Vad min studentuppsats borde ha handlat om

Här om kvällen då jag låg och tänkte på hur jag känner och mår och tänkte på att jag nog fortfarande har kvar en hel del ångest som kryper sig på ibland. Och att jag nog känner en hel del press, men det är en annan sak och om jag någon gång tar mod till mig skriver jag väl om det också, och faktiskt har ganska dåligt självförtroende. Det har blivit bättre och jag jobbar på det men jag är fortfarande osäker på mig själv och vill ha bekräftelse av andra. Så mycket det går.

Och så kom jag på att det ju antagligen finns ett samband till min stora tävlingsinriktning. Jag älskar ju att tävla, jag vill tävla i allt och ännu mer älskar jag att vinna. Det är bland de bästa känslorna, känslan av vinst. Det behöver inte vara en vinst i någonting stort, men känslan av vinst hör till det bästa jag vet. Och nu tänkte jag att det ju antagligen beror på just det där dåliga självförtroendet och pressen jag känner att jag har på mig. För om jag vinner någonting då har jag ju varit den som presterat bäst bland de sm varit med och tävlat och då kan ju ingen säga att jag är dålig eller att jag inte uppnådde ett tillräckligt bra resultat. För även om jag antagligen alltid hade kunnat göra saker bättre har jag ju gjort tillräckligt för att vara bäst just då. Och med någon menar jag mig själv och eventuella andra.

Min studentexamen i modersmål blev ju ett fiasko med min essä, som jag skrev om att vara tävlingsinriktad. Lärarna gav mig preliminära 45 poäng, som jag tyckte var dåligt, och studentexamensnämnden sänkte den till 30 poäng. Då om någonsin var jag ju besviken. Men nu tänker jag ju att jag borde ha skrivit om det här, vad tävlingsinstinkt kan bero på. Är det månne så att det beror på dåligt självförtroende eller press? Antagligen är det olika från fall till fall men det här var bara en tanke att det kan bero på sådant hos mig.

Och om man då tänker att de skulle bero på dessa saker är det värsta någon kan göra, som får mig att må ännu sämre, få ännu sämre självförtroende och känna ännu mer press är ju att då jag förlorat kommentera det på sätt som gör min frustration större. Någonting som folk alltid har gjort och gör, för att det är roligt att se mig bli surare och mer frustrerad över min förlust. Och visst förstår jag att det är roligt att se henne som vill vinna mest av alla förlora men samtidigt är det ju också delvis ett problem för mig, som inte alltid gör at jag mår speciellt bra. För sanningen är ju (även om jag brukar neka det) att det går inte att alltid vinna och att då vara driven av att få känna vinnarkänslan kan inte vara så bra. Så jag tror alltså att det att jag är väldigt tävlingsinriktad till stor del kan bero på att jag har så dåligt självförtroende och eventuellt känner press.

<3 : Madde