tisdag 17 mars 2015

Lösa pärmar, varför?

På senaste tiden har jag läst flera böcker som har en lös pappers pärm, som går att ta bort eller smart nog användas som bokmärke om man viker in fliken mellan sidorna. Men allvarligt, jag avskyr den här sortens pärmar, och tyvärr är det alltför vanligt enligt mig. Viss det finns en praktisk grej, och det är just den att den går att använda som bokmärke. Men annars, jag tycker bara sådana är jobbiga.


Nu tänker ni ju att vad har det för skillnad, varför har jag så mycket emot det (kanske som jag inte förstår varför alla hatar godis med körsbärssmak som jag skrev om här) eller så finns det kanske någon som förstår mig och håller med fullständigt. Men jag ska förklara för en som inte förstår. Jag hatar faktumet att den inte hålls på plats, den halkar ner och glider omkring, jag får inget fast grepp om boken utan håller i stället i ett papper som ligger löst kring boken. Jag ryser bara av att tänka på det.

Och jo jag kan ju ta bort det, och det är precis det jag måste göra varje gång jag läser, ta loss och lägga den åt sidan, för att jag helt enkelt inte tål den sortens pärmar. Så är de oftast dessutom glansiga och då jag läst på min yoga matta klibbar de fast, inte en chans att jag kan dra boken lite närmare mig på mattan för det skapas alldeles för mycket friktion. Nej blä säger jag.


De flesta av er suckar och undrar hur jag kan ha sådana first world problems och klaga över dem så mycket. Och jag håller fullständigt med, jag är löjlig då jag dessutom kan lösa det här som jag ser som ett problem genom att lägga pärmen åt sidan då jag läser. Men jag bara undrar varför bokförlag sportar med det här, varför de skapar sådana pärmar, som jag inte ser någon nytta med. Jag tycker inte ens att det är snyggt, då de oftast går sönder i nedre kanten då de halkar ner och hamnar i kläm, fult och opraktiskt. Är det så svårt att trycka pärmbilden på själva hårda pärmen, eller mjuka för den delen om det handlar om en pocket? Vad är er åsikt eller har ni någonsin funderat på det?

<3 : Madde

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar