Ibland krossas drömmar och planer

Det här inlägget är ganska svårt att skriva, för det handlar om så mycket känslor, så mycket besvikelse och sådan frustration. Det är nämligen så att då jag förra hösten efter många om och men tillslut kom fram till att jag nog kunde söka på utbyte till SLU till nästa läsår och studera Etologi och djurskydd började allt rulla på. Jag fick bekräftelse från Helsingfors Universitet att jag fick åka, jag fick kontakt med universitetet i Sverige. Allt verkade klart, jag fick till och med bostaden jag hade ansökt om. Till för någon vecka sedan då mejlet damp ner hon mig. Mejlet som ändrade allt.

I meddelandet stod det att det hade blivit så sent och att de inte hittat någon kurs jag kunde gå så min ansökan hade avböjts. Jag läste orden om och om igen och till slut förstod jag vad där stod, då kunde jag inte annat än lägga mig ner och storgråta, mitt liv var förstört kändes det som.

Om jag tar det helt från början så ville de se mitt gymnasiebetyg eftersom jag inte studerar något naturvetenskapligt. Inga problem tänkte jag och trodde det skulle vara till min fördel, då jag i gymnasiet har läst en hel del naturvetenskaper och har goda resultat i dem. Men det visade sig att eftersom jag inte har läst kemi 2 i gymnasiet kunde jag inte gå en av de fyra kurserna jag hade valt till mitt utbytesår. Så de sade att de måste hitta en annan kurs åt mig, och föreslog en kurs om djurens fysiologi. Det fungerade för mig och jag svarade direkt att jag kunde tänka mig gå den. Så någon vecka senare fick jag svaret att kursen var full och om jag kunde tänka mig gå en kurs i något med skogsbruk. Det var jag inte jätte intresserad och frågade i stället om det var möjligt att gå någonting inriktat på djur. Och då fick jag svaret att alla kurser är fulla och jag saknar mycket behörighet så min ansökan har avböjts.

Jag har verkligen försökt allt, mejlat och ringt dit, föreslagit att jag skulle tentera gymnasiekursen kemi 2 för att få gå den ursprungliga kursen. Men det har inte funnits något att göra. Så ja, jag blir hemma i alla fall och fortsätter studierna som normalt. Och allvarligt måste jag säga att jag är riktigt besviken på dem. De säger att det har tagit för lång tid, och då har jag svarat på alla deras mejl inom högst två eller tre dagar, aldrig väntat längre och gjort allt de bett mig om. Och de sade att jag blir antagen bara vi hittar en kurs åt mig. Och sedan gick det tydligen inte.

Och det känns verkligen urusselt att allt faller på en kurs. Att de inte kan göra ett undantag och lägga till en extra kursdeltagare på någon kurs, för i slutet var jag ju beredd att gå vad som helst. Det har aldrig förr varit något problem någonstans här hemma att en kurs har varit full. Man kanske inte alltid kan gå just den kursen men på något sätt fixar det sig, precis alla kurser kan ju omöjligt vara fulla. Jag förstår mig helt enkelt inte alls på det här måste jag säga.

Men för att summera, jag kommer inte att åka på utbyte det här året. Som bäst försöker jag återuppliva det livet jag redan har lagt på paus här hemma. Det första jag gjorde då allt blev helt klart var att meddela teatergruppen, och självklart var de underbara och tog med mig igen. Men jag tänkte göra ett annat inlägg om vad jag har för planer nu när jag blir hemma i stället, lite som ett tänk positivt inlägg. Och ja, jag tänker försöka åka dit på utbyte ännu en gång, om ett år. Byter egentligen bara plats på det här och nästa år i min plan.

<3 : Madde