De sade ja

Lördagen var ingen vanlig dag. Det var dagen som min älskade storasyster har förberett sig för länge, och som de konkreta förberedelserna har hållit på i minst ett år. Det var dagen för hennes och Petes bröllop. Jag kom dit tidigt på morgonen, var och hämtade brudbuketten innan det på morgonen och var klart sminkad. Min uppgift var nämligen Vili, medan Ana och brudfrämmorna blev sminkade och fick sina hår lagade tog vi en promenad med Vili och sedan fixade jag själv mitt hår. Efter lite om och men kom vi till slut iväg för att ta bröllopsbilder, jag hängde med för att hålla koll på Vili. Så körde jag tillbaka hem till dem ännu medan de blev kvar och fotograferade lite till. Och så småningom började även gästerna komma.

Så vacker!

Vigseln hölls i trädgården och även om vädret inte var det bästa regnade det inte så det kunde hållas där precis som planerat. Även där fick Vili vara med, vid sidan av mig. Dessutom hade jag en annan uppgift, nämligen att läsa upp en dikt vid vigseln. Jag var nervös över att den var på finska och mest över att det blåste ganska mycket och att jag kanske inte skulle höras, men bra gick det. De sade ja och så åkte de iväg med mönkijän (fyrhjulingen) som de pimpat om till sin bröllopsbil.

Nu blev Vili hemma och det var dags för festen. Otroligt god mat, fantastiska tal och underbar stämning. Även jag höll ett tal åt brudparet, och även om jag varit riktigt nervös över om det blev ett bra tal eller inte verkade de nog uppskatta det och många kom fram och sade att jag höll ett riktigt bra tal, även Ana och Pete och även nästa dag. Så blev det dans och festen fortsatte till natten. Det var bara en helt otroligt underbar stämning hela kvällen. 

Alla gäster skulle ta en bild med en polaroidkamera och lägga i gästboken och skriva någon hälsning. Så kul idé, och jag var nog med på fler än en men den här då vi satte oss bland ljuslyktorna med Jonathan är nog min favorit.

Nästa dag återvände vi till festplatsen för att städa och ta ner alla dekorationer. Ganska otroligt att vi fixade allt på en halv dag medan det tog en vecka att sätta upp allt, men bra så. I morgon åker de iväg på bröllopsresa och då flyttar Jonathan och jag hem till dem för att vara med Vili och äta upp resterna. Men det finns nog inte en chans att äta upp allt, då det finns flera kilon kvar av det mesta. Själv tog jg endast två bilder under dagen, första och sista i inlägget. Men jag hoppas att jag får använda de bilderna fotografen tog sedan då de får dem.

<3 : Madde