Citatet som blev dagens rubrik hörde jag på radion i maj. På tisdagen fick jag äntligen känna känslan. Sedan oktober-november har jag jobbat med min kandidatavhandling. I slutet på maj fick jag klartecken att skicka till språkgranskning. Några veckor sedan fick jag tillbaka den från språkgranskningen med de sista tipsen och att jag får lämna in. när jag kommit så långt vågade jag äntligen låta mamma läsa den som sista person, och efter att ha rättat de två sakerna hon föreslog och läst igenom en sista gång gjorde jag enligt reglerna och lämnade in den. Nu gäller det bara att vänta de där veckorna på att den ska komma tillbaka från bedömningen. Jag vet inte alls vad jag ska förvänta mig, vet faktiskt inte alls om den är värd en etta eller en fyra i vitsord. Har väldigt svårt att se helheten och om det verkligen fungerar, men det får bli som det blir. Jag tror inte att det där vitsordet spelar så stor roll och försöker att inte bry mig, nu är den klar och det får bli som det blir.
Det tog lite längre än tänkt, men vi snackar cirka två månader, och två månader har jag lätt väntat på resultat och svar från diverse personer så jag är absolut nöjd. Vill jag ge ett tips till någon som precis ska börja skriva eller har börjat, räkna tiden som det går åt till att bolla texten mellan olika personer. Jag hade inte räknat med att behöva lämna in avhandlingen till handledaren en veka innan vårt möte, nu i efterhand är det ju självklart att det behöver finnas tid för att läsa igenom, men det var inget jag hade tänkt på. Nu har jag ju ingen brådska med att få resultaten då jag ännu ska åka på utbyte innan jag blir klar, men skönt att få det överstökat i varje fall. Och måste instämma, den bästa avhandlingen är den inlämnade för det är den som får dig klar.
På bilden ser ni även min rubrik, jag har forskat i nyhetskonsumtionen på Instagram.
<3 : Madde
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar