Tårögd

Där stod han, i en annan box, det var nästan så att jag inte hittade honom först. Men det var han, just på sitt eget sätt sänkte han huvudet, lade det mot mig och visade "ja vi kan mysa, det tycker jag om. Men jag tycker ändå lite mera om brödbitarna du har i fickan". Det var faktiskt så att jag nästan blev tårögd. Det var fina Gallis, som jag en gång delade de flesta lektioner med. En så galet fin hästkille är han och det hade jag glömt bort lite.

Det var hopplektion och jag fick rida honom. Själva lektionen var inget extra, tyckte kanske inte att övningarna vikarien hade åt oss var så bra. Men det vi gjorde gick bra, han gjorde inte ens ett försök att sticka men visade ändå att det är hoppa han gör bäst. Jag märkte att han blivit äldre, han var riktigt riktigt styv och skulle kanske ha behövt mera uppvärmning. Men i alla fall, det var samma fina Gallis som en gång stal mitt hjärta. Bästa, tror jag ska försöka få honom på fler hopplektioner, helt vill jag inte gå tillbaka till honom men just de här lektionerna som inte ändå är någonting för Patsy tror jag att vis kulle kunna fungera ihop.

Gammal suddig bild på oss <3 : Madde