lördag 7 november 2015

Finaste finaste P

Jag är där, ett halvt år har det tagit och nu känns det verkligen som att jag har en väldigt stor kärlek till det lilla stoet i hörnboxen. Igår då jag kom till stallet och gick och hälsade på henne, som jag alltid gör innan jag börjar göra någonting, sänkte hon genast huvudet och hälsade lugnt på mig. Inga ögonvitor, inget huvud uppe i taket, en lugn och trygg häst som säkre kontakt. Hon hade rullat sig i lera och jag var lite senare än vanligt så jag hade inte tid att lägga så mycket tid som vanligt på att få henne trygg och visst visare hon ögonvitor medan jag gjorde i ordning henne ibland men hon strök inte öronen bakåt en ända gång och hon sökte kontakt med huvudet sänkt flera gånger.

I början av lektionen verkade hon lite trög och långsam men sedan gick hon fint, spände sig rätt mycket i vissa övningar men jag fick henne lite avslappnad åtminstone en gång i varje övning. Och om avslappnandet så var hon vid vissa punkter väldigt avslappnad, så har hon aldrig varit tidigare med mig. Hon gick rund och avslappnad även då jag gav henne lite mer tygel. Skyggade för småponnyna på andra sidan staketet och för hörnen på banan men fler gånger än normalt fick jag henne att gå genom hörnet utan att spänna sig. Till och med i högra varvet där hon oftast tittar på precis allt.

Skulle definitivt villa ha riktiga bilder på henne snart

<3 : Madde

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar