Krissamtal och intervju

I dag är det ju måndag igen, och det betyder tillbaka till skolan. Vi samlades med vår grupp för att tala igenom vårt projekt och vad vi ska göra med det och så vidare. Vi ändrade vinkel och struntade lite i att helt fokusera på det ögonblicket då mannen blev sparkad. Vet du inte vad jag talar om? Läs då inlägget jag skrev igår. Och bestämde oss för att i stället fokusera på folks reaktioner då de hörde om misshandeln. Inte lika intressant men det får duga.

Så på eftermiddagen hade vi möte över Skype med vår lärare och det blev ett långt möte med en hel del argumentation. Vi rensade luften en hel del och redde upp eventuella missförstånd och sade vår åsikt. Det blev i alla fall bättre kändes det som. Och sedan åkte jag tillsammans med Johanna iväg till Yle för att intervjua en grävande journalist om ämnet. Det blev en bra intervju och han var riktigt trevlig men väldigt sträng med vissa saker. Jag saknar i alla fall inte respekt för honom. Men vi fick en hel del bra material som vi nog borde kunna använda till någonting. Känns i alla fall skönt att ha gjort någonting och verkligen skönt att jag inte behövde åka ensam. Det här projektet ger mig till och med lite ångest och den kursen som från början verkade otroligt intressant och rolig känns just nu bara jobbig och inte lockande alls.

Jag är en person som jag vet inte kommer att vilja jobba med krisjournalistik, för jag klarar inte det psykiskt. Och redan att behöva tänka på det här ämnet i två veckor minst känns jobbigt, uttröttande och otrevligt. Men det ska bli bra och vi ska nog ta det i land.

<3 : Madde