Att inte vilja prata om träning

Fortfarande med träningsvärk från tisdagens kettlebell pass och på väg på nästa träning om några minuter passar det här inlägget att läggas upp. Ämnet kom jag på en dag får några veckor sedan då jag hade varit ute och springa med Jonathans mamma. Hon tycker om att prata om att hon springer och berättar alltid hur långt hon sprungit och så vidare. Så när vi kom tillbaka frågade hon mig efter en stund hur jag inte sagt någonting om springturen. Vet ni vad svaret är? Jo jag gillar helt enkelt inte att prata om träning. Jag tycker om att träna och jag tränar, men det är min egen grej. Därför tror många inte att jag tränar lika ofta och regelbundet som jag gör. Nej jag tränar inte jätteofta, ungefär tre gånger i veckan, men folk verkar tro att jag tränar betydligt mindre eftersom jag inte talar om det.

Och varför jag inte talar om det? För jag hatar uppståndelsen kring allt träningssnack. Jag vill bli bättre, men jag vill det för min egen skull, om jag springer en minut snabbare än föregående dag känner jag mig bra själv och blir glad, men jag skulle aldrig berätta det åt någon självmant. Ridning kan jag tala om, det är "min" sport och där kan jag faktiskt mera se framgångar och så. Men jag vill helt enkelt inte och är inte helt bekväm med att berätta för människor när och vad jag tränar och hur länge och hur mycket och så vidare. Men visst om någon frågar vad jag gjort eller ska göra under en dag så kan jag ju nog säga att jag har tränat eller ska träna och jag kan fråga om vi kan ses en annan tid då det går ett träningspass jag skulle vilja delta i just den tiden. Men resultat, övningar eller någonting liknande vill jag helst inte prata om och definitivt inte ta upp själv. Jag känner att det enda som spelar roll är att jag själv vet hur mycket jag tränat.Och alla är olika och det här är bara så som jag känner. Därför talar jag ganska lite om träning i bloggen också, det gör jag ibland men betydligt mer sällan än vad jag tränar.

<3 : Madde