För det första vet jag att jag kan lite på min kropp då det kommer till fysiska aktiviteter. Jag är inte den allra sportigaste men jag vet ändå att min kropp klarar av att göra de magmuskler och de armpressar min hjärna tycker att den ska. För det är ju hjärnan som ger upp långt före kroppen. Min kropp klarar dessutom av att varje dag trampa mig till skolan och andra ställen. Och dessutom är det den som gör det möjligt att jag kan göra saker jag älskar, som att rida och gå långa hundpromenader utan att vara orolig för att mina armar inte ska klara av att hålla emot om en stark hund drar.
Och tack så mycket kroppen för att jag kan känna värmen och närheten i kramar, att jag kan känna den mjuka pälsen hos en hund och även tack för att du hjälper mig att känna smärta så att jag kan undvika saker som skadar mig.
Jag vill säga att min kropp är en riktig fighter, sådana smärtor den har fått ta emot och kommer att få ta emot i framtiden och ändå står den här och fortsätter kämpa, fortsätter få mig att gå framåt i livet och klara av ännu mer. Och att den vet vad som är allra bäst för mig, om den känner att det inte kommer att gå längre, då ger den mig en förkylning eller något liknande för att jag ska fatta att ta det lite lugnare.
Och till sist skulle jag ju inte vara här utan min kropp, det är den som gör att mitt hjärta pumpar ut blod och syre till min kropp, den gör att mina lungor automatiskt fylls med luft så att hjärtat har syre att pumpa ut och det är den som gör att jag överlever. Tack kroppen!
Hylla era kroppar lite extra i dag eller alla andra dagar.
<3 : Madde
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar