Lena Andersson

I födelsedagspresent fick jag en bok, en bok som innehöll två böcker. Nu har jag läst båda och tänkte att jag återigen skulle skriva lite om de böckerna. Tycker ni för det första att det är roligt att jag skriver om böcker jag läst? Och för det andra tycker ni det är bra att jag inte skriver om varje enskild bok utan då jag har någonting att säga och just så här och som jag gjorde med Torey Haydens böcker att jag skriver om dem då jag har läst båda böckerna av samma författare jag tänkt läsa? Att jag till exempel då jag har i planen att läsa två trilogier inom snar framtid skriver om dem sedan då jag läst alla böcker i serien?

I alla fall, Egenmäktigt förfarande- en roman om kärlek och Utan personligt ansvar. En läsupplevelse jag inte riktigt kan beskriva. Jag både gillade och gillade inte dem. För det första kan jag väl säga att jag tycker de var väldigt, väldigt lika. Båda handlar om Ester som blir förälskad i en man hon inte kan få, antingen är han gift eller så vill han inte binda sig. Allt handlar om att man vet att man borde släppa loss men känslorna tillåter inte det och så är det flera hundra sidor om hur hon ändå alltid dras tillbaka till mannen.

Väldigt bra språk enligt mig, verkligen högklassigt. Och det är i alla fall inte jag van vid i kärleksromaner. Därför var de ganska spännande att läsa, det var att läsa om saker man tidigare äts om men språket var något så annorlunda att det blev en helt annan historia. Det är jag fascinerad över och det bevisar verkligen hur mycket språkets nivå verkligen gör. Både avancerade ord och en ganska avancerad text. Den är inte skriven så att jag dras med i den och bara vill fortsätta läsa. Ibland var det kämpigt och det kändes inte riktigt som att jag skulle orka läsa just den boken, emellanåt fick jag ta paus för att jag behövde någonting lättare.

Definitivt läsvärda böcker, men inte för berättelsen skulle jag säga, utan för språket och hennes sätt att kunna leka med det. Är man som jag som gärna har en bok med mycket händelse kan de vara jobbiga men samtidigt känner jag ändå att det är värt det. Inte för den som vill ha lätt strandläsning (även om jag läst den på stranden) men ja, jag rekommenderar dem. Inget jag tror att jag läser om (ja, jag är en person som läser om böcker ofta!) men inte heller någonting jag ångrar att jag läst. Intressant är nog vad jag skulle beskriva läsupplevelsen som.

<3 : Madde