som har börjat ha det. Nog många år sedan men jag har hittat det nu och börjat använda. Om man har ett kort till biblioteken i huvudstadsregionen har Helmet faktiskt ett helt eget e-bibliotek. Det är inte superstort och urvalet böcker är inte så brett men som sagt, alltid kan man hitta någon där. Och har man inte ett kort dit men till något annat bibliotek lönar det sig att kolla in elibs, som många olika bibliotek har tillgång till. Där finns betydligt fler böcker men tyvärr knappt några ljudböcker alls. Även därifrån har jag lånat böcker.

Det enda som är lite krångligt att man behöver ladda ner varsin app, en för att läsa böcker och en för att lyssna så om man har ont om minne på telefonen är det kanske inte opimalt. Men annars fungerar det riktigt skapligt!


Här måste jag ju också säga att bibliotekssystemet som finns i Finland, och självklart även i andra länder (vet inte hur allmänt det är), är ju alldeles fantastikst. Det finns typ alla världens böcker och de går att låna och läsa alldeles gratis. För tillfället håller jag på att uppfylla en av de punkter som visade sig vara svårast i läsutmaningen, nämligen en prisbelönt faktabok. En väldigt intressant bok och välskriven men ändå tar det så oändligt länge att läsa den. Blir lite irriterad på hur långsamt det går, men den är i alla fall lånad från elibs. Och det här var alltså inget samarbete, bara ett tips!

<3 : Madde

torsdag 23 augusti 2018

Dagen D

Dagen är här. I kväll stiger jag och mamma på båten som tar mig över sjön där jag ska tillbringa ett helt år. Måste faktiskt säga att just nu känns det alldeles overkligt, förstår inte alls att det jag drömt om i sex år händer i dag. Nu åker jag på utbyte. Samtidigt är jag så otroligt nervös och vill egentligen inte alls åka, men nu kör vi! Igår grät jag redan floder då jag sade hejdå till Vili, även om jag faktiskt ser honom ännu i dag. Men ja, en snabb uppdatering nu på morgonen. Jag har förberett inlägg några dagar framåt så det borde inte bli tomt här även om jag själv är i ett flyttkaos. Följ med min flytt på nära håll via Snapchat, heter prinsessanmadde där. Nu börjar mitt största äventyr hittills.


<3 : Madde

onsdag 22 augusti 2018

Buster

Minns ni förra sommaren med kattungarna? Minns ni min absoluta favorit bland ungarna? Buster, som jag fick bestämma namnet till och som var min favorit sedan ungarna var en dag gamla. Han flyttade in hos Fille sedan och jag har fått träffa honom då och då. Den senaste veckan har jag dessutom varit kattvakt åt honom medan husse är på resa. Han har blivit stor men är ändå sig lik. Han är så mysig även om han emellanåt kan vara lite jobbig, så där som katter kan. Men då han om natten kommer och rullar ihop sig intill mig är han världens mysigaste. Och nästan det bästa är att tofsarna på hans öron, som gjorde att man skiljde honom från de andra ungarna, fortfarande finns kvar.





Modellkille


Men hur underbar han är och hur mycket jag gillar katter har jag under den här veckan insett att det nog är hundar som är min grej. För en hund går att träna på ett helt annat sätt, skriker inte om nätterna för att någonting är fel och vill helst vara med dig och inte ute på äventyr eller sova i fåtöljen. Men hur som helst, en bra sista tid i Finland.
<3 : Madde

tisdag 21 augusti 2018

Blev inte utan kräftor

Ganska spontant förra veckan föreslog mamma att vi tillsammans med familjen skulle ha en liten avskedsmiddag för mig och äta kräftor. Jag som älskar kräftor och inte ännu ätit någon i år blev ju väldigt glad, hade faktiskt trott att i år skulle bli första året någonsin utan kräftor. Det var så gott, och en mysig kväll även om det var söndag och vi hann äta både kräftor, majs, paj och efterrätt och dessutom alla bada i badtunnan tillsammans. Så många hejdån men kommer se dem alla snart i varje fall.




<3 : Madde

måndag 20 augusti 2018

Flyttveckan

Alltså jag vet att jag sagt det så många gånger, men det är så nära tills att jag åker. Jag åker på torsdagen. Om tre dygn är jag på väg till mitt nya hem, i ett nytt land och utan någon jag känner. Så den här veckan går i princip åt helt till flytten. I dag har jag varit in till stan, gjort en fotografering, var hos fysioterapeuten för att min rygg förra veckan plötsligt beslöt sig för att börja kampa och lägga av totalt. Nu är den bra men vi fixar i alla fall i skick den ordentligt. Så åt jag lunch med Louise på en sushibuffé jag inte testat förr. Riktigt bra, märker dock att jag blivit väldigt kräsen med sushi och är det inte supergott och fräscht är jag inte så övertygad. Men betydligt bättre än Fukus buffé jag testade förra veckan och som jag hört mycket gott om men som var en sådan besvikelse. De som säger att det är stans bästa sushi kan inte ha smakat bra sushi måste jag bara meddela. I kväll kommer ännu Vive och hälsar på mig, kommer sakna mina vänner så mycket att jag försöker träffa så många som möjligt ännu nu.

I morgon har jag ganska tomt i kalendern, vet bara att jag ska rida och antagligen vara lite med Vili också. Och där kan man tala om en filur jag kommer att sakna, var precis ute och gå med honom och så myste vi i soffan. Och då de nästan 40 kilona kryper upp i famnen så är det ju bara bäst. Tror även jag ska försöka hitta en present år henne som äger Baba eftersom jag på onsdagen ska dit och rida Baba sista gången, så hon ska nog få ett tack.

På onsdagen måste jag även till stan dels för en sista behandling av ryggen och dessutom ge över skjortorna till fotograferingarna så att hon som tar över det efter mig får dem. Så ska jag även föra tillbaka mitt parkeringslov, så att jag får tillbaka pengar och hämta mitt klistermärke till årets studiekort. Lite praktiska saker helt enkelt.

Vaktar ju dessutom ännu Buster fram till torsdagen i Porkala, så på torsdag morgon packar jag iväg mig härifrån, åker och lämnar bilen där den ska förvaras hela året och så kommer mamma efter mig. Hemma packar jag ihop det allra sista och så packar vi in hela mitt liv i bilen och åker iväg. Vi tar nämligen färjan över till Stockholm, och kommer fram på fredag morgon. På fredagen kör vi sedan den lilla biten till Uppsala och får se hur allting är. Vi ska hämta ut min nyckel till lägenheten, fixa svenskt personnummer till mig och eventuellt ta en sväng via IKEA, beroende på vad som behövs i lägenheten. Så är det väl bara att försöka göra sig så hemmastadd som möjligt.

Resten av veckoslutet är ännu väldigt öppet, men en lunch med Ana och Pete verkar det bli på lördagen, och antagligen kommer jag att fixa i ordning mig där och så vidare. Tar väl ett tag innan jag fattar att det blir mitt hem i ett år.

Musche <3

<3 : Madde

lördag 18 augusti 2018

Det här med packande

Nu kan man nästan räkna dagarna tills jag åker på en hand. Och jag börjar faktiskt ha det allra mesta packat och klart, en hel mängd väskor blev det tydligen trots att jag inte har med mig så mycket mer än kläder. Och hela tiden kommer man självklart på saker som man ännu borde få med, trots att väskorna är fulla. En sak hade jag faktiskt totalt glömt bort. Med en sommar som den här, då man inte behövt några varma kläder alls och inte haft en rock på sig på tre månader hade jag helt glömt bort det plagget. Hade inte packat med en enda rock eftersom tanken på att det kan behövas inte fanns där. Hade nog varma tröjor, underställ och sådant men ingen rock. Nu ligger de som tur också nerpackade för annars hade det kunnat bli en ganska kall höst på andra sidan sjön.

De här sista dagarna, städar jag upp hemma, tvättar det sista byket och fixar allt annat som måste fixas här innan jag åker. Måste till exempel föra tillbaka mitt parkeringslov så att jag fått tillbaka pengar för det halvåret som jag redan betalat men som min bil inte kommer att stå i Helsingfors. Men det allra mesta börjar vara klart, är alldeles galet nervös men just nu känner jag ändå mest att det bästa bara är att åka dit och se hur allting är och fungerar och sedan ta situationen utgående från det.


<3 : Madde

fredag 17 augusti 2018

Homonationalism

En till av böckerna jag fyndade i Akademens hylla med böcker för två euro var Anna-Maria Sörbergs bok "Homonationalism". En faktabok och reportage om hur de tär att leva som queerperson i dagens värld, om hur det är att vara queeraktivist och hur en del stöd kan vara väldigt falskt. Enligt mig låter det som ett väldigt intressant ämne och som en bok som jag skulle läsa slut snabbt och få mycket nyttig och intressant information. Tyvärr var boken en riktig besvikelse.

Efter att ha läst slut boken vet jag fortfarande inte helt vad den handlade om, utan måste googla. Grejen är att ämnet är viktigt och intressant men tt språket inte alls håller och skrivandet är väldigt rörigt. Det känns verkligen som att det är en person som brinner för en fråga och därför bestämt sig för att skriva en bok om det. Det som förvånar mig är att Sörberg jobbar som journalist, och det här är hennes andra bok och ändå är den skriven så att det är väldigt svårt att hänga med och förstå poängen och budskapet. Tyvärr blev det ett väldigt platt fall, men jag tvingade mig igenom de 150 sidorna eftersom den trots allt var så kort. Men jag trodde att jag skulle läsa den på två lediga dagar på Sottunga men det tog upp mot en vecka om inte över det att läsa slut den.

Lite tråkigt, känner tyvärr inte att jag fick någonting ut av att läsa boken, ingen intressant fakta, ingen skön läsupplevelse, ingenting. Skulle inte kunna nämna en enda av poängerna i boken nu och då är det bara två veckor sedan jag läste ut den. Och inte ens en punkt i läsutmaningen fick jag stryka med den här boken. Den här boken är bara beviset på att det inte räcker med ett bra ämne att skriva om, man måste även kunna skriva på rätt sätt.

Nu har jag läst alla tre böcker jag då fyndade i hyllan, ingen gavnågon wow-effekt, men får se hur det blir med de tre nya böckerna jag hittade där. Gick ju dit en gång till faktiskt.

<3 : Madde

torsdag 16 augusti 2018

Världssämst på semester

Jag har den här sommaren insett att jag inte kan det här med att vara ledig, samla krafter och ta det lugnt. Shit vad jag skulle vilja kunna det där med att bara sitta och läsa en bok hela dagen, ligga på stranden och utan att göra någonting speciellt på hela dagen. Men det går inte. Mina planer var att i augusti skulle jag vara helt ledig den här sommaren. Jag åkte en vecka till Åland, det gick ganska bra för där kunde jag ju inte jobba på samma sätt. Men även där fick jag en panikattack en kväll för att jag kände mig lite ensam och inte hade någonting att göra, vad löste jag det med? Jo med att göra upp ett schema för min vecka där, vad ska jag göra varje dag, hur ska jag aktivera mig den dagen och så vidare. Lite hemskt men det gav mig ett stort lugn och även om det inte var stora grejer utan saker som att ta en löprunda, gå och hälsa på grannarna eller gå och geocacha planerade jag ändå in program för att jag fick panik av att bara vara ledig och inte göra någonting. Och ja så ska vi inte glömma att jag sammanställde och skickade in min kandidatavhandling under den här veckan.

Vili var betydligt bättre på att ta det lugnt på Sottunga, och var snabb med att sno min solmadrass om jag inte råkade ligga där någon stund.

Så kom jag hem till Helsingfors och genast tog jag på mig en hel del Tassuvahti jobb, vilket ju tog bort en hel del lediga dagar. Varje dag har jag haft planer, saker på to do listan som jag ska göra, varje dag något krav på mig själv, någonting som ska uppnås med dagen. En dag gjorde jag i princip ingenting, dagen efter min hejdå fest eftersom jag helt enkelt var så slut efter kvällen. Men även då åkte jag mitt på dagen för att vakta en hund i ett dygn, inte ens då fick jag ligga hemma och göra inget. Så nu undrar jag verkligen lite vad det är för fel på mig att jag aldrig tycks kunna låta mig vara helt ledig.


Hade verkligen bestämt att när jag har lämnat in kandidatavhandligen ska jag ta det lugnt, men det går ju inte. Om jag inte har någonting som måste göras gör jag upp någonting för mig så att jag har någonting jag ska göra. Och har verkligen funderat över det här, hur hälsosamt kan det vara att leva så här. För kroppen får liksom inte vila, men speciellt tänker jag på hjärnan. Det känns som att min hjärna verkligen ALDRIG vilar. Jag tänker hela tiden på saker, min hjärna går oftast på högvarv hela min vakna tid, och sedan då jag sover så drömmer jag alltid en massa. Och jag vet att den nog antagligen ändå får vila där på natten, men måste erkänna att emellanåt känner jag mig inte ens speciellt utvilad efter natten trots att jag sovit tillräckligt många timmar, just för att jag drömt så mycket och hjärnan fått jobba även på natten.


Har ni samma problem? Ge mig snälla era bästa tips för att koppla av och vara ledig!
<3 : Madde

onsdag 15 augusti 2018

Snurr i huvudet

På måndagen var jag hela dagen i Porkala med Vili, för att sedan mot kvällen kunna möta upp Ana och Pete på Borgbacken. En kväll på nöjesfältet, som var så gott som tomt på människor. Vi köade knappt någonting, åkte alla maskiner vi ville och utforskade de nyare delarna av parken vi inte upplevt tidigare. Åt självklart på Lintsiburger och blev alldeles yra i huvudet vid tillfällen.


Det var en riktigt rolig kväll, nog är det bara så roligt och galet att åka runt i maskiner som får en att bli lite rädd, känna spänning och det där pirret i magen.


Några spel hann vi också med och som kronan på kvällen testade vi vår lycka i godislotteriet. Vi var de enda som tävlade, valde två platser det vill säga sex siffror och på den minimala chansen råkade vi vinna en hel drös med godis. Ingen hade räknat med det, alla var säkra på att vi inte vinner men då ljuset stannade på Petes bricka var spontana reaktionen att vi alla tre började skrika. Så skrattande åt vinsten och vår reaktion gick vi lyckliga ut från parken. Kom hem med godis, ett leende på läpparna och ett huvud som snurrade sedan då jag lade mig och stängde ögonen.


<3 : Madde

tisdag 14 augusti 2018

Here we go again

Få har väl missat att succéfilmen Mamma Mia som snurrar kring ABBAs musik har fått en uppföljare i år, tio år senare. Minns då jag som tolvåring gick med mamma och systrarna för att se både filmen på bio och sedan musikalen som var i Helsingfors från London under samma veckoslut. Och efter det har jag ju sett filmen säkert närmare 20 gånger, och den svenska musikalen som sattes upp på Svenska Teatern här förra året såg jag två gånger. Så det var ju en självklarhet att gå och se den här nya filmen. Dock misstänksam, kan man verkligen göra någonting som är värt att se tio år efter att en så otroligt bra film släppts, kommer det att hålla? Svaret: Benny och Björn kan! Punkt.


Kommer att försöka att inte avslöja för mycket vad som händer i filmen, men jag kan bara säga att den verkligen är värd att se. Jag tycker nog att första filmen är bättre, men kanske just för att den är den första. Dock har den här nya filmen ju fördelen att den kommer tio år senare, och nog har ju tekniken utvecklats sedan dess. Men filmen handlar ju alltså för den som missat om då Donna är ung, kommer till ön och träffar de tre potentiella papporna till dottern Sophie. Filmen utspelar sig både i dåtid och i nutid om vart annat, någonting som fungerar så otroligt bra i filmen. Jag måste här inflika att jag många gånger hört uttrycket att om man inte tänker på hur det är filmat eller klippt, så då har kameramannen och klipparen gjort ett bra jobb. Här måste jag säga att det går över det det, för filmen är verkligen s otroligt bra filmad och speciellt bra klippt. Satt många gånger och tänkte under filmen, att vilket jäkla snyggt klipparbete. Vet inte om det är en skada från utbildningen att jag tänker på det men i varje fall, det var verkligen bra!

Så för att sammanfatta det bra, bra story som håller, bra skådespelare och bra musik. Och ja fantastiskt klipp. Jag gick tillsammans med Ville på bio och vi kom båda ut därifrån och hade förälskat oss i varsin skådis, eller jag i två kanske. Unga Donna är helt otroligt vacker och jag måste säga att jag blev lite kär i både unga Bill och unga Harry. Och så alldeles fantastiskt att de på ett diskret men ändå fint sätt lyckats få med Benny och Björn på små ställen i filmen. Men ja, självklart fanns det lite saker om jag nu ska fundera på det som inte var helt suveränt. För det första musiken, den är riktigt bra och ABBA gör ju bra musik. Dock kändes det lite i filmen som att alla kändaste och bästa låtarna redan "var använda" i den första filmen och därför måste de ta in lite okändare låtar i den här filmen. Helt roligt det också, och de största hitsen fanns ju självklart med, men i alla fall. Skulle ha kunnat finnas någon låt till som man vet att precis alla kan.

Så måste jag påpeka de unga killarna, för det finns ju faktiskt en flashback scen i den första filmen, då Donna första gången ser papporna. Och tyvärr, de unga killarna i den nya filmen ser inte ut så som de gör i den flashbacken i första filmen. Så vet jag att många har kritiserat Chers insats som Donnas mamma i filmen, men det var inget jag reagerade på desto mera faktiskt. En sak som jag dock tyckte var synd var att Sophies två vänner inte alls finns med i den nya filmen. Donnas vänner finns både som unga och som äldre, men till den stora tillställningen i realtid som filmen kretsar kring kommer faktiskt inte Sophies vänner, vilket jag lite funderade på och undrade över. Hur var de inte där och stöttade och hjälpte till?

Se så mycket man kunde skriva om en film utan att egentligen nämna någonting om handlingen. Men summa summarum, gå nu och se filmen minst en gång! Det är det lätt värd.
<3 : Madde

måndag 13 augusti 2018

Sammanfattar mina utbytesstudier och planer

Jag vet allvarligt inte hur mycket jag har skrivit om mitt utbyte här på bloggen. Efter vad som hände förra året då jag skulle åka och allt plötsligt sket sig rent ut sagt, några månader innan var jag i år då jag sökte till samma ställe och allt livrädd och vågade inte nämna någonting på bloggen innan jag visste att allt var klart. Men då det sedan blev klart vet jag faktiskt inte om jag skrev något inlägg då heller. Men nu, då det är elva dagar tills jag lämnar landet tänkte jag i alla fall sammanfatta lite var som kommer att hända.

Snart går flytten till andra sidan sjön.

Jag kommer att åka på utbyte till Uppsala i Sverige, stanna ett helt läsår och i huvudsak läsa Etologi och djurskydd. Det är dock här problemet ligger, det som blev mitt fall förra året. Att universitetet där jag kommer att läsa, SLU är mest kända för sina program och kurser som har med djur att göra och deras djurkurser är även landets populäraste. Deras egna studenter har förkörsrätt till dessa kurser och därefter måste man kolla om det ryms med utomstående studenter, och dit hör man även som utbytesstudent, man måste vänta och se. Så därför har jag inte kunnat läsa alla kurser under året inom det här ämnet jag egentligen åker dit för att läsa. Min första kurs är till exempel inom Environmental communication, och kommer faktiskt att vara en magisterskurs men som jag har i mitt kandidatprogram.


Men i och med att jag inte fick alla kurser inom Etologi och djurskydd kommer jag alltså inte att få 60 högskole-/studiepoäng så att det skulle kunna räknas som ett långt biämne till min kandidatexamen här hemma. Dock har jag redan 10 poäng hemma i ett biämne som i princip är obligatoriskt för oss (men som jag ansökt och blivit godkänd att inte läsa pga planen på långt biämne) samhällsvetenskapens grunder. Och om man läser två korta biämnen räcker det med 25 poäng per ämne, så om jag nu bara får min första kurs, Environmental communication att räknas som en kurs till den helheten behöver jag sedan bara lyckas få två kurser Etologi och djurskydd för att få två små helheter. Det här eftersom kurserna jag kommer att läsa i Sverige är värda 15 poäng.

Även om jag troligen inte kommer att kunna vara lika mycket med djur som jag är hemma kommer jag ändå att få plugga lite om dem.

Och det här är min plan att ska lyckas. Om det av någon anledning inte lyckas, att kursen inte godkänns som samhällsvetenskap eller att jag inte får en till kurs i Etologi och djurskydd på våren (har en kurs etologi senare på hösten) så kommer jag nog få mina kandidatpapper på våren då jag kommer hem i varje fall. Men då måste jag byta till "det nya systemet" här hemma, där man inte läser något egentligen biämne utan kan välja fritt ett visst antal poäng inom vad som helst för ämnen. Det är ju inte heller farligt, men det finns en liten detalj där som gör att jag hellre blir klar ur gamla programmet. Jag blir nämligen hellre kandidat i journalistik än kandidat i samhällsvetenskaper med journalistik som inriktning. Jag vet att det egentligen är en löjlig grej för jag har ju oberoende läst exakt samma sak och pappren kommer att vara värda exakt lika mycket, men jag tycker bara personligen mera om den gamla titeln.

Det där vilket ämne det står att jag läst på min kandidatavhandling, på något sätt har det ändå betydelse.

Oj vad mycket snack om studiepoäng och liknande det blev märker jag, men nu är det i alla fall på det klara. Mycket om studierna i Sverige vet jag inte ännu, men jag har ett boende i en studentkorridor och det mesta kommer nog antagligen att klarna bara jag kommer dit. Om ni undrar någonting angående mitt utbyte så ställ era frågor under det här inlägget så tar jag upp dem i ett annat inlägg, skulle vara riktigt kul!
<3 : Madde

söndag 12 augusti 2018

Hertta


Det här är en nio årig tjej som jag skötte om ett dygn här en tid sedan. Hon heter Hertta och är en rescuehund från Ryssland. Hon har dock kommit till Finland redan som valp och flyttade till sin familj då hon var ungefär ett halvt år gammal. Så söt och snäll hund att det inte är sant. Mötte mig alltid med en viftande svans och kom försiktigt och slickade på handen eller liknande. Väldigt lätt att sköta om och enda utmaningen var utomhus om vi gick för nära en annan hund, men inte ens det var ett problem utan hon var väldigt lugn om jag bara styrde så att vi höll lite avstånd.


Trots att hon är nio år ar hon lekfull och ville gärna att man kastade leksaker åt henne och busade runt lite. En lite försiktigare hund som ändå inte var blyg och nog gillade människor men inte var så rakt på.




<3 : Madde

lördag 11 augusti 2018

Min hejdåfest

Igår samlades jag och en hel del vänner för att "fira" min hejdåfest, eller vad säger man. I alla fall hade jag bestämt att jag vill ordna någon typ av farewell party och hade tänkt att eftersom jag inte riktigt har någon lokal där jag kan ordna blir det perfekt med parkhäng och sedan utgång efter det. Men så råkade ju gårdagskvällen vara den enda kvällen det regnade på typ tre månader. Vi satt i alla fall i parken en dryg timme och försökte trotsa vädret, det kom lite droppar då och då eller en liten skur men ganska länge gick det trots allt att sitta där. Det var ju varmt och skurarna varade under en minut och så torkade man genast efter. Dock blev skurarna sedan tyvärr starkare och starkare så tidigare än planerat började vi röra oss mot centrum.


Det här med att sitta i parken blev inte så bra på bild då det inte finns någonting grönt på gräsmattan mera men skönt var det i alla fall.

Eftersom det ännu var så tidigt gick vi och satte oss på Lost in Helsinki. Vi delade på drinkkannor under deras happy hour, pratade och hade det så mysigt. Det enda som var synd i och med att vi inte var i parken så länge var att de som var med bil inte sedan kom vidare eller inte hann ses alls. Men vi hade ändå väldigt kul med det gänget vi sedan satt hela kvällen, då vi tittade på singel mingel evenemanget som ordnades i barens andra del samma kväll, spelade spelet där man ska ta en kula genom en labyrint med massa hål och så vidare. Senare förflyttade vi oss tio meter bort på samma gata till Molly Malones och satt där resten av kvällen. Livemusiken där var dock inte så bra den kvällen så det blev ingen dans där, vilket några var ivriga på.


Fick så söta paraplybilder i parken!

Så mysigt att det samlades kompisar från gymnasiet, från skolan nu och scoutkompisar som inte känt varandra sedan tidigare! Kvällen var verkligen så suveränt lyckad att jag inte kunde drömma om att jag skulle ha en bra hejdåfest. Kände mig flera gånger under kvällen så lycklig och tänkte att har jag verkligen så här många vänner som vill komma och säga hejdå åt mig innan jag åker på utbyte! Och dessutom var det många som tyvärr inte kunde komma av olika orsaker, men vissa ska jag nog försöka se ännu innan jag åker. Men ja, en kväll som var riktigt mycket i min smak i väldigt bra sällskap!


Tack alla <3 : Madde