B

Jag har ju faktiskt inte skrivit så mycket om Baba alls, det vill säga hästen jag hyr. Till stor det beror det på att jag inte haft bilder. Men nu, till min instagramvecka på This is Svenskfinland så måste jag ta lite bilder, så då tycker jag att jag kan visa upp dem här också. Den här leriga tjejen har jag faktiskt lärt mig att gilla, vi hade en vääääldigt lång fight (jag kunde inte galoppera henne i fyra månader) men så vann jag och nu är vi nästan vänner ibland. Jag har lärt mig massor och visst känns det fantastiskt när hon tar hjälperna och gör som jag vill, samarbetar med mig.

Bland det bästa jag har lärt mig är att jag inte är rädd för hennes bockar. Hon bockade massor med mig i början, först tyckte jag det var lite skojigt och så där, men så då hon verkligen började protestera och få mig ur sadeln ledde det till at jag faktiskt blev ganska rädd att galoppera henne. Det har krävts väldigt mycket av mig att erkänna att jag var rädd. Och jag försökte ju att inte vara rädd, för jag vet att det förvärrar situationen massor om hon känner att jag är rädd och nervös. Men känslan av att nu kunna erkänna att ja jag var rädd, och det är helt okej och naturligt att jag var det. Och känslan av att nu känna att om hon försöker bocka eller bockar då ryter jag till henne lite och kanske knäpper till med spö och då jag inte ger henne några val blir det inte mer än möjligtvis den där ena bocken för hon har godkänt mig och jag har blivit tuffare.

Sötisen

Och så en bild där jag ryktat bort all lera.

<3 : Madde