På fredag klockan 17 samlas då alla som ska pitcha eller sköta Powerpoint i årets Omtänk tävling. Det tardock ungefär en halvtimme innan vi verkligen får gå in i festsalen och få instruktionerna vi kommit dit för. Vi får veta var vi ska stå på scenen, när vi ska gå vart och så vidare. Ungefär 18:05 kör livesändningen igång, programledarna håller sitt introtal, domarna presenteras och tävlingsuppgiften förklaras åt tittarna.
Så kör allting igång, vi har ännu flera frågor men vi tänker att det är lugnt eftersom vi är grupp 12 och det är många före oss. Vi sak titta på hur de gör. Samtidigt som jag gläds åt vår startnummer tycker jag det är lite synd, för de tio (det fanns ingen grupp 2) grupperna före oss är jag för nervös för att kunna koncentrera mig. Fast jag inser nu att jag inte heller noterat de två grupperna efter oss speciellt bra.
Ganska i början kommer två appar med lite liknande funktioner som vår, ingen exakt samma och ingen med platsbestämningsfunktionen men i alla fall. Och då en grupp, vars idé är nyheter från hela världen, blir hackade på av domarna för att de tänkt använda sig av Google Translate grips jag lite av panik. Jag försöker se mig om efter någon i mitt lag och ge dem en panikartad blick. Jag hittar ingen och kan bara försiktigt viska till Evelina bravad mig om vår idé är för lik deras. Vi försöker lugna varandra.
Så blir det äntligen vår tur. Vår idé blir kort presenterad av programledarna och sedan ställer vi oss upp på scenen och kör. Det mesta går bra, då jag säger vår slogan för andra gången har jag efteråt märkt att jag säger "Lyser där du står" i stället för "Lyser upp där du står", men inget värre. Domarna ställer riktigt svåra frågor till oss men vi lyckas tackla och ha svar på allt, jag är stolt över oss.
Under pausen där domarna ska göra sitt beslut får vi många komplimanger, både av vänner och lärare. Lärare kommer fram och gratulerar oss, att vi hade en bra presentation och att vi var duktiga för att vi kunde vår pitch utantill, vilket ingen annan kunde. Och då man hör spekulationer är Flashpoint så gott som alltid en tippad vinnare.
Så är det dags för prisutdelning. De ger ett hedersutnämnande och säger vem som blivit andra. Ingen av de är vi. Vi har talat och hoppas på en vinst, är ganska säkra på åtminstone topp tre. Så med bara vinnaren kvar att presentera hoppas jag som aldrig förr. Men det är inte vi. Jag blir besviken, det blir jag men alltid går det inte hela vägen och någonting i vår idé gjorde att vi inte lyckades övertyga domarna. Inte för att hitta ursäkter och jag tycker faktiskt vinnarna är värda sin vinst men en sak som jag upplevde var lite konstigt finns. Nämligen att det sedan onsdagen poängterats hur viktigt det är med en realistisk idé och att vi därför satsat på något som verkligen går att genomföra men att domarna sedan motiverar valet med meningen "Kanske inte helt realistiskt ännu men..." Men grattis Pressit i alla fall, och duktigt jobbat alla. Jag hade ett super lag och jag hoppas jag inte var för jobbig med min vinnarinstinkt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar