Från botten av mitt hjärta

Det finns inte mycket jag hatar. Det finns saker jag ogillar och en hel del saker jag inte tycker så mycket om. Men hata är ganska grovt. Men skulle faktiskt säga att jag hatar grupparbeten i skolan. Alltså från botten av mitt hjärta, jag hatar grupparbeten. Jag har gjort det så länge jag kan minnas och har alltid tyckt att det bara är jobbigt då en får veta att det ingår ett eller flera grupparbeten i en kurs. Varför undrar ni? Eller nej, antagligen undrar ni inte ens för vad jag har hört håller de allra flesta med mig. Men anledningen är i alla fall att det helt enkelt aldrig fungerar. För det första, det är alltid samma personer som gör i princip allt jobb. Och jag har oftast varit i den situationen, att om jag inte gör någonting så blir ingenting gjort. Då är det bara att kavla upp ärmarna och göra största delen av arbetet för att inte bli underkänd eller få ett dåligt betyg i kursen. Och vad leder det till? Jo att de som inte orkar eller bryr sig får det mesta gratis och har sitt namn under ett bra arbete, trots att personen inte gjort någonting och sedan får den personen ett bra betyg, utan att göra speciellt mycket.

Ni hör ju själva hur orättvist det är! Och nej det fungerar inte med att tala med gruppmedlemmarna för att få dem att arbeta för de är inte intresserade och kommer aldrig att göra allt som krävs av dem så att arbetet ska bli lika fördelat. Och har man någonsin talat om grupparbeten och hur dumt det är, om det finns någon som är för grupparbeten är det nästan utan undantag de personer som inte gör någonting i ett grupparbete. Jag förstår att det fungerar i grundskolan och så, för man måste ju lära sig att sammarbeta med andra människor, dock tycker jag inte att det kanske är rätt sätt att lära sig det. Och jag tycker fortfarande inte att det är rätt att alla i gruppen får samma vitsord, speciellt inte på universitetsnivå. Nej, usch varför används dessa läromedel fortfarande.

Varför skriver jag om det här nu då? Jo för att svenskarna bara älskar grupparbeten. Vi har dem så gott som varje vecka. Och ingenting är annorlunda från tidigare, jag hatar fortfarande grupparbeten. Och det är till och med värre här måste jag erkänna, för i stället för att kavla upp ärmarna, göra jobbet och få det överstökat sitter vi här först i timmar och diskuterar och hör allas åsikter och så vidare. Sedan ska varje grej man gör i arbetet diskuteras igenom så mycket. Jag blir nästan galen på riktigt. Det känns så dumt då en ser att om vi bara delade upp arbetet, gjorde vår egen del och sedan sammanställde allting kunde tiden vi måste sitta på skolan minimeras till kanske en halv timme. Och så kunde var och en då den har tid förbereda sin egen del och fixa den i tid och på rätt sätt. Jag vet inte men av någon anledning får all den här diskussionen mig lite att känna som att gruppmedlemmarna inte litar på att de andra i gruppen kan göra sin uppgift rätt utan allt måste granskas av alla. Det är ett annat sätt att göra, och det är jag inte van vid och det är väl därför det gör mig så irriterad. Och jag antar att det bara är att vänja sig, för det verkar inte gå att göra det på ett annat sätt. Men jag tycker allvarligt att en i alla fall kunde minska grupparbeten i alla utbildningar drastiskt.

Och visst kan det ju ha en del nytta inför arbetslivet men även där tycker jag det finns betydligt bättre sätt! Till exempel då vi i vår journalistikutbildning får öva på att vara chefer och producenter under Smocka tycker jag att jag lärt mig betydeligt mer om hur man diskuterar saker och kommer fram till bra beslut.

<3 : Madde