Spex over and out

Det är redan nästan två veckor sedan vi hade den sista spexföreställningen med middag och fest efteråt. Men jag tänkte ändå sammanfatta lite och berätta om hur det var, speciellt sista föreställningen. Och nu har vi alltså fått bilder från Emmi Piippo som var och fotograferade. Alla bilderna är alltså tagna av henne. 

Jag spelade alltså Daniel Wullf, mera känd som vargen. En kille Rödluvan träffade av ett misstag, blev desperat förälskad i henne och ja faktiskt till slut fick henne också.

Morgonscenen, där Vargen och Rödluvan hade ganska olika bilder av vad läget mellan dem var.

Mitt danspar i en dans och spexets koreograf Anna. Sjukt duktig är hon och klarade av att dansa med mig även om jag från början inte alls är speciellt bra och sedan dessutom spelade rollen som vargen, och han kunde inte dans alls.

Det var nästan så att det låg någonting magiskt över den sista föreställningen. Alla körde fullt, vi hade galet bra fiilis på scenen, publiken var med, allt bara stämde och var underbart. Efteråt åt vi en så god middag, chips och dip samt burgare och glass till efterrätt. Trots att man egentligen gett all energi man hade på scenen dansade vi ändå loss in på natten. Dock slaskade det och jag var ju fortfarande sjuk så jag kände att jag inte tänkte gå hem så jag gick för att hinna med sista spårvagnen. Ett relativt skönt beslut. 

Det kan ju nog bli rätt så skrämmande att sitta i fängelse med Jari och Jari (Aarnio och Sillanpää), och vargen var ju inte jättetuff.

Som sagt, hur gör man det där med dans?

Oj vad groggarna var starka!

Så ser man ut då man snackar om sliskiga hankeiter...

Slutdansen, i vilken jag faktiskt pussades på scenen. Första gången och visst är det en sak att stryka från listan.

Hela vårt underbara gäng! Även om man inte blir supertajt, så där som man blir med sin riktiga teatergrupp man övar med och träffar nästan året om, så har vi spenderat många timmar under kort tid på Nypolen för att öva. Och det går inte riktigt att undvika att lära känna varandra, det måste man ju för att kunna stå på scenen tillsammans. Och visst fanns där en riktigt bra gemenskap. Om saker går enligt planerna kommer jag då förhoppningsvis att sitta i publiken nästa år, för det är nog nästan värt en trip hem från grannlandet.

För att citera Vargen: Aaauooooooooooo

<3 : Madde