Jag har lite nya grejer på kommande angående bloggen, så medan jag fixar allting kommer jag att hålla tomt här. Det här eftersom jag verkligen inte känner mig motiverad att blogga då det inte fungerar så som det ska, och jag tror att jag har en bra och rolig lösning på allting. Hoppas på att fixa det inom nästa vecka. Håll ögonen öppna!
<3 : Madde
Visar inlägg med etikett Simple life. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Simple life. Visa alla inlägg
onsdag 31 oktober 2018
söndag 28 oktober 2018
Någonting är fel
Jag vet allvarligt inte vad som händer med min blogg men jag har förstått att det är problem med att komma in på den, speciellt om man använder Safari som webbläsare. Vet inte varför det har blivit så här struligt just nu eller vad jag kan göra åt det. Men det är väldigt jobbigt för så klart lider bloggen om folk inte kommer åt att läsa. Så tänkte kolla om ni kommer in, så kan ni kanske gilla på Facebook eller lämna en kommentar eller något? Och om någon vet vad jag kan göra åt problemet (har testat att radera sökhistorik, uppdatera och så vidare men det är tydligt inte bara i min dator som problemet ligger...) så lämna gärna en kommentar med tips på vad jag kan testa. Ska försöka fortsätta som vanligt men så klart påverkar det skrivandet om ingen kommer in.
Kan ju inte enbart vara att min datorbebis närmar sig sju år.
<3 : Madde
lördag 27 oktober 2018
Gamla Uppsala
På torsdagen kände vi för lite chill häng och bestämde oss tillsammans med Miriam att ta bussen för att kolla upp sevärdheten Gamla Uppsala. En gammal kyrka, ett museum som var stängt den dagen och så några kullar som enligt myten är gamla gravar till kungar men som inte är det på riktigt. Nej men det var nog på riktigt kul, det var fint väder och vi vandrade omkring och talade lite och åkte sedan tillbaka, och nu har vi sett det i alla fall.
Här fick ni massor med bilder från staketet, var så goda!
<3 : Madde
måndag 22 oktober 2018
Vecka 43
Länge sedan jag har gjort ett inlägg i början av veckan där jag sammanfattar vad jag ska göra i veckan. Tror egentligen att orsaken är att jag slutade på sommaren eftersom jag mest jobbade och därför inte hade så varierande veckor eller inte visste vad jag skulle jobba med. Här i Uppsala handlar det främst om att jag i början av veckan sällan vet vad som kommer att hända i veckan. För tillfället står det en sak i kalendern, nämligen att jag på lördagen ska gå på viltmiddag. Alltså en sits/middag där det serveras vilt, ska bli kul.
Men hade den sista föreläsningen i den här kursen förra veckan och nu ska jag "bara" skriva min hemtentamen. Så det tror jag att mina dagar kommer att gå åt till, men skulle vilja försöka skriva undan den nu i veckan så att jag kunde ha allt över till veckoslutet och på det sättet en och en halv vecka ledigt innan nästa period börjar. I dag på morgonen bokade jag även i några träningspass för veckan, blir bland annat core, rörlighet i kroppen och så tänkte jag gå och testa ett cirkelfys pass. Får se hur tungt det blir, är alltid ganska nervös då jag första gången går på ett pass jag inte kört förr, för jag vet inte riktigt vad jag kan vänta mig.
Men annars blir det väl någon festkväll, pubkväll och eventuellt något annat. Skulle vilja komma ut och fotografera Uppsala lite så kanske det blir av den här veckan. Och så blir det säkert någon hundpromenad här och där.
Vad kommer att vara höjdpunkten för er den här veckan?
<3 : Madde
Men hade den sista föreläsningen i den här kursen förra veckan och nu ska jag "bara" skriva min hemtentamen. Så det tror jag att mina dagar kommer att gå åt till, men skulle vilja försöka skriva undan den nu i veckan så att jag kunde ha allt över till veckoslutet och på det sättet en och en halv vecka ledigt innan nästa period börjar. I dag på morgonen bokade jag även i några träningspass för veckan, blir bland annat core, rörlighet i kroppen och så tänkte jag gå och testa ett cirkelfys pass. Får se hur tungt det blir, är alltid ganska nervös då jag första gången går på ett pass jag inte kört förr, för jag vet inte riktigt vad jag kan vänta mig.
Men annars blir det väl någon festkväll, pubkväll och eventuellt något annat. Skulle vilja komma ut och fotografera Uppsala lite så kanske det blir av den här veckan. Och så blir det säkert någon hundpromenad här och där.
Vad kommer att vara höjdpunkten för er den här veckan?
<3 : Madde
onsdag 17 oktober 2018
När bloggtorkan slår in
Jag som haft en så bra höst med bloggen och så, nu i början av veckan sade det bara stopp liksom. Ingen motivation alls och inga idéer om vad jag ska skriva om här. De inläggen och idéerna jag förberedde före jag åkte till Sverige är använda och nu måste jag hitta på något helt nytt. Samtidigt som vardagen här börjar rulla på så det finns inte heller speciellt mycket nytt att skriva om. Men nu ska jag jobba lite på det här och försöka hitta på saker att skriva om igen. Och har ni några tips eller önskemål om vad ni skulle vilja se här så lämna en kommentar!
Den här veckan har vi den första kursens sista föreläsningar. Det är dessutom vi studenter som håller dem, vi ska i grupper planera en 90 minuters föreläsning där vi ska följa med och leda diskussioner mellan de övriga studenterna, och på bästa sätt underlätta diskussionen och få den tt löpa. Min grupp har som tur redan haft vår föreläsning så nu är det lugnt resten av veckan. Igår var vi som vanligt till Snerikes nation på fest, men gårdagens fest var inte riktigt på samma nivå som de tidigare veckorna. På veckoslutet åker jag till Åland för att tillbringa lite tid med mamma. Och det är egentligen vad som händer den här veckan. Och så har jag en liten nyhet här i Uppsala, jag har nämligen nu efter en och en halv månad utan hundkontakt hittat en hund som jag rastar några gånger i veckan. Kommer berätta mer om honom senare.
<3 : Madde
Den här veckan har vi den första kursens sista föreläsningar. Det är dessutom vi studenter som håller dem, vi ska i grupper planera en 90 minuters föreläsning där vi ska följa med och leda diskussioner mellan de övriga studenterna, och på bästa sätt underlätta diskussionen och få den tt löpa. Min grupp har som tur redan haft vår föreläsning så nu är det lugnt resten av veckan. Igår var vi som vanligt till Snerikes nation på fest, men gårdagens fest var inte riktigt på samma nivå som de tidigare veckorna. På veckoslutet åker jag till Åland för att tillbringa lite tid med mamma. Och det är egentligen vad som händer den här veckan. Och så har jag en liten nyhet här i Uppsala, jag har nämligen nu efter en och en halv månad utan hundkontakt hittat en hund som jag rastar några gånger i veckan. Kommer berätta mer om honom senare.
<3 : Madde
fredag 12 oktober 2018
Jag vill ha era frågor!
Jag skulle väldigt gärna vilja köra en frågestund här på bloggen, för att svara på frågor hör till något av det roligaste jag vet (kanske en orsak till att jag började studera journalistik, för kunde inte hitta ett jobb där man får svara på frågor så fick utbilda mig i att ställa dem). Så om ni ville ställe en eller femton frågor till min under det här inlägget skulle jag bli otroligt glad. Det kan handla om egentligen vad som helst. Min tid i Uppsala och utbytet, om mig som person, vad jag har för åsikter om olika saker eller någonting helt annat. Så bomba mig med allt ni vill veta nu!
<3 : Madde
<3 : Madde
tisdag 9 oktober 2018
Detaljer i mitt rum
Nu har jag äntligen fått nya tapeter i mitt rum här i Uppsala, så nu har jag kunnat ställa fram saker ordentligt och så. På grund av tapeterna har jag även väntat lite på att fotografera i rummet. Men i dag tänkte jag bjuda på några detaljer här från min lya och hem i nio månader.
I min bokhylla står dalahästen jag köpte under vår resa dit, från dalahästfabriken. Jag tror att jag nämnde att jag hittade en som passade mig bra. Den var från hyllan med "misslyckade" hästar, men på de flesta kunde man bara om man riktigt försökte hitta felet på hästen. Jag är i alla fall suveränt nöjd med den. Passar även min inredning som ganska långt går i vitt, grått och ljusrött.
Mitt fotobyksträck hemifrån har jag hängt upp, samma bilder som hemma eftersom jag inte beställt fler och då jag gick igenom de jag har är det ganska få som har så stor betydelse för mig mera. De flesta är trots allt från då jag var 15-17 år gammal och mycket har ju ändrat sedan dess. Vilka vänner jag umgås med och så vidare.
En sak som jag är riktigt nöjd med är att jag här installerat en liten sminkhörna åt mig. Jag gjorde det egentligen mest för att jag hade så lite utrymme i badrummet. Så i stället köpte jag en bordspegel från IKEA och ställde ut det sminket jag använder på ett bord jag har intill skrivbordet. Och jag vet inte om jag någonsin mera kommer att vilja stå vid en spegel och sminka mig, för det är alldeles underbart att sitta och sminka. Dessutom ger min bordslampa betydelig bättre ljus än jag har i badrummet så även det är ett stort plus.
På en annan hylla har jag lagt ut de smyckena jag har tagit med mig. Jag har ju utrymme och så här ser jag lätt vad jag har och kan välja vad jag vill ha på mig vilken dag. Dessutom är ju smycken inte snyggt bara då man har dem på kroppen.
På den hyllan står mitt pinkfärgade skumppaglas från min haalare och eftersom jag inte använder haalaren speciellt mycket här har glaset i stället fått fungera hängare för örhängen.
Under smyckena ligger min SLU halsduk, som vi alla fick första dagen. Halsduken är grön och röd, och det är kanske inte helt mina färger så tror inte att jag kommer att använda den som halsduk, men ändå roligt att ha den framme. Men snart måste jag väl börja använda den i alla fall, för det börjar bli riktigt kallt och jag har ingen halsduk här ännu.
I min andra bokhylla har jag bland annat ställt upp de böckerna jag har med mig hit. Inte så många men jag gillar ändå att ha böcker runt omkring mig.
Och självklart min älskade ljusslinga som jag redan visat här på bloggen.
söndag 7 oktober 2018
Sug efter äventyr
Flera gånger under sommaren och nu under hösten har jag fått känslan av att jag vill göra något lite halvgalet och äventyrligt. Ni vet så där som scouter gör, jag kanske helt enkelt har fått för lite scouting i mitt liv. Men till exempel jag som aldrig egentligen varit taggad på att vandra, för det känns bara för jobbigt att gå långa vägar med sin packning har den här sommaren känt att jag nog kunde med en eller två kompanjoner vandra omkring i typ Lappland några dagar, inte vandra hela dagen utan även ha tid med lite camping liv i vildmarken. Så där någon gång på eftermiddagen sätt upp tält och hängmattor, kanske hänga en hel dag vid lägret och sedan gå lite igen och slå upp ett nytt läger. Just nu känns det som att det skulle vara så mysigt och roligt, och skapa sådana minnen. Det har jag sug efter, göra de där galna grejerna som man berättar 10 år senare och kan minnas tillbaka till.
Något annat som kanske inte direkt är så äventyrligt men skulle vara roligt att testa är till exempel testa att tillbringa 24 timmar i en hängmatta. Med kompisar då, hitta ett bra ställe där man kan spänna upp sina hängmattor tätt intill varandra och sedan ha dealen att man inte får stiga ur hängmattan på 24 timmar. Hur löser man matlagning? Toalettbesök? Och vad kan komma som en överraskning. Skulle definitivt bli rastlös, men skulle ändå vela testa.
Ja man kan väl helt enkelt säga att jag lite suktar efter vildmarksliv och kanske skulle behöva någon tält-/hängmatts-/segelbåtsnatt just nu. Kankse blev för lite med bara två tältnätter och två segelbåtsnätter i år. Och så lite sug efter det där egna äventyret, i stället för att försöka förverkliga ett äventyr för scoutbarnen. Så om någon av mina vänner är lika sugen som jag och lite galen så hör av er så kanske vi kan planera nåt till nästa sommar, för lite ärlig måste jag vara, det är sommaräventyr jag vill ha, orkar inte frysa. Även om man gör det även på sommaren i Finland.
Förra veckans utflykt i Dalarna var ju ett litet äventyr, så mera sådant helt enkelt, och kanske lite längre.
<3 : Madde
Och sanningen, maten smakar alltid bättre utomhus.
Förra veckans utflykt i Dalarna var ju ett litet äventyr, så mera sådant helt enkelt, och kanske lite längre.
<3 : Madde
fredag 5 oktober 2018
Super september, nu försök till overklig oktober
Wow vilken bloggmånad september var för mig. Månaden var bra på andra sätt också, som till exempel första månaden på utbyte och så vidare. Men i det här inlägget tänkte jag fokusera lite på bloggen, min bebis som jag hållit vid liv nästan åtta år. September det här året var nämligen den bästa månaden jag någonsin haft. Sidvisningarna var jämna, jag uppnådde mitt mål för hur många sidvisningar jag ville uppnå den månaden, och att uppnå ett mål är ju bland det bästa som finns. Så tack alla fina läsare som tittade in här under september!
Nu är det ny månad och självklart har jag lagt upp ett nytt mål. Varför? Jo för man utvecklas inte om man håller sig på samma ställe hela tiden. Jag vet att målet jag lagt kanske är i högsta laget just nu, men man måste ju sikta någonstans, och når jag dit kommer jag att vara så otroligt stolt över mig själv! Jag väljer, och har hela tiden då jag bloggat, valt att inte nämna några siffror från min statistik här på bloggen. Och det är en policy jag tror att jag kommer att hålla fast vid ganska hårt. Anledningen är egentligen ganska enkel, det är bara siffror, och de siffrorna betyder väldigt olika för olika personer. Om jag nämner hur många sidvisningar jag får tycker en person att det är galet mycket medan en annan ser det som väldigt få personer som varit inne och läst. Och därför känner jag mig helt enkelt inte bekväm med att mina bloggläsare ska få döma mig utifrån deras egen syn på en siffra. För här är det viktigaste ju hur jag tolkar siffrorna, och därför skriver jag hellre om mina egna tolkningar och tankar om statistiken, utan att nämna siffrorna. Men frågar någon mig i verkliga livet hur många sidvisningar jag har svarar jag alltid precis så som det är.
Jag vill inte be er läsare om någonting, men jag hoppas självklart att folk fortsätter titta in här och gilla det jag skriver om. Nu siktar den här bloggen mot nästa mål, målet för oktober.
Nu är det ny månad och självklart har jag lagt upp ett nytt mål. Varför? Jo för man utvecklas inte om man håller sig på samma ställe hela tiden. Jag vet att målet jag lagt kanske är i högsta laget just nu, men man måste ju sikta någonstans, och når jag dit kommer jag att vara så otroligt stolt över mig själv! Jag väljer, och har hela tiden då jag bloggat, valt att inte nämna några siffror från min statistik här på bloggen. Och det är en policy jag tror att jag kommer att hålla fast vid ganska hårt. Anledningen är egentligen ganska enkel, det är bara siffror, och de siffrorna betyder väldigt olika för olika personer. Om jag nämner hur många sidvisningar jag får tycker en person att det är galet mycket medan en annan ser det som väldigt få personer som varit inne och läst. Och därför känner jag mig helt enkelt inte bekväm med att mina bloggläsare ska få döma mig utifrån deras egen syn på en siffra. För här är det viktigaste ju hur jag tolkar siffrorna, och därför skriver jag hellre om mina egna tolkningar och tankar om statistiken, utan att nämna siffrorna. Men frågar någon mig i verkliga livet hur många sidvisningar jag har svarar jag alltid precis så som det är.
Jag vill inte be er läsare om någonting, men jag hoppas självklart att folk fortsätter titta in här och gilla det jag skriver om. Nu siktar den här bloggen mot nästa mål, målet för oktober.
Så där passande till denna höstmånad
<3 : Madde
onsdag 3 oktober 2018
Filmvecka
Förra veckan var ingen vanlig föreläsningsvecka i kursen jag går just nu. I stället skulle vi i grupper göra en film på 1-3 minuter som behandlade ett miljöproblem, eftersom kursen Environmental communication går ut på hur vi ska tala om miljöproblemen och hitta lösningar till dem. Varje grupp fick en egen kategori och min grupp skulle göra en dokumentär eller en mokumentär, alltså en parodi på en dokumentär. Vi bestämde ganska snabbt att göra en mokumentär om djurtester.
För att inte göra filmen för allvarlig hittade vi på en sjukdom som kronisk hicka (jag vet att det faktiskt finns men är ganska ovanligt och inget man kanske aktivt söker bot på). Vår huvudperson med hicka hade hört talas om ett labb där medicin mot detta tas fram. Hon åkte dit och talade både med forskarna och även med testdjuren, nämligen hundarna. För att göra det till en mokumentär gjorde vi alltså voiceovers på hundarna så att de fick komma till tals. Det finns en hel del hundar på skolan som används till bland annat djursjukskötarutbildningen och sådant, så vi använde oss av dem.
Det var mysigt att vara och filma hundar men det fanns även så mycket komplikationer i hela processen. Vi visste ju att djur är svåra att få bra på film, men det gick faktiskt riktigt bra. Och sedan tt samarbeta med helt nya människor, varav vissa aldrig gjort film förr och andra gjort en hel del sådant i sin tidigare utbildning. Vi var två som visste en del om hur man gör och hur det går till och emellanåt blev det kanske lite diskussioner om vi verkligen behövde så många tagningar och så vidare.
Det sköna var sedan att vi inte själva behövde redigera filmen, utan det gjordes av en professionell filmskapare. Det gjorde även att allas filmer blev riktigt snygga och coola. Dock försvårade det även filmandet en del, eftersom vi hela tiden måste tänka på att göra allt så klart som möjligt för klipparen. Vi kunde liksom inte bara ta en massa bilder och sedan i redigeringsskedet kolla vad som blev bäst och vad som passade in var. En intensiv vecka som ändå var riktigt rolig. Dock var jag helt slut efter de lång inspelningsdagarna. Men coolt att vi på två timmar gjorde ett manus och sedan på ungefär fem timmar filmade in allt material.
För att inte göra filmen för allvarlig hittade vi på en sjukdom som kronisk hicka (jag vet att det faktiskt finns men är ganska ovanligt och inget man kanske aktivt söker bot på). Vår huvudperson med hicka hade hört talas om ett labb där medicin mot detta tas fram. Hon åkte dit och talade både med forskarna och även med testdjuren, nämligen hundarna. För att göra det till en mokumentär gjorde vi alltså voiceovers på hundarna så att de fick komma till tals. Det finns en hel del hundar på skolan som används till bland annat djursjukskötarutbildningen och sådant, så vi använde oss av dem.
Det var mysigt att vara och filma hundar men det fanns även så mycket komplikationer i hela processen. Vi visste ju att djur är svåra att få bra på film, men det gick faktiskt riktigt bra. Och sedan tt samarbeta med helt nya människor, varav vissa aldrig gjort film förr och andra gjort en hel del sådant i sin tidigare utbildning. Vi var två som visste en del om hur man gör och hur det går till och emellanåt blev det kanske lite diskussioner om vi verkligen behövde så många tagningar och så vidare.
Det sköna var sedan att vi inte själva behövde redigera filmen, utan det gjordes av en professionell filmskapare. Det gjorde även att allas filmer blev riktigt snygga och coola. Dock försvårade det även filmandet en del, eftersom vi hela tiden måste tänka på att göra allt så klart som möjligt för klipparen. Vi kunde liksom inte bara ta en massa bilder och sedan i redigeringsskedet kolla vad som blev bäst och vad som passade in var. En intensiv vecka som ändå var riktigt rolig. Dock var jag helt slut efter de lång inspelningsdagarna. Men coolt att vi på två timmar gjorde ett manus och sedan på ungefär fem timmar filmade in allt material.
Av upphovsrättsliga skäl och för att skydda oss får vi inte publicera filmen, men här får ni i stället en bild på en av de underbara hundarna vi filmade. Dessutom en av valparna på området.
<3 : Madde
söndag 30 september 2018
Nationslivet i Uppsala
I dag tänkte jag skriva lite om nationslivet här i Uppsala, för det är verkligen en så stor del av studielivet här. Och då man hemma i Finland tänker att ja men vad då, vi har ju nationer där också. Och jo det har vi, men det är inte ens i närheten av samma nivå som här. Tänk dig regel nummer ett, det är i princip nationerna som styr och regel nummer två, du måste vara med i en nation. Utan att vara medlem i en nation kommer du nämligen inte in någonstans och kan inte delta i just några aktiviteter som är till för studerande. Om du inte är medlem i någon nation kommer du aldrig in på en fest som ordnas på en nation, det räcker inte med studiekort, och att gå ut någon annan stans är alldeles för dyrt för studerande. Oftast fungerar det så att är du medlem i den nationen där festen är kommer du in gratis, och är du medlem i en annan nation betalar du 60 kronor för att komma in. Är du inte medlem i någon nation kommer du inte in.
Ofta ordnar nationerna även program på dagarna, ofta brunch och så på veckosluten och till dem får vem som helst komma. Men då handlar det om att komma in i huset, köpa en fika eller sitta och studera eller liknande. Flera av nationerna erbjuder även lunch på vardagarna till ett billigt pris, och även det kan vem som helst köpa, men det är oftast billigare om man tillhör en nation. Och dessa priser rör sig mellan 40 och 50 kronor och det är nog den billigaste lunchen du kan hitta här. Tyvärr ligger alla nationerna i centrum av Uppsala och min skola ungefär 20 minuter utanför, så på en timmas lunchpaus hinner du omöjligt cykla in till centrum för att äta en billig lunch.
Själv har jag valt att gå med i en nation som heter Södermanland-Nerikes nation, eller i folkmun Snerikes nation. Jag valde egentligen den eftersom vi flera gånger varit till deras fester på tisdagskvällarna och jag gillar dem. Dessutom verkade alternativet vara Stockholms nation eftersom många av kompisarna här gick med i den, men jag kände inte att det var rätt för mig. Gillade inte helt stämningen där och så vidare, och hittills har det visat sig att jag gjort rätt val eftersom vi varit till Snerikes fler gånger är Stockholms. Att det dessutom vid registreringen visade sig att Snerikes är kompisnation till Nylands nation hemma i Helsingfors, där jag varit medlem men dock inte aktiv. Så det är ju ganska roligt, kändes lite som hemma att se en flaska Nylands punch i kontoret på Snerikes.
Annars har jag testat både lunch en vardag, att plugga på nation och en veckoslutsbrunch och alla är ett bra alternativ då man vill komma ut lite men ändå kanske vara lite effektiv eller inte spendera så mycket pengar. Det är kanske sammanfattningen av hur nationslivet fungerar här, och det jag upplevt hittills.
<3 : Madde
Ofta ordnar nationerna även program på dagarna, ofta brunch och så på veckosluten och till dem får vem som helst komma. Men då handlar det om att komma in i huset, köpa en fika eller sitta och studera eller liknande. Flera av nationerna erbjuder även lunch på vardagarna till ett billigt pris, och även det kan vem som helst köpa, men det är oftast billigare om man tillhör en nation. Och dessa priser rör sig mellan 40 och 50 kronor och det är nog den billigaste lunchen du kan hitta här. Tyvärr ligger alla nationerna i centrum av Uppsala och min skola ungefär 20 minuter utanför, så på en timmas lunchpaus hinner du omöjligt cykla in till centrum för att äta en billig lunch.
Annars har jag testat både lunch en vardag, att plugga på nation och en veckoslutsbrunch och alla är ett bra alternativ då man vill komma ut lite men ändå kanske vara lite effektiv eller inte spendera så mycket pengar. Det är kanske sammanfattningen av hur nationslivet fungerar här, och det jag upplevt hittills.
<3 : Madde
onsdag 19 september 2018
Vad sparar jag på Instagram
På Instagram finns ju funktionen att man kan spara bilder man tycker extra mycket om, och sedan kan man gå och kolla på dem senare igen. Jag använder inte den funktionen så jätteaktivt men men jag sparar ändå en del där, mest för att jag sedan ska ha den någonstans så att jag inte behöver leta så mycket efter en specifik bild. Och jag tänkte att det ju kan vara lite roligt att visa hurdant material jag sparar där. Det är inte alla bilder men jag har försökt få med alla kategorier jag sparar från.
Det jag sparar överlägset mest tror jag nog är häst memes, det finns så många så klockrena. 1. Det här är ju så sant, även om hästen kan vara ett pisshuvud vill den aldrig dig illa på riktigt och du kommer aldrig att få ditt hjärta krossat. 2. Den här bilden på hästen som sticker under terränghindret är bara så bäst och får mig att skratta så mycket, även om det där är en riktigt farlig situation. 3. Den här bilden hjälpte mig en hel del i vinter, då jag såg den här förstod jag så mycket, hästen är en spegelbild av dina känslor och i vintras mådde jag ju så dåligt och det gick bara dåligt med Baba, hon bara bockade. 4. För att ja, det var ju lite min situation den här våren.
Sparar även roliga hundar och andra djur, bild 1 och 2 är från samma bildserie med hundar som fotograferats under vattenytan då de dyker efter bollar. 3. Hur kan igelkottsungar vara så där små och så där söta, de har jag sparat bara för att de är gulliga. 4. Ja en till häst meme, för den är så sann, ett stos sura blick är inte att leka med.
Sedan sådant som inte riktigt hänger ihop med resten. 1&2. DIY videon med saker jag tänkt att skulle vara roligt att testa att göra någon gång. Dock har jag aldrig ännu pysslat något av de videos som jag sparat. 3. Sparar även en del träningsvideon och inspiration, eftersom jag har svårt att hitta på vad jag ska göra om jag vill göra hemmaträning, därför sparar jag sådana inlägg. 4. Är en svinrolig video av en dam som vill ta en selfie med en kamel och kamelen bestämmer sig för att försöka bita henne i huvudet. Har skrattat så mycket åt den videon och sett den hur många gånger som helst.
Vad brukar ni spara på Instagram? Skulle gärna se andra sådana här inlägg från andra!
<3 : Madde
tisdag 11 september 2018
En måndag som inte gick riktigt som tänkt
Min måndag den här veckan började inte helt som planerat. Jag vaknade tidigt av ett meddelande på Facebook (ja jag kunde ha telefonen på ljudlös och det är mitt eget fel, men jag brukar inte vakna av ljudet och så) och tänkte att då kan jag ha en lugn morgon och ha det skönt. Det slutade, som alltid då man tänker så fick jag riktigt bråttom. Mötte sedan upp mina vänner för att cykla till skolan, men fick så bråttom att jag glömde att ta med mig min lunch till skolan. Vi hann precis börja cykelturen innan det smällde och mitt framdäck på cykeln var platt. Så jag hade inget annat val än låsa fast cykeln vid en lyktstolpe och hoppa på en buss mot skolan. Bussen är dock långsammare och kom ungefär 15 minuter sent till skolan.
Det betyder dessutom att jag måste skynda mig hem direkt efter skolan för att hinna föra cykeln på reparation innan stället nära mig stänger. Och så måste jag gå till närmaste bankomat för att ta ut pengar eftersom cykelstället endast tar kontanter. Så ja, inget program med lek och tävlingar för mig. Det här är nog en av mina värsta måndagar någonsin, även om jag inte brukar tycka att det är så jobbigt. Jag fick dock cykeln in på reparation och klar redan till nästa morgon, så kunde ta den till skolan i dag. Sedan arbetade jag en hel del med skolarbeten, eftersom kursen jag går nu är sjukt intensiv. Kvällen avslutades dock på ett bra sätt med att jag först fick kattbesök på mitt rum (ja ni läste rätt, och jag berättar mer sen) och en tacomoddag med mitt tjejgäng här, tycker nog jag kan börja kalla oss ett tjejgäng så småningom.
<3 : Madde
Det betyder dessutom att jag måste skynda mig hem direkt efter skolan för att hinna föra cykeln på reparation innan stället nära mig stänger. Och så måste jag gå till närmaste bankomat för att ta ut pengar eftersom cykelstället endast tar kontanter. Så ja, inget program med lek och tävlingar för mig. Det här är nog en av mina värsta måndagar någonsin, även om jag inte brukar tycka att det är så jobbigt. Jag fick dock cykeln in på reparation och klar redan till nästa morgon, så kunde ta den till skolan i dag. Sedan arbetade jag en hel del med skolarbeten, eftersom kursen jag går nu är sjukt intensiv. Kvällen avslutades dock på ett bra sätt med att jag först fick kattbesök på mitt rum (ja ni läste rätt, och jag berättar mer sen) och en tacomoddag med mitt tjejgäng här, tycker nog jag kan börja kalla oss ett tjejgäng så småningom.
<3 : Madde
söndag 2 september 2018
Mina första intryck
Tänkte i det här inlägget sammanfatta mina första intryck av Uppsala som stad, skolan och så vidare. Nu har jag varit i Uppsala i ungefär fem dagar, men var ju även två dagar här förra veckan då vi flyttade mig, så någon slags uppfattning har jag väl fått.
Om vi börjar med staden i allmänhet tycker jag att det är otroligt vackert här, det är liksom en blandning av gamla byggnader och natur känns det som. Det känns verkligen som en småstad även om det är Sveriges största stad och ungefär lika stort som Vanda eller Åbo i Finland. Kanske det helt enkelt inte är så stort ändå, eller sen märks bara inte människomängden. Men jag gillar i alla fall centrum, det är fint, där finns allt man behöver och man kan gå överallt i staden. Och om man åker lite utanför finns det riktig landsbyggd, och det är ju mysigt och underbart. Det finns mycket stall här omkring och speciellt runt universitetet finns det riktigt mycket hundar. Och det gillar vi så klart.
Nämnde redan i förra inlägget att jag tyckte om hur skolan ser ut och området där omkring är faktiskt ännu finare. Så mysigt att det på skolområdet finns både biodling, fruktträdgård (som vi får gå och plocka frukter i) och veterinärmottagning. Har på känn att jag kommer trivas riktigt bra på skolan i varje fall. Första intrycket av bostaden har ni ju läst om men nu är det faktiskt helt okej, jag trivs bra i mitt rum och sover bra. Väntar bara på att jag ska få mina nya tapeter så att jag kan göra det ännu mera hemtrevligt, känns dumt att fortfarande ha saker nerpackade. Köket fungerar också, har tillrett några enkla rätter där men jag hoppas och tror att vi kommer att fixa middag tillsammans med kompisar rätt ofta, då det både är roligare och billigare. Nu har jag dessutom träffat folk i min korridor så inte heller lika ensamt här i min korridor. Ensam blir man nog inte här då de allra flesta studenterna verkar bo här, speciellt utbytesstudenter. Av alla utbytesstudenter tror jag det är två som bor vid skolan, så det är ju lite så där att vid skolan har man en modern och fräsch lägenhet med eget kök och allt det där men då alla andra bor här jag bor nu så måste man alltid cykla den långa vägen för att träffa någon, så nu är jag faktiskt inte alls säker på om jag vill ansöka om lägenhet där, även om det skulle vara skönt på vintern antagligen.
Om en vecka får ni en uppdatering om mitt första intryck på utbildningen, men hittills känns det nog bra här. Är nog ännu nervös och ovan med allting och har inte kommit in i allting ännu, men tror nog det blir riktigt bra här.
<3 : Madde
Om vi börjar med staden i allmänhet tycker jag att det är otroligt vackert här, det är liksom en blandning av gamla byggnader och natur känns det som. Det känns verkligen som en småstad även om det är Sveriges största stad och ungefär lika stort som Vanda eller Åbo i Finland. Kanske det helt enkelt inte är så stort ändå, eller sen märks bara inte människomängden. Men jag gillar i alla fall centrum, det är fint, där finns allt man behöver och man kan gå överallt i staden. Och om man åker lite utanför finns det riktig landsbyggd, och det är ju mysigt och underbart. Det finns mycket stall här omkring och speciellt runt universitetet finns det riktigt mycket hundar. Och det gillar vi så klart.
Nämnde redan i förra inlägget att jag tyckte om hur skolan ser ut och området där omkring är faktiskt ännu finare. Så mysigt att det på skolområdet finns både biodling, fruktträdgård (som vi får gå och plocka frukter i) och veterinärmottagning. Har på känn att jag kommer trivas riktigt bra på skolan i varje fall. Första intrycket av bostaden har ni ju läst om men nu är det faktiskt helt okej, jag trivs bra i mitt rum och sover bra. Väntar bara på att jag ska få mina nya tapeter så att jag kan göra det ännu mera hemtrevligt, känns dumt att fortfarande ha saker nerpackade. Köket fungerar också, har tillrett några enkla rätter där men jag hoppas och tror att vi kommer att fixa middag tillsammans med kompisar rätt ofta, då det både är roligare och billigare. Nu har jag dessutom träffat folk i min korridor så inte heller lika ensamt här i min korridor. Ensam blir man nog inte här då de allra flesta studenterna verkar bo här, speciellt utbytesstudenter. Av alla utbytesstudenter tror jag det är två som bor vid skolan, så det är ju lite så där att vid skolan har man en modern och fräsch lägenhet med eget kök och allt det där men då alla andra bor här jag bor nu så måste man alltid cykla den långa vägen för att träffa någon, så nu är jag faktiskt inte alls säker på om jag vill ansöka om lägenhet där, även om det skulle vara skönt på vintern antagligen.
Om en vecka får ni en uppdatering om mitt första intryck på utbildningen, men hittills känns det nog bra här. Är nog ännu nervös och ovan med allting och har inte kommit in i allting ännu, men tror nog det blir riktigt bra här.
<3 : Madde
lördag 1 september 2018
Introduktion till skolan
De första dagarna i skolan här i Uppsala är avklarade. Eller ja det var ju inte direkt skola utan introduktionsdagar, med information om hur allting fungerar, rundvandring och så vidare. Två korta dagar och sedan tid att bekanta sig med staden och de nya människorna resten av dagen. Under de första dagarna hann jag knappt tillbringa någon tid i mitt rum, vilket var roligt men samtidigt väldigt utmattande och var riktigt trött på torsdag kväll. Dock berodde det också på att jag drog på mig en förkylning, kände av det i halsen på torsdagen och vaknade sedan på fredagen med feber. Febern bara steg egentligen och hade som mest cirka 38,5 grader, vilket är ganska mycket för mig. Som tur var det inget officiellt program på fredag eller lördag så jag fick två dagar att vila upp mig, och det behövdes. Jag som aldrig sover dagtid som till och från nästan hela fredagen, och sedan sov jag dessutom nästan 12 timmar natten till i dag, och det gör jag ju heller aldrig. SÅ min kropp behövde nog sömn. I dag mår jag bättre och hoppas på att kunna delta i grillfesten i morgon kväll.
Men skolan verkar så här baserat på introdagarna vara riktigt fin och ser fram emot att börja. Området är så vackert och byggnaderna är fina. Det går hundar och i bland till och med hästar där runt eftersom det finns en veterinärmottagning på plats, jag är ju överlycklig. Och de andra utbytesstudenterna verkar också vara så trevliga, har mest hängt med tre andra tjejer och alltså hur underbara är inte de, då jag skickade att jag låg i feber och inte kunde hänga med under dagen så skickade en och frågade om hon skulle hämta något från Ica åt mig. Och så hämtade hon svartvinbärssaft och skickade ännu från butiken om jag är säker att hon inte ska ta en platta choklad också. Och det är en människa jag känt tre dagar! Så ja, det verkar riktigt bra nu trots kaoset då jag kom hit första gången. På måndagen börjar sedan studierna och vi får se hur de blir, jag vet i alla fall en annan som ska gå samma kurs som jag så vi får väl se till att klara det tillsammans.
<3 : Madde
Men skolan verkar så här baserat på introdagarna vara riktigt fin och ser fram emot att börja. Området är så vackert och byggnaderna är fina. Det går hundar och i bland till och med hästar där runt eftersom det finns en veterinärmottagning på plats, jag är ju överlycklig. Och de andra utbytesstudenterna verkar också vara så trevliga, har mest hängt med tre andra tjejer och alltså hur underbara är inte de, då jag skickade att jag låg i feber och inte kunde hänga med under dagen så skickade en och frågade om hon skulle hämta något från Ica åt mig. Och så hämtade hon svartvinbärssaft och skickade ännu från butiken om jag är säker att hon inte ska ta en platta choklad också. Och det är en människa jag känt tre dagar! Så ja, det verkar riktigt bra nu trots kaoset då jag kom hit första gången. På måndagen börjar sedan studierna och vi får se hur de blir, jag vet i alla fall en annan som ska gå samma kurs som jag så vi får väl se till att klara det tillsammans.
Har inga bilder härifrån ännu tyvärr
<3 : Madde
fredag 31 augusti 2018
3 tips för att skriva kandi
Nu då jag har min egen kandidatavhandling känner jag att jag nu kan dela med mig av lite tips till dig som håller på med skrivandet, försöker få ihop den där avhandlingen eller dig som alldeles snart ska börja skriva. Jag är ju ingen expert och min avhandling är långt ifrån perfekt och likaså mitt arbetande med den, men jag har i alla fall någon slags erfarenhet. Fick faktiskt tillbaka min avhandling här i veckan med vitsord 3, och jag är mer än nöjd!
- Tänk på tiden. Det här är en process som kommer att ta tid. Jag var själv där att jag tänkte att det inte kan ta så långt tid. Det är ju trots allt bara 20-30 sidor att skriva, det skriver man lätt på en vecka. Och ja det gör man, men så är det ju inte heller det som tar tid märkte jag. Jag gjorde till exempel en enkätundersökning och jag tänkte att ja, det tar väl några veckor max en månad att få in materialet. Men två månader och så mycket mer jobb än jag väntat mig senare hade jag först så många svar att jag kunde börja jobba med det. Men det som tar allra allra mest tid är väntandet. Du ska skicka in din text en vecka innan din träff med handledaren (förståeligt men det tänkte jag inte på) och så är där en vecka du måste vänta utan att kunna göra någonting. Och med bara fyra handledningstimmar blir den här tiden ju redan en månad. Så ska man skicka till språkgranskning, vänta några veckor på att få tillbaka den för att kunna göra de sista ändringarna och sedan skicka in och igen vänta närmare en månad. Sammanlagt väntar man säkert tre månader. Så ha det i tankarna när du planerar tidtabellen för din avhandling.
- Bara skriv så mycket som möjligt utan att tänka. För mig fungerade det allra bäst att kolla på andra avhandlingar, ta en modell därifrån som jag gillade och till en början följa de rubrikerna ganska långt. Sedan skrev jag allt jag kunde komma på under varje rubrik utan att tänka speciellt mycket på strukturen eller språket. Jag mest bara skrev för att få någonting att sedan kunna jobba med och få ett någorlunda sidantal. Sedan utvecklas avhandlingen på handledarträffarna, man får tips på hur man skulle kunna strukturera om, hur man skulle kunna ändra rubrikerna och vad man borde tänka på i formuleringarna. För mig fungerade det absolut bäst att skriva mycket för att sedan kunna ändra på det. Och det är antagligen också lättare att berätta vad som kunde vara annorlunda än vad som ska göra till. Och på det sättet får man också mera gjort än att jättelänge sitta ensam och fundera på varje mening.
- Skriv lite och ofta. Jag märkte att jag hade svårt att sitta med avhandlingen mer än kanske tre timmar per dag, även om jag annars kan sitta med texter och jobba mycket längre. Det är ett så annat sätt att jobb och skriva än vad i alla fall jag var van vid, så det blev väldigt tungt. Och utan energi blir det inte alls bra sedan, så ett tips är att jobba lite varje dag eller om du inte har tid varje dag så ofta du kan. Reservera någon timme här och någon timme där att jobba. Själv jobbade jag oftast hela förmiddagen med avhandlingen och sedan efter lunch gjorde jag andra saker jag skulle göra. Ett system som fungerade för mig.
Det här är egentligen mina tre bästa tips, och det som jag tycker att är viktigast att tänka på, och sådant som till exempel handledaren inte så ofta nämner. Och så skulle jag också säga, kom på ditt ämne och bara börja nu även om din kurs inte börjat ännu. För som sagt det är alltid lättare att ändra det man har gjort än att göra allting från början, då har du dessutom betydligt mera tid.
Lycka till, <3 : Madde
torsdag 30 augusti 2018
K A O S
Jag vet allvarligt talat inte hur jag ska börja det här inlägget. Jag vet att det kommer att bli långt för det är så mycket att berätta. Samtidigt vill jag göra det så utförligt för jag vet att många undrar vad som har hänt, vad som hände med min flytt till Uppsala och så vidare. Men för att vara klar tänker jag bara ta allt från början.
Vi hade en mysig och trevlig båtfärd över till Stockholm med mamma, åt en halv hummer på kvällen och mådde bra. En tidig väckning och en bilfärd senare var vi i Uppsala efter klockan sju på morgonen på fredagen. Eftersom ingenting var öppet ännu åkte vi för att kolla in området där jag skulle bo, skolan och så vidare. Så tog vi en fika innan vi äntligen kunde åka till kontoret för att hämta upp min nyckel till rummet. Jag fick nyckeln och så skulle vi gå för att inspektera min korridor. Då vi steg innanför dörren mötte chocken oss, det luktade riktigt riktigt illa, men jag tänkte faktiskt inte jättemycket på det då utan vi gick och kollade in mitt rum. Det var slitet och inte så fräscht kändes det då. Vi tittade på varandra, visste inte riktigt vad vi skulle säga och tog sedan en närmare titt på köket. Och då slog det i alla fall mig hur dåligt det var.
Det låg matrester överallt, på bordet, på diskbänken, soporna var inte tömda på säkert månader och överfulla. Det låg odiskad disk i sinken och man såg hur smutsigt det var på alla ytor. Och inte ett livstecken i hela korridoren, så det var antagligen rester från våren då de tidigare flyttat ut. Kylskåpen var dessutom överfulla med gammal mat och sönderrostade. I det lilla allmänna utrymmet fanns en massa privata saker, kläder och så vidare. Och som sagt inga livstecken, och jag hade precis läst i kontraktet att inga saker får förvaras i korridoren. De allmänna utrymmena var alltså inte mänskliga på något sätt att vistas i.
Så efter en liten funderare styrde vi stegen mot organisationens kontor för andra gången den dagen. Vi var på kontoret lite för många gånger den dagen och jag måste säga att det värsta i hela dagens kaos var bemötandet där. Vi fick verkligen vrida och vända på allt för att de skulle göra någonting åt saker. För det är tydligen inte deras ansvar att städa, de städar endast golvet i korridoren. Och jag förstår att det är de som bor där som har ansvar för ytorna men då det handlar om personer som flyttat ut och lämnat stället i det skicket, då kan det inte heller vara på mitt ansvar då jag kommer dit att fixa i ordning allt. Och det står ju i kontraktet att allt ska vara städat och de har granskning då någon flyttar ut, så jag undrade ju självklart vad som händer om någon inte följer reglerna och till exempel inte städar efter sig. Svaret? Jo att vi tillsammans i korridoren får diskutera och komma fram till en lösning med ett städschema eller liknande. För att ännu poängtera, jag ska alltså diskutera med personer som inte fins på plats utan flyttat ut för flera månader sedan.
Jag går inte närmare in på allt vi fick diskutera och vilka svar vi fick på kontoret, men kan bara säga att jag aldrig kunnat föreställa mig att kundservice i Sverige kunde vara så. I Finland skulle det ju utan vidare fungera så att man har en granskning efter att en person flyttat ut och är det inte i skick anställer man någon som städar eller fixar och skickar räkning efter till personen. Men vi fick i alla fall det fixat så att de lovade att städa grundligt under måndagen också annat än golvet som de vanligtvis städar, och byta kylskåpen som var trasiga. Dock fick jag senare ett mejl om att de behövde beställas och kommer först senare i veckan. Och det är ju intressant eftersom det presenterades åt oss som att de var medvetna om i hur dåligt skick kylskåpen var och att det var planerat att de skulle bytas.
Mitt eget rum var i helt okej skick faktiskt och vi tog och städade det och alla ytor med rengöringsmedel och då vi sedan hade varit en sväng till Ikea och bäddat sängen, hängt upp gardiner och packat upp lite av mina saker såg det nästan hemtrevligt ut. Där kan jag nog bo, bara det löser sig med de allmänna utrymmena. Vi fick alltså sedan ta in på hotell i två nätter och sedan tog jag båten hem tillsammans med mamma på söndagen. Var hemma några dagar och flög tillbaka på tisdagen. Den här fredagen var så ansträngande och det var en sådan chock att jag halva dagen bara ville gråta för att få ut någonting på något sätt. Sedan började jag gråta då jag talat med en ansvarig på mitt universitet som var den första vettiga människan under dagen jag talat med, för hon skulle se till att fixa det. Och nu känns det betydligt tryggare att veta att jag har hennes stöd och kan ringa dit om någonting händer. Det hände en del annat som ökade kaosnivån ytterligare från redan det här, men det tar jag inte upp i det här inlägget. Eventuellt i ett annat.
Så vi fick helt enkelt ta in på hotell två nätter med mamma och sedan tog jag båten hem med henne på söndagen. På tisdag eftermiddag flög jag tillbaka och kom till nästan en annan verklighet. Jag märkte tydligt redan då jag steg in i korridoren att lukten var en helt annan, det luktade helt enkelt inte illa. Kan inte säga att det doftar, men man får ju vara realistisk. Köket var städat och alla ytor putsade ordentligt, till och med spisarna rengjorda faktiskt. I mitt rum hade jag fått en ny kran och dusch i stället för den läckande, en alldeles ny fåtölj och lite andra fixningar. På onsdag morgon då jag åkte till skolan kom det nya kylskåp till korridoren, så det går nu att förvara mat där. Det är nu självklart inget fancy men jag kan bo här och så, ännu ska jag få nya tapeter i mitt rum. Är fortfarande lite så där mot att använda det allmänna köket, men jag tror att jag vänjer mig och om jag diskar före och efter att jag använder allting borde det ju vara okej. Har dock inte sett någon annan här ännu heller så blir spännande att se om det i något skede dyker upp någon. Men det här är ett så långt inlägg att jag tror att jag lämnar det här och berättar mer i ett annat inlägg.
<3 : Madde
Vi hade en mysig och trevlig båtfärd över till Stockholm med mamma, åt en halv hummer på kvällen och mådde bra. En tidig väckning och en bilfärd senare var vi i Uppsala efter klockan sju på morgonen på fredagen. Eftersom ingenting var öppet ännu åkte vi för att kolla in området där jag skulle bo, skolan och så vidare. Så tog vi en fika innan vi äntligen kunde åka till kontoret för att hämta upp min nyckel till rummet. Jag fick nyckeln och så skulle vi gå för att inspektera min korridor. Då vi steg innanför dörren mötte chocken oss, det luktade riktigt riktigt illa, men jag tänkte faktiskt inte jättemycket på det då utan vi gick och kollade in mitt rum. Det var slitet och inte så fräscht kändes det då. Vi tittade på varandra, visste inte riktigt vad vi skulle säga och tog sedan en närmare titt på köket. Och då slog det i alla fall mig hur dåligt det var.
Det låg matrester överallt, på bordet, på diskbänken, soporna var inte tömda på säkert månader och överfulla. Det låg odiskad disk i sinken och man såg hur smutsigt det var på alla ytor. Och inte ett livstecken i hela korridoren, så det var antagligen rester från våren då de tidigare flyttat ut. Kylskåpen var dessutom överfulla med gammal mat och sönderrostade. I det lilla allmänna utrymmet fanns en massa privata saker, kläder och så vidare. Och som sagt inga livstecken, och jag hade precis läst i kontraktet att inga saker får förvaras i korridoren. De allmänna utrymmena var alltså inte mänskliga på något sätt att vistas i.
Så efter en liten funderare styrde vi stegen mot organisationens kontor för andra gången den dagen. Vi var på kontoret lite för många gånger den dagen och jag måste säga att det värsta i hela dagens kaos var bemötandet där. Vi fick verkligen vrida och vända på allt för att de skulle göra någonting åt saker. För det är tydligen inte deras ansvar att städa, de städar endast golvet i korridoren. Och jag förstår att det är de som bor där som har ansvar för ytorna men då det handlar om personer som flyttat ut och lämnat stället i det skicket, då kan det inte heller vara på mitt ansvar då jag kommer dit att fixa i ordning allt. Och det står ju i kontraktet att allt ska vara städat och de har granskning då någon flyttar ut, så jag undrade ju självklart vad som händer om någon inte följer reglerna och till exempel inte städar efter sig. Svaret? Jo att vi tillsammans i korridoren får diskutera och komma fram till en lösning med ett städschema eller liknande. För att ännu poängtera, jag ska alltså diskutera med personer som inte fins på plats utan flyttat ut för flera månader sedan.
Jag går inte närmare in på allt vi fick diskutera och vilka svar vi fick på kontoret, men kan bara säga att jag aldrig kunnat föreställa mig att kundservice i Sverige kunde vara så. I Finland skulle det ju utan vidare fungera så att man har en granskning efter att en person flyttat ut och är det inte i skick anställer man någon som städar eller fixar och skickar räkning efter till personen. Men vi fick i alla fall det fixat så att de lovade att städa grundligt under måndagen också annat än golvet som de vanligtvis städar, och byta kylskåpen som var trasiga. Dock fick jag senare ett mejl om att de behövde beställas och kommer först senare i veckan. Och det är ju intressant eftersom det presenterades åt oss som att de var medvetna om i hur dåligt skick kylskåpen var och att det var planerat att de skulle bytas.
Mitt eget rum var i helt okej skick faktiskt och vi tog och städade det och alla ytor med rengöringsmedel och då vi sedan hade varit en sväng till Ikea och bäddat sängen, hängt upp gardiner och packat upp lite av mina saker såg det nästan hemtrevligt ut. Där kan jag nog bo, bara det löser sig med de allmänna utrymmena. Vi fick alltså sedan ta in på hotell i två nätter och sedan tog jag båten hem tillsammans med mamma på söndagen. Var hemma några dagar och flög tillbaka på tisdagen. Den här fredagen var så ansträngande och det var en sådan chock att jag halva dagen bara ville gråta för att få ut någonting på något sätt. Sedan började jag gråta då jag talat med en ansvarig på mitt universitet som var den första vettiga människan under dagen jag talat med, för hon skulle se till att fixa det. Och nu känns det betydligt tryggare att veta att jag har hennes stöd och kan ringa dit om någonting händer. Det hände en del annat som ökade kaosnivån ytterligare från redan det här, men det tar jag inte upp i det här inlägget. Eventuellt i ett annat.
Så vi fick helt enkelt ta in på hotell två nätter med mamma och sedan tog jag båten hem med henne på söndagen. På tisdag eftermiddag flög jag tillbaka och kom till nästan en annan verklighet. Jag märkte tydligt redan då jag steg in i korridoren att lukten var en helt annan, det luktade helt enkelt inte illa. Kan inte säga att det doftar, men man får ju vara realistisk. Köket var städat och alla ytor putsade ordentligt, till och med spisarna rengjorda faktiskt. I mitt rum hade jag fått en ny kran och dusch i stället för den läckande, en alldeles ny fåtölj och lite andra fixningar. På onsdag morgon då jag åkte till skolan kom det nya kylskåp till korridoren, så det går nu att förvara mat där. Det är nu självklart inget fancy men jag kan bo här och så, ännu ska jag få nya tapeter i mitt rum. Är fortfarande lite så där mot att använda det allmänna köket, men jag tror att jag vänjer mig och om jag diskar före och efter att jag använder allting borde det ju vara okej. Har dock inte sett någon annan här ännu heller så blir spännande att se om det i något skede dyker upp någon. Men det här är ett så långt inlägg att jag tror att jag lämnar det här och berättar mer i ett annat inlägg.
Min älskade ljusslinga satte jag upp och tillsammans med gardinerna vi köpte börjar det nog bli nästan hemtrevligt här. Väntar så på de nya tapeterna så att jag kan ställa saker på hyllorna och så!
<3 : Madde
onsdag 29 augusti 2018
Mobilbilder från sommaren
Jag har inte tagit så mycket bilder med min telefon i sommar, har faktiskt mest fotat med kameran. Men tänkte ändå visa några bilder från sommaren, i en icke korrekt ordning. Märkte att mest är det ju hundbilder, och om man räknar med bilderna på andra djur är det så gott som alla.
EN söt svanfamilj en eftermiddag då jag åkte till Tvärminne för att förbereda inför att Natte skulle sova där. Ganska skrämmande fåglar men vackra och så söta ungar.
Hertta som jag vaktade mitt näst sista veckoslut i Finland. Hon fick något ryck och villa absolut stå på stenen och kolla länge, ganska ståtlig.
Chilis sista dag då vi tog ut honom i parken för att han skulle få vara ute och även kissa. Älsklingen.
Rodhesian ridgeback hundarna Skipy och Bibi, den lilla Bibi bara fem månader gammal och ett riktigt busfrö. Vuxna Skipy var en helt underbar hund, så lugn och snäll.
Vili som hälsade på korna på Sottunga.
Baba som tagit sig ett ordentligt lerbad, hela hästen var helt täckt i lera, suck.
Under de varma dagarna då vi en kväll orkade gå till sandgropen med Vili och han äntligen fick simma lite.
Från seglatsen då jag bara skulle skicka att jag inte kan hjälpa Battan den här helgen föjag är och seglar, och det blev en ovanligt tuff bild. Bilden är dessutom tagen genom minigrippåsen, vilket orsakade det suddiga i bilden som gör att det ser lite ut som att det fanns fukt på linsen.
Ett av fåren vi hittade på seglatsen och fick mysa med!
EN ovanligt fin morgonpromenad i Hangö innan jobbet.
När Baba hade symptom på kolik och skulle ta det lugnare tog vi en skrittur barbacka, och hon var inte alls med på att bara ta det lugnt i dag.
Bella, som var en av hundarna jag skötte ett veckoslut i juli.
Avslutar med en selfie från bilen innan jobbet, en av de få gångerna jag faktiskt hunnit koka te åt mig och dessutom kommit ihåg att ta med termosen och den inte blev på bordet i tamburen.
<3 : Madde
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)