När planer känns spännande men skrämmande

Jag vill åka utomlands, jag vet vad jag vill studera utomlandss och jag vet till vilket land jag vill åka. Men desto mera vet jag inte. Jag vet inte om jag ska stanna ett år eller bara ett halvt, jag har inte bestämt mig för universitet och jag vet inte hur jag ska klara det på riktigt. Jag vill läsa teologi i Sverige är det enda jag vet. Och dessutom började jag fundera på saker som kommer att bli så komplicerade när jag åker om ett år. Nummer ett, det jobbigaste. Vad gör jag med Molly. Min ödla, som jag inte kan ta med eftersom hon aldrig skulle klara resan, henne som jag haft i tio år och som är ganska gammal. Jag vet att det inte riktigt finns någon som är intresserad av att ta hand om henne den tiden men samtidigt känns det inte som att jag kan sälja henne. Det är bara en sådan sak som man inte gör, du säljer inte ditt husdjur. Har du skaffat ett husdjur tar du hand om det om inget väldigt stort kommer emot, och det här känns inte som så. Den andra saken jag kom att tänka på var min bil. Om jag är borta ett helt år, ska jag ha en bil och stå i ett år? Hur löser man sådant, ingen aning.

Från en av våra promenader, kommer att sakna honom också så klart!

<3 : Madde