Det var fantastiskt. Jag var på skolresa förra veckan och jag är så otroligt tacksam över att jag fick chansen att åka till Geneve för att se partikelacceleratorn i CERN, få uppleva tre underbara dagar med 19 andra elever och två lärare. Allt var suveränt, programmet, middagarna, sällskapet. Även om man ibland var riktigt trött och inte egentligen skulle ha orkat koncentrera sig på att försöka höra och förstå vad en fransman som talade engelska i ett maskinrum sade var det dessutom otroligt givande och för första gången förstår jag verkligen vad allt handlar om. Eftersom de är vana vid att föreläsa för "normala turister" och inte för fysikstuderande tog de allt grundligt från början. Och i och med att jag redan visste ganska mycket klickade det väldigt bra, trots att föreläsarna ibland hade rätt kraftig brytning.
Båtturer över sjön med busskortet vi fick var väldigt trevliga och vi färdades hellre med dem än med spårvagn över till andra sidan, även mod et betydde längre väntan och flera byten av båt
Vi besökte FNs huvudkontor, där i alla fall jag var som allra tröttast så rätt mycket gick förbi, men det här konstverket till minne av de frivilliga som fått ge sitt liv tyckte jag i alla fall om
Fontänen på 110 meter var verkligen enorm och fin
Konstverket som beskrev fysikens utveckling och vetenskapliga upptäckter
Röda korsets utställning berörde mig allra mest, jag var på riktigt nära till tårarna trots att jag inte så ofta gråter på grund av berättelser. Bara att titta på alla dessa barn och få veta att de inte vet om de har föräldrar, om de lever eller om de har blivit utslängda på gatan med flit...
Det var lätt värt att vänta hela gymnasietiden för att få åka på resa, trots att man varit avundsjuk på alla vänner som åkt iväg till olika ställen av Europa.
<3 : Madde
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar