Om dagen då jag ringde 112 första gången

Jag är på väg till Åland, för nu är jag äntligen ledig. Någon timme kvar till paradiset på jorden. Resan har gått bra för min del, men har fått göra någonting jag aldrig gjort tidigare, nämligen ringt nödnumret 112. Det är inte fullt så dramatiskt som det låter, men samtidigt är anledningen att jag tvingades göra det så jävla idiotisk. Jag kom i god tid, ungefär en timme före avfart till hamnen därifrån jag skulle ta färjan. Tog kameran och tänkte ta några bilder. Gick förbi en parkerad bil, som jag trodde var tom. Plötsligt blev jag så skrämd eftersom det fanns en hund inne i bilen som började tokskälla på mig.

När chocken lagt sig började jag fundera lite, jag såg inte en människa runt omkring och jag tänkte på de gånger jag tvingats vänta i en färjkö samma dag i bara några minuter. Det gick inte att vara i bilen då den var avstängd, jag måste veva ned rutorna och även då var det väldigt väldigt varmt. Det var ju över 30 grader utomhus. Så undrade hur länge hunden hade varit där och så vidare, bestämde mig att om den fortfarande sitter där ensam då jag kommer tillbaka från min lilla fotopromenad måste jag göra någonting. Gick av och an några gånger och då det gått över 20 minuter tänkte jag att nu går det här inte, vem vet hur länge hunden suttit där innan jag såg den och den hade redan suttit alldeles för länge som jag sett. Funderade lite vad jag skulle göra, men tänkte att jag ringer till djurskyddet, de kan säkert hjälpa mig i vad jag kan och ska göra.

Så jag ringde dit tio minuter innan de stängde och hon sade att det lönar sig att ringa till nödcentralen, jag dubbelkollade att man får ringa för en sådan här sak och hon sade att självklart. Så knäppte jag in 112 i telefonen, de svarade direkt på nödcentralen och jag förklarade situationen. De ställde några frågor och sade att de ska försöka få tag på ägaren eller skicka gränsbevakningen dit. Jag blev riktigt bra bemött, de tog mig på allvar och tyckte att det var bra att jag ringde. De tackade mig och så, så jag hade inte alls behövt känna mig osäker på om det var ett tillräckligt akut fall för att ringa nödnumret. Kunde själv inte bli på plats eftersom min färja for men jag hoppas att det löste sig och hunden kom ur den varma bilen.

Ju mer jag tänker på det desto mera paff och desto argare blir jag. Alltså seriöst, vilken idiot lämnar hunden i bilen, speciellt en dag då temperaturen är runt 32 grader? Det är ju en sak som alla vet, det blir för varmt i bilen på väldigt kort tid. Och en hund kan inte svettas som människor och därför inte reglera sin kroppsvärme på samma sätt som människor. Så om vi människor får för varmt i en avstängd bil, hur ska då en hund klara sig. Och det hjälper inte att ställa bilen i skuggan eller veva ner rutorna två centimeter, som var fallet här. Jag förstår inte vad som gör att man lämnar sig hund så, är inte din hund din bästa vän som du vill skydda från alla skador? Jag har lite suckat då det vecka efter vecka står i tidningarna "lämna inte hunden i bilen" för det känns som en sådan självklarhet. Men tydligen inte. Så skärp er! Vid sådana här temperaturer kan man inte lämna hunden ensam i bilen ens någon minut, och den här hunden satt som sagt där över en halv timme. Inte okej!

Vili som äter sin mat frusen för att hållas lite svalare, det är ju jobbigt för hundarna bara i den normala luften då det är så här varmt.

<3 : Madde