Hemligheten bakom Jussarö?

Andra inlägget från seglatsen, vi tog alltså i land på Jussarö och gick sedan runt och tittade på holmen. Spännande, skrämmande och väldigt intressant. 

Jag är inte helt säker på all fakta men det har alltså varit väldigt mycket militärt och krig på ön och så har det även varit ett sommarparadis för rika människor. Nu står allt övergivet och man kan vandra genom byar med övergivna skrämmande hus med skyltar som varnar för asbest. Asbest är tydligen en sotets isolering, isolerar galet bra men sedan märktes det hur giftigt det var. Andas man in det försvinner det aldrig från lungorna, mysigt eller hur. Fega jag kände mig väldigt rädd men ville samtidigt kolla på allt, när går man annars i en "spökby"?

Det här är ett gammalt och övergivet och förfallet sjukhus. Kan det seriöst bli mer skrämmande och spöklikt än ett gammalt sjukhus? Skyltar som pekade mot första hjälp stod kvar och genom de gapande fönstren kunde man se in i rummen, på håll dock men i alla fall. I ett av rummen stod det någonting på väggen med stora bokstäver. Jag minns bara att ett av orden var köysi, det vill säga rep på finska. Vad tänker man som mig då? Så klart att någon hängt sig där.

Nästa sak var bara galet tuff, en kajak/kanot (kommer nog aldrig lära mig skillnaden) gjord av läder. Och en snygg paddel där till. Paddlingsintresserade Kyllis gick så klart igång på den, och visst medger även jag att jag tyckte den var väldigt fin. Antagligen är den någons och i användning, den såg inte övergiven ut direkt.

Det som kanske skrämde mig mest under hela vandringen är nästa sak. Mitt i allt förfallet, på baksidan av en gammal soptipp hittade vi en väldigt fin egengjord port. Med texten Toiverllisen rauhan aukio, alltså någon sorts fredlig öppning. Från porten hände en trädkvist med ett gammalt fotografi av två små barn. Innanför porten hittade vi två gamla sängar och en handgjord kamin. Två barn, två sängar... Vi blev nog alla ganska chockade och funderade på om det var något sorts minnesmärke för dessa barn. Hade de drunknat? Vad hade egentligen hänt? Så kom jag hem och kollade på mina bilder, och upptäckte en liten text som vi inte märkte på skylten då. Ken tästä käy saa kaiken toivon löytää, så det skulle vara någon sorts lyckoplats eller att man skulle kunna önska sig någonting eller något i den stilen. Det kändes lite bättre och jag har valt att tro på det, då är jag inte lika rädd längre. Men jag vet inte hur barnen hör ihop med det...

Det har även brutits en hel del malm på ön och vi kunde vi gick också och kollade på det gamla bruket, även det väldigt tufft. Men även det väldigt övergivet, allt hade på något sätt en så mystisk spänning runt sig. 

Fram för säkerheten, vad menas med texten som stod på byggnaden?

Det var inte enbart spökbyar vi gick igenom, vi gick även längs havet. En sjukt fin strand, med svart sand på grund av malmen.

Här fanns de bästa stenarna att kasta smörgås med och Kyllis blev alldeles gripen, han kunde inte sluta kasta.

Avslutar inlägget med en rolig grej. Vi hittade en fågel, eller resterna av en fågel som nog inte finns mera. Caroline bestämde sig för att det var hennes att bonga fåglar poäng.

Ett spännande och skrämmande ställe det där Jussarö. Hoppas jag inte skrämde upp allt för många, blev själv lite rädd av att skriva om det. Men det är definitivt värt att besöka, och hej vågadejag vågar ni!
<3 : Madde