"Jag vill skratta med dig"

I förrgår talade jag med Jonathan på kvällen. Vi talade om att vi saknar varandra, det är ju några veckor sedan vi sågs. Och så kom vi in på ämnet vad det är vi saknar mest. Och jag kom fram till att det nog är att skratta tillsammans. Bland det bästa jag vet är att verkligen skratta timmar i sträck så man får ont i magen. Och ibland kan vi verkligen ha sådana dagar, och det är det roligaste som finns. Och det går inte att uppleva via telefon, man måste vara tillsammans fysiskt. Men på veckoslutet är det förläggning och vi tänkte att vi mod et är möjligt ska hålla en kontroll tillsammans bara för att kunna skratta med varandra. Det är nog en egenskap jag önskar av partner och nära vänner, att man kan skratta riktigt på riktigt tillsammans. Skratt är det bästa!

En annan som ofta får mig att skratta! Ibland kan jag måste sätta mig ner på en promenad för att jag skrattar så mycket åt honom.

<3 : Madde

Älskar min lista

Jag har börjat med en ny grej. Jag är ju som många andra en listnarkoman och älskar listor. Och nu har jag tagit in lite mera listor i mitt liv. Nästan varje morgon skriver jag dagens datum, streckar under det och sedan listar jag alla saker jag ska göra under dagen. Och då skriver jag in träning, skola, möten, uppgifter och så vidare. Det finns ingen bättre känsla än att kunna strecka över en punkt så ibland kan jag till och med skriva in typ duscha för sakens skull. Och jag försöker verkligen tänka vad jag på riktigt klarar av, så att jag ska kunna göra allt under dagen. Det ska vara realistiskt, och det gör att jag oftast kan känna mig ganska nöjd med mig själv i slutet på dagen. Perfekt!

<3 : Madde

Måndag när den är som bäst

Igår kväll fick jag veta att vår föreläsare blivit sjuk och att dagens föreläsning i statistik blivit inställd. Så i stället blev det sovmorgon, och kollande jag igenom allt till förläggningen nu på veckoslutet. Vid lunchtid vandrade jag in till centrum och mötte upp fina tjejerna Leila och Louise för att äta lunch och planera en skoluppgift vi ska presentation om på onsdagen. Efter en stunds tänkande om vilken aktuell händelse vi ska titta kritiskt på bestämde vi oss för att jämföra hur finlandssvenska medier, finska kvällspressen och brittiska medier skriver om Saara Aalto i X-Factor. Så det känns inte alltför jobbigt. Så blir det lite skön nacke och rygg träning i dag och lite mera förläggningsplanering i kväll. Det är en bra dag igen.

<3 : Madde

Hjälp min vän

Jag har en väldigt bra vän som heter Anton. Det kan gå långa perioder utan att vi ses eller ens talar med varandra men när vi ses är det alltid som om det inte skulle ha varit någon paus. Vi har alltid roligt och skrattar mycket och kan sitta och prata en hel kväll om allt möjligt. Det senaste året har han åkt runt i världen på diverse olika äventyr, bestigit berg, hajkat och på andra sätt upptäckt naturen. Och det här är någonting han verkligen brinner för och vill göra mer av. Därför tävlar han nu om att få vara med om Fjällräven Polar expeditionen. Ett äventyr där en grupp människor reser 300km med hundsläde i norra Norge. Jag vet hur mycket han vill det här och jag vet att han är just rätt person att få uppleva det och skulle verkligen hoppas att han tar sig dit. Han behöver all hjälp han kan få, tävlingen går nämligen ut på en röstning. Så nu ber jag er, ta under en minut av ditt liv, gå in på länken HÄR och rösta på honom. Just nu ligger han tvåa i Finland.

Fick inte hand ansökningsvideo inbakad här men ni kan se den på länken.

Det skulle göra både mig och honom glad om ni ville rösta! 

<3 : Madde

Tårögd

Där stod han, i en annan box, det var nästan så att jag inte hittade honom först. Men det var han, just på sitt eget sätt sänkte han huvudet, lade det mot mig och visade "ja vi kan mysa, det tycker jag om. Men jag tycker ändå lite mera om brödbitarna du har i fickan". Det var faktiskt så att jag nästan blev tårögd. Det var fina Gallis, som jag en gång delade de flesta lektioner med. En så galet fin hästkille är han och det hade jag glömt bort lite.

Det var hopplektion och jag fick rida honom. Själva lektionen var inget extra, tyckte kanske inte att övningarna vikarien hade åt oss var så bra. Men det vi gjorde gick bra, han gjorde inte ens ett försök att sticka men visade ändå att det är hoppa han gör bäst. Jag märkte att han blivit äldre, han var riktigt riktigt styv och skulle kanske ha behövt mera uppvärmning. Men i alla fall, det var samma fina Gallis som en gång stal mitt hjärta. Bästa, tror jag ska försöka få honom på fler hopplektioner, helt vill jag inte gå tillbaka till honom men just de här lektionerna som inte ändå är någonting för Patsy tror jag att vis kulle kunna fungera ihop.

Gammal suddig bild på oss <3 : Madde